"Samtal kan �terupptas" st�r det att l�sa i dagens tidningar. Samtidigt f�rklarar en av parterna att man inte kommer till n�got f�rhandlingsbord. Situationen �r l�st eller i varje fall mycket komplicerad. Det g�ller fredsprocessen i Mellan�stern, som p�g�tt i flera �r men som st�tt stilla under det senaste halv�ret.
En principdeklaration tr�ffades mellan Israel och PLO den 13 september 1993 f�ljd av en interims�verenskommelse den 28 september 1995. Freds- processen bygger p� ett samarbete mellan Israel, palestinierna och det inter- nationella samfundet. M�let �r att uppn� en r�ttvis, varaktig och allom- fattande fred mellan Israel och dess grannar, inklusive det palestinska folket. Det f�ruts�tter Israels r�tt till fortsatt existens inom s�kra och erk�nda gr�nser och sj�lvbest�mmande f�r palestinierna.
Optimismen var stor n�r det ena palestinska omr�det efter det andra fick sj�lvst�ndighet efter interims�verenskommelsen och n�r det f�rsta valet till ett palestinskt r�d och en president �gde rum den 20 januari 1996. N�r man sedan skulle g� vidare i f�rhandlingarna st�tte man p� stora problem.
Principdeklarationen 1995 var just en principdeklaration. Den inneh�ller inga praktiska f�rslag om hur man skall l�sa de verkligt sv�ra fr�gorna s�som Jerusalems st�llning, de israeliska bos�ttningarna och problemet med alla flyktingar. I dessa fr�gor �r oenigheten mellan Israel och palestinierna n�rmast total. USA har p�tagit sig en medlarroll som �ter aktualiserats genom de kontakter som tagits av utrikesminister Madeleine Albright.
FN:s s�kerhetsr�d har antagit ett antal resolutioner som ber�r alla viktiga fr�gor i omr�det. Av dessa �r 242, 338 och 425 grundpelare i den svenska inst�llningen. 1997 har s�kerhetsr�det genom amerikanskt veto misslyckats med att anta n�gra resolutioner. Trots FN:s viktiga roll styrs inte freds- processen av FN i annan mening �n att s�kerhetsr�det har ett generellt ansvar f�r internationell fred och s�kerhet.
Ist�llet har EU alltmer b�rjat engagera sig f�r Mellan�stern. Inom EU:s Medelhavsavtal finns ocks� ett avtal med PLO och mot slutet av 1996 uts�g man ett s�rskilt s�ndebud f�r fredsprocessen. Via FN och EU har Sverige m�jlighet att agera, s�rskilt som vi under 1997 och 1998 �r medlemmar av s�kerhetsr�det.
Inom bland annat f�ljande omr�den ser jag m�jligheter till f�rb�ttringar f�r befolkningen, vilka kan p�skynda fredsprocessen. EU kan engagera sig �nnu mera f�r att vara palestinierna behj�lpligt med �tg�rder som via frihandel ger dem m�jlighet att f� tillg�ng till en marknad utanf�r sina begr�nsade omr�den. Man m�ste kunna transportera varor fr�n produktion till marknad och man m�ste d�rvid f� tillg�ng till hamnar och det flygf�lt i Gaza som st�r f�rdigt sedan l�nge. H�rigenom kan det bidragsberoende som breder ut sig inom det palestinska samh�llet brytas.
Det palestinska samfundet m�ste ocks� f� st�d f�r att bygga upp demokratiska strukturer. Vid ett m�te mellan svenska parlamentariker och ledande palestinska politiker v�ren 1997 framh�ll palestinierna betydelsen av att nu f� m�jlighet att starta en allomfattande demokratisk uppbyggnad s� att den politiska ledningen f�r den f�rankring bland folk som man f�r n�rvarande saknar. H�r kan enskilda organisationer spela en viktig roll.
Det g�ller ocks� att st�dja palestinska och israeliska NGO:er som arbetar f�r m�nskliga r�ttigheter. Det har funnits allvarliga anklagelser om tortyr och annan om�nsklig behandling i f�ngelser p� b�da sidor och inhemska NGO har motarbetats n�r de engagerat sig f�r m�nskliga r�ttigheter.
Att f� en �verenskommelse om Jerusalem �r n�dv�ndigt f�r hela freds- processen. Ett oeftergivligt krav �r att f�retr�dare f�r de tre v�rldsreligion- erna, f�r vilka Jerusalem spelar en avg�rande roll, f�r fritt tilltr�de till alla f�r dem viktiga platser. Israels bos�ttningar i �stra Jerusalem kan inte accep- teras, inte heller landets politik att med olika medel f�rsv�ra palestinska Jerusalemsbors m�jlighet att f� beh�lla r�tten att bo i Jerusalem efter vistelse p� annan ort eller efter gifterm�l.
Terrorismen �r kanske det mest akuta hindret mot fredsprocessen. Det �terupptagna samarbetet mellan Israel och palestinierna kring s�kerhetsfr�gor �r en liten ljusglimt i sammanhanget.
Det �r nu som fredsprocessen m�ste �terupptas, innan det �r f�r sent. Sker inte detta blir det motst�ndarna som segrar, vilket betyder att extremisterna p� b�da sidor kan vinna geh�r f�r sin �sikt: att stoppa fredsprocessen. Detta f�r inte ske.
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att st�dja fredsprocessen i Mellan�stern.
Stockholm den 1 oktober 1997
Lars Hjert�n (m)