Inget av EU:s 15 medlemsl�nder har l�ngre d�dsstraff. Av Europar�dets medlemmar har 28 avskaffat d�dsstraff f�r samtliga brott, i tre finns det kvar f�r mycket s�llsynta brott som krigsf�rbrytelser och i sex l�nder f�refaller det inte l�ngre till�mpas �ven om lagen till�ter det. Av FN:s medlemsl�nder har en majoritet avskaffat d�dsstraffet och fler l�nder i v�rlden �r p� v�g att g�ra det. Men samtidigt rapporterar Amnesty att i de l�nder d�r d�dsstraffet finns kvar d�mdes f�rra �ret minst 7 000 m�nniskor till d�den varav mer �n 4 000 avr�ttades.
D�dsstraffet �terspeglar en negativ m�nniskosyn och en �ga f�r �ga/tand f�r tand-mentalitet. D�dsstraffet verkar dessutom f�rr�ande och brutali- serande och ger underlag f�r en normbildning med inneb�rden kan staten ta liv, varf�r inte ocks� jag? Inget tyder p� att d�dsstraff f�rebygger kriminalitet. Oskyldiga har d�mts felaktigt och f�tt sl�ppa livet till f�r n�got de inte gjort. Sammantaget talar alla sk�l f�r att d�dsstraffet m�ste avskaffas i hela v�rlden.
Bland de l�nder som nu vill ansluta sig till EU finns l�nder d�r d�dsstraffet fortfarande finns kvar. I de baltiska staterna har fyra avr�ttningar genomf�rts under perioden januari 1995-juli 1996, tv� i Litauen och tv� i Lettland. I Estland har flera d�mts till d�den sedan 1991 men ingen har avr�ttats. Bakom de baltiska l�ndernas positiva inst�llning till d�dsstraffet ligger sannolikt en r�dsla f�r �kad kriminalitet om d�dsstraffet avskaffas. Men faktum �r att antalet brutala brott minskat i Kanada sedan d�dsstraffet avskaffades och �kade i de amerikanska delstater som �terinf�rt denna strafform. Argumentet h�ller med andra ord inte.
Sverige b�r inom ramen f�r FN:s arbete verka f�r att d�dsstraffet avskