Den bristande respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna i
Turkiet har behandlats i riksdagen under en l�ng f�ljd av �r. I
internationella fora som Europar�det, organisationen f�r
s�kerhet och samarbete i Europa (OSSE), FN och EU
uppm�rksammas situationen f�r de m�nskliga r�ttigheterna
(MR) i Turkiet genom initiativ fr�n olika l�nder, d�ribland
Sverige.
Turkiet har ratificerat s�v�l FN:s konvention mot tortyr som Europa-
konventionen mot tortyr och den europeiska konventionen om skydd f�r de
m�nskliga r�ttigheterna och grundl�ggande friheterna. Den turkiska koali-
tionsregeringen, som tilltr�dde 1991, lovade vid sitt tilltr�de att v�rna
respekten f�r de m�nskliga fri- och r�ttigheterna i landet och demokratisera
det turkiska samh�llet. I samband med att Europeiska unionen h�sten 1995
skapade tullunionen mellan EU och Turkiet st�llde den d�varande turkiska
premi�rministern Tansu Ciller ut l�ften om demokratisering och f�rb�ttrad
respekt f�r m�nskliga r�ttigheter. Sedan tullunionen ingicks har situationen
f�r de m�nskliga r�ttigheterna inte f�rb�ttrats p� n�got p�tagligt s�tt.
Rapporter fr�n m�nniskor�ttsorganisationer som Amnesty International,
Human Rights Foundation of Turkey och Helsinki Watch visar att m�nga av
de l�ften som utst�llts i olika sammanhang inte har h�llits. Vissa lag-
�ndringar har nu gjorts som f�rkortar h�ktestiden och �kar m�jligheten f�r
en gripen att f� advokathj�lp. Det �terst�r nu att se om dessa lag�ndringar
ocks� till�mpas. Ibland t�nds ett hopp att MR-situationen i detta land ska
v�ndas till det b�ttre men ofta kommer ocks� bakslagen.
Under sommaren 1996 uppm�rksammades s�rskilt matstrejk och fasta till
d�ds i internationella medier och de sv�ra f�rh�llandena i turkiska f�ngelser
belystes. �tal mot f�rfattare, journalister, m�nniskor�ttsaktivister forts�tter
och f�r ibland karakt�ren av rena trakasserier. Organisationsfriheten
undertrycks. Of�rklarliga f�rsvinnanden forts�tter. Fyra kurdiska parlamen-
tariker sitter fortfarande i f�ngelse och avtj�nar sedan 1994 ett f�ngelsestraff
p� den mycket l�nga tiden 15 �r. De har d�mts p� mycket tvivelaktiga
grunder f�r sin �vertygelse. Bland de d�mda finns Sacharovpristagaren Leyla
Zana. Aktioner f�r frigivande av de kurdiska parlamentarikerna m�ste fort-
s�tta.
Politiker, polis och maffia
I b�rjan av november 1996 intr�ffade i byn Susurluk i v�stra
Turkiet en bilolycka som har kommit att spela stor roll
s�rskilt i den inrikespolitiska debatten. I bilen f�rdades en
parlamentsledamot tillh�rande Tansu Cillers parti DYP, en
inrikesministern n�rst�ende man som var rektor f�r Istanbuls
polisskola, en k�nd och av Interpol efterlyst m�rdare och en
sk�nhetsdrottning. Statliga utredningar och massmediernas
granskningsarbete har efter olyckan visat p� ett samarbete
mellan politiker, polis och maffia som m�nga redan tidigare
p�st�tt var en verklighet i Turkiet. Inrikesministern Agar
tvingades ocks� avg�.
Denna och andra h�ndelser visar att det inte r�cker med lag�ndringar och
konventions�taganden f�r att stabil demokrati och m�nskliga r�ttigheter i
Turkiet ska bli verklighet. Ett omfattande utbyte av personer i statsapparaten
genom en helt ny politisk process �r troligen en f�ruts�ttning f�r att
�nskv�rda f�r�ndringar ska bli l�ngsiktigt h�llbara.
I en rapport fr�n OSSE:s parlamentariska delegation till Turkiet i maj 1995
redog�rs f�r turkiska s�kerhetsstyrkors �verdrivna v�ld inklusive mord och
tortyr i deras kamp mot terrorismen. Givetvis f�rd�ms ocks� den kurdiska
gerillan PKK:s terrorism. Evakuering och f�rst�relse av kurdiska byar har
drivit tiotusentals m�nniskor p� flykt. Of�rklarliga f�rsvinnanden av per-
soner som senare �terfinns m�rdade h�r ocks� till bilden. Rapporten utgjorde
grund f�r ett uttalande, fr�n OSSE:s parlamentariska f�rsamlings m�te i
Stockholm 9 juli 1996, med krav p� den turkiska regeringen att f�rb�ttra
MR-situationen. En parlamentarikerdelegation bes�kte p� inbjudan av det
turkiska parlamentets talman Turkiet 28 april-1 maj 1997 f�r att f�lja upp
bes�ket av 1995 �rs delegation och f�rb�ttra Turkiets relationer med OSSE.
