Efter l�nga och intensiva f�rhandlingar kom befrielser�relsen Polisario i
V�stsahara och Marocko f�r sex �r sedan �verens om en plan att
organisera och genomf�ra en folkomr�stning om sj�lvst�ndighet f�r
V�stsahara under de afrikanska staternas samarbetsorganisation (OAU:s)
och FN:s �verinseende. Planen innebar en kompromiss som b�da sidor
samt det internationella samfundet kunde acceptera.
2 Folkomr�stning om V�stsaharas framtid
I sex �r har anstr�ngningar gjorts f�r att s�tta planen om folkomr�stning i
verket. F�rutom en br�cklig vapenvila uppn�ddes under dessa �r f�ga n�r
det g�ller att �stadkomma en folkomr�stning, beroende p� att den
marockanska regeringen anv�nt praktiskt taget alla medel som st�tt till
buds f�r att sabotera en s�dan. Den marockanska regeringen f�rs�kte att
legitimera sin illegala ockupation av V�stsahara och manipulera en
kommande folkomr�stning genom att i stor skala �verf�ra marockanska
medborgare till v�stsahariskt territorium.
Den marockanska regeringens manipulationer gjorde det n�dv�ndigt att
genomf�ra ett omfattande identifieringsarbete n�r det g�llde vilka som var
v�stsaharier med r�str�tt och vilka som var inflyttade marockanska med-
borgare.
L�nge har detta identifieringsarbete varit fullst�ndigt paralyserat. Den
marockanska regeringen har v�grat att samarbeta och v�grat medge den
insyn som ett s�dant identifieringsarbete kr�ver. Den motsatte sig
publiceringen av s�v�l listor p� personer vilka identifierats som
r�stber�ttigade av Identifieringskommissionen som listor �ver dem som
ans�ker om r�str�tt i enlighet med 16 � i den rapport som l�mnats av FN:s
generalsekreterare (S/1996/3).
Den marockanska regeringens obstruktionspolitik innebar att man motsatte
sig en f�r�ndring av situationen och efterstr�vade en manipulerad folkom-
r�stning med omfattande valfusk i syfte att r�ttf�rdiga ockupationen av
V�stsahara. Kung Hassan av Marocko markerade sj�lv mycket tydligt sitt
f�rakt f�r demokratin och sin bristande respekt f�r v�rldssamfundet n�r han
den 8 juli 1996 f�rklarade: "Med eller utan folkomr�stning kommer vi att
stanna i Sahara."
Detta uttalande och den marockanska regeringens politik att under l�ng tid
konsekvent mots�tta sig en folkomr�stning, manipulera den och uttala sitt
f�rakt f�r dess resultat inger inte det ringaste f�rtroende.
3 FN:s agerande i V�stsahara
Den marockanska regeringens politik att f�rhala och sabotera en
folkomr�stning i V�stsahara skapade en farlig situation. S�kerhetsr�dets
resolution 1056 som uttryckte d�varande generalsekreterarens i FN
st�ndpunkt innebar att man "tillf�lligt lade ned identifieringsarbetet ...
och underst�dde en minskning av MINURSO:s milit�ra insatser med 20
% ... uppmuntrade parterna att �verv�ga ny v�gar att skapa f�rtroende f�r
varandra f�r att undanr�ja de hinder som stod i v�gen f�r ett
genomf�rande av planerna p� en folkomr�stning".
Beslutet i FN:s s�kerhetsr�d om resolution 1056 medf�rde att situationen
f�rv�rrades och sp�nningarna mellan de b�da parterna �kade, vilket i sin tur
innebar att stabiliteten i hela omr�det kom i riskzonen. FN:s mandat f�r
MINURSO str�ckte sig fram till september 1997. Det hade l�nge varit h�g
tid f�r FN att gripa in och �stadkomma f�r�ndringar i det d�dl�ge som
uppst�tt i samtalen mellan Marocko och Polisario.
Befrielser�relsen Polisario i V�stsahara har under de �r som f�rflutit gjort
omfattande eftergifter och medgivanden och samarbetat fullt ut med FN, f�r
att FN-organen skulle kunna fullf�lja sitt uppdrag och f�r att skapa en r�ttvis
och stabil fred i V�stsahara. Polisario har ansett att fientligheter inte gagnar
n�gon part i konflikten och att s�dana endast �kar sp�nningen i hela regionen
samtidigt som de skadar FN:s anseende.
I och med att Kofi Annan tilltr�de som generalsekreterare i FN har nya
f�rhandlingar genomf�rts under ledning av FN:s speciella envoy� James
Baker, f�rhandlingar som inneburit vissa mindre framsteg i identifikations-
fr�gan och n�r det g�ller utv�xling av krigsf�ngar, frigivning av politiska
f�ngar med mera.
Den 18 september meddelade Baker att "...vi har kommit �verens om i det
n�rmaste allting som kr�vs f�r att FN ska kunna �terstarta (folkomr�st-
nings)processen". Ett genombrott i f�rhandlingarna hade s�lunda uppn�tts,
ans�g Baker.