Delegationen gjorde utan framg�ng flera v�djanden till den turkiska
regeringen och parlamentariker att g� med p� att OSSE:s ordf�randeskap f�r
stationera en personlig representant i Turkiet. Anstr�ngningarna att f� till
st�nd en s�dan representation m�ste forts�tta. Likas� b�r anstr�ngningar
g�ras f�r att Turkiet inbjuder en kompetent unders�kningsdelegation som
under den s.k. Moskvamekanismen p� plats i Turkiet kan granska kr�nk-
ningar av de m�nskliga r�ttigheterna.
Den bristande respekten f�r m�nskliga r�ttigheter h�nger intimt samman
med Turkiets politik att till varje pris sl� vakt om landets enhet. Denna poli-
tik kan givetvis vara en sv�r uppgift i en region mellan Kaukasus, Mellan-
�stern och Egeiska havet d�r konflikter av och till p�g�r och s�nderfall hotar.
Turkiets erfarenheter efter det ottomanska v�ldets s�nderfall spelar stor roll
f�r det politiska t�nkandet. Omv�rlden har olika syn p� vilken roll Turkiet
ska spela i regionen. Europa tenderar att se Turkiet som en skyddsbarri�r mot
s�v�l ryska som arabiska och religi�st fundamentalistiska intressen medan
man i Mellan�stern ibland ser Turkiet som en �verl�pare till Europa. Turkiet
sj�lvt str�var efter att h�vda sin roll som regional stormakt och brygga mellan
de omgivande regionerna.
Inte bara kurder
Kraven p� enighet medf�r att varje tendens till sj�lvstyre p�
etniska eller religi�sa grunder ses som ett hot mot den
turkiska staten, och grundl�ggande universella m�nskliga
r�ttigheter s�tts ur spel. Det �r inte bara kurder och
assyrier/syrianer som periodvis uts�tts f�r en h�rdh�nt
assimileringspolitik. �ven armenier, grekisk-ortodoxa och
aleviter drabbas. De ses ibland som hot mot den turkiska
staten och uts�tts f�r diskriminering och f�rtryck. Det �r
n�dv�ndigt att det internationella samfundet uppr�tth�ller ett
st�ndigt tryck p� Turkiet f�r att f�rm� landet att finna en v�g
att l�sa sina problem inom ramen f�r de internationella
�taganden som Turkiet gjort vad g�ller de m�nskliga
r�ttigheterna och grundl�ggande friheterna och l�ften att
stoppa bruket av tortyr. Kampen mot v�ld och �vergrepp,
som de anv�nds av t.ex. PKK, kan inte anv�ndas som ett
f�rsvar f�r de kr�nkningar av m�nskliga r�ttigheter som
p�g�r. Turkiet har r�tt att bek�mpa terrorism och v�rna sin
territoriella integritet men politiken m�ste ut�vas i enlighet
med r�ttsstatens principer. Det �r just i kris- och
krigssituationer som vakth�llandet av demokratiska principer
och m�nskliga r�ttigheter s�tts p� prov. En fredlig l�sning p�
den p�g�ende v�pnade konflikten �r n�dv�ndig. Liksom p�
andra h�ll i v�rlden, som i Sydafrika, Palestina, Nordirland
och Tjetjenien, m�ste den v�pnade konflikten ers�ttas av
vapenvila, dialog och f�rhandlingar. Den slutgiltiga milit�ra
l�sningen har inte n�tts. M�jligheten f�r OSSE att s�tta upp
en permanent kommitt� f�r l�sning av den v�pnade
konflikten mellan PKK och den turkiska regeringen m�ste
pr�vas.
Turkiet - en konsekvent konventionsbrytare
Enligt v�r bed�mning bryter Europar�dsmedlemmen Turkiet
mot �tskilliga av artiklarna i Europakonventionen om skydd
f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande
friheterna. Turkiet kan kritiseras f�r brott mot artikel 2, som
kr�ver att envars r�tt till liv ska skyddas genom lag, artikel 3,
som inneb�r f�rbud mot tortyr, artikel 5, som garanterar
personlig frihet och s�kerhet, artikel 10, som skyddar envars
yttrandefrihet, och artikel 11, som garanterar friheten att
delta i fredliga sammankomster samt f�reningsfrihet.
Sj�lvfallet bryter ocks� Turkiet mot s�v�l FN:s konvention mot tortyr som
Europakonventionen mot tortyr. S�v�l FN:s tortyrkommitt� som Europeiska
kommitt�n f�r f�rhindrande av tortyr har vid flera tillf�llen bes�kt Turkiet
och rapporterat om tortyr. Dessa kommitt�ers rekommendationer har dock
negligerats av Turkiet. Sverige och andra l�nder m�ste envetet kr�va att
Turkiet f�ljer dessa rekommendationer.
Turkiets behandling av utomeuropeiska flyktingar l�mnar ocks� mycket
�vrigt att �nska och har karakt�ren av godtycke. Sverige b�r beg�ra att
Turkiet ratificerar 1967 �rs till�ggsprotokoll till 1951 �rs flyktingkonvention
i dess helhet.
Turkiet har l�nge inte velat ta emot FN:s s�rskilde rapport�r om tortyr och
FN:s arbetsgrupp mot ofrivilliga f�rsvinnanden (WGEID). I juni i �r har
Turkiet gl�djande nog genom ett brev till FN:s MR-center i Gen�ve inbjudit
FN:s s�rskilde rapport�r att bes�ka Turkiet under sista kvartalet 1998 och
WGEID inbjuds att bes�ka landet sista kvartalet 1998. Det �r viktigt att
Sverige nu bevakar att dessa bes�k verkligen snarast blir av och att b�de
rapport�ren och WGEID f�r tillr�ckligt med tid i landet f�r att g�ra grundliga
utredningar genom intervjuer och andra unders�kningar.
Inskr�nkningar i yttrande- och tryckfriheten som blir ett resultat av till�mp-
ningen av den turkiska lagstiftningen �r oacceptabla. Som ett led i demokra-
tiseringen m�ste ocks� organisationsfriheten st�rkas.
Sverige b�r uppmana Turkiet att ratificera FN:s konvention om med-
borgerliga och politiska r�ttigheter samt dess till�ggsprotokoll.
Turkiet som del av EU:s tullunion
I samband med tullunionsavtalet antog Europaparlamentet
rekommendationer vad g�ller bl.a. m�nskliga r�ttigheter,
demokratisering och en fredlig l�sning av den kurdiska
fr�gan. Europaparlamentet antog 1996 en resolution genom
vilken man fryser vissa ekonomiska medel f�r samarbetet
mellan EU och Turkiet med undantag f�r humanit�rt bist�nd.
Regeringen b�r noga f�lja upp dessa
Europaparlamentsresolutioner. Sverige b�r ocks� verka f�r
att ministerr�det i sina �verl�ggningar med Turkiet ih�rdigt
tar upp fr�gorna om de m�nskliga r�ttigheterna och inte
enbart behandlar ekonomiska fr�gor. En f�ruts�ttning f�r att
Turkiets medlemskap i EU �ver huvud taget ska kunna b�rja
diskuteras �r att det sker uth�lliga f�rb�ttringar p� omr�det
demokrati och m�nskliga r�ttigheter. D�remot kan inte det
faktum att religionen islam har stor utbredning i Turkiet
anv�ndas som argument mot medlemskap i EU.
Det kan givetvis f�rekomma att turkiska medborgare i EU-l�nder uts�tts
f�r kr�nkande behandling och det �r bra om turkiska myndigheter och
organisationer p�talar detta men s�dana h�ndelser f�r inte anv�ndas som
argument f�r att tillbakavisa kraven p� Turkiet. EU har ett stort ansvar f�r att
de civila icke-statliga organisationer som verkar f�r demokrati och m�nskliga
r�ttigheter i Turkiet ges ett omfattande moraliskt och ekonomiskt st�d.
Det �r gl�djande att Sverige tillh�r de mer framtr�dande l�nderna n�r det
g�ller ekonomiskt st�d till s�dana organisationer. V�r bed�mning �r att EU-
kommissionen kraftigt borde kunna �ka sitt ekonomiska st�d f�r att st�rka
icke-statliga organisationer som verkar f�r demokrati och m�nskliga
r�ttigheter i Turkiet. Regeringen b�r med kraft verka f�r att en s�dan �kning
kommer till st�nd.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om svenska �tg�rder f�r att f�rm� Turkiet att ratificera 1967 �rs
till�ggsprotokoll till 1951 �rs flyktingkonvention i sin helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige ska bevaka att FN:s s�rskilde rapport�r om tortyr och
FN:s arbetsgrupp mot f�rsvinnanden verkligen snarast ska f� bes�ka Turkiet
och g�ra grundliga utredningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige b�r uppmana Turkiet att ratificera FN:s konvention
om medborgerliga och politiska r�ttigheter och dess till�ggsprotokoll,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige ska verka f�r att EU:s ekonomiska st�d till icke-
statliga organisationer som verkar f�r demokrati och m�nskliga r�ttigheter i
Turkiet ska st�rkas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om aktioner f�r att f� de fyra kurdiska parlamentarikerna frigivna ur
f�ngelse.