Mot bakgrund av den tidigare h�ndelseutvecklingen �r det emellertid med
mycket f�rsiktig optimism vi mottagit besked om ett genombrott i f�rhand-
lingarna mellan Marocko och Polisario.
4 Sverige, Marocko, EU och de m�nskliga
r�ttigheterna
Sverige har i flera �r varit en viktig oberoende r�st n�r det g�llt att
underst�dja V�stsaharas r�tt till nationellt sj�lvbest�mmande. Det �r
uppenbart att Sverige nu mer �n n�gonsin m�ste spela en aktiv roll inom
den Europeiska gemenskapen och i FN, s�rskilt dess s�kerhetsr�d, n�r
det g�ller att genomf�ra en folkomr�stning fri fr�n manipulationer och
valfusk.
Sveriges riksdag ratificerade i v�ras EU:s handelsavtal med Marocko.
Detta skedde inte utan debatt. Flera partier pekade p� den bristande demokra-
tin och bristande respekten f�r m�nskliga demokratiska r�ttigheter i
Marocko, p� f�rekomsten av tortyr av politiska f�ngar, f�ngslande av
minder�riga m.m. Amnesty International har rapporterat om flerfaldiga fall
av tortyr och kr�nkningar av m�nskliga r�ttigheter. Vad som h�nt med
hundratals v�stsahariska och marockanska oppositionella som "f�rsvunnit"
�r fortfarande ouppklarat. Fyrtio f�ngar sitter i d�dscell och �tta personer har
avlidit i h�kte. M�nga av de r�ttsliga processer som f�rekommer f�rtj�nar
inte namnet r�tteg�ng.
Regeringen och de partier som i v�ras f�rordade och genomdrev en ratifi-
cering f�rklarade att man med hj�lp av denna avs�g att g�ra bruk av de
kontakter, vilka skulle uppst� genom EU till f�ljd av det nya handelsavtalet.
Man f�rklarade att man avs�g att p�verka den marockanska regeringen i
riktning mot �kad demokrati och st�rre respekt f�r m�nskliga r�ttigheter. Till
de demokratiska r�ttigheterna r�knas rimligen ocks� r�tten till nationellt
sj�lvbest�mmande.
Ett kraftfullt st�d f�r V�stsaharas r�tt till nationellt sj�lvbest�mmande
borde allts� i praktiken ha ett enh�lligt st�d i den svenska riksdagen. (Oenig-
heten g�llde endast med vilka metoder man b�st underst�dde V�stsaharas
sj�lvst�ndighetsstr�vanden.) Det borde ocks� finnas stor enighet i Sveriges
riksdag n�r det g�ller att anv�nda det inflytande Sverige har inom EU till att
verka f�r och underst�dja arbetet med att �stadkomma en korrekt genomf�rd
folkomr�stning i V�stsahara utan marockanska manipulationer.
Detsamma torde ocks� g�lla ett svenskt agerande i samma riktning i FN
och i FN:s s�kerhetsr�d. Det �r d�rf�r rimligt att kr�va av den svenska
regeringen att den g�r bruk av sin position som EU-medlem n�r det g�ller
frigivning av politiska f�ngar fr�n V�stsahara, ett slut p� tortyren och �kad
respekt f�r m�nskliga r�ttigheter i Marocko.
5 V�stsahariska flyktingar Algeriet
Under de tjugo �r som strider och stridigheter p�g�tt till f�ljd av den
marockanska ockupationen av V�stsahara har m�nga saharier tvingats
l�mna sitt land och bege sig i landsflykt till Algeriet. D�r lever man i
flyktingl�ger under mycket sv�ra klimatm�ssiga omst�ndigheter.
Bost�derna till skydd mot sol och hetta �r synnerligen bristf�lliga och
fortfarande skadade efter ett kraftigt skyfall i oktober 1994. Att de �nnu
tre �r senare inte �r tillfredsst�llande reparerade vittnar om stor brist p�
resurser. Under 1996 och 1997 har de sahariska flyktingarna i Algeriet
lidit brist p� baslivsmedel s�som till exempel mj�l, mj�lk och
mj�lkprodukter och socker. St�det fr�n den algeriska regeringen har
ocks� minskat beroende p� att man i Algeriet brottas med allvarliga och
mycket sv�ra interna problem. Ett �kat st�d till de sahariska flyktingarna
i Algeriet borde vara en konsekvent �tg�rd i linje med �kat politiskt st�d
f�r V�stsaharas nationella sj�lvbest�mmander�tt.
6 Hemst�llan
6 Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om �kat aktivt svenskt engagemang f�r V�stsaharas
framtid i EU, FN och dess s�kerhetsr�d och andra internationella
organ,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om intensifierat st�d f�r en korrekt registrering inf�r
och ett korrekt genomf�rande av folkomr�stningen i V�stsahara, som
inte ger utrymme f�r manipulationer och valfusk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om krav p� frigivning av de politiska f�ngarna fr�n
V�stsahara, ett slut p� tortyren och �kad respekt f�r m�nskliga
r�ttigheter i Marocko,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om humanit�rt bist�nd till flyktingarna i Algeriet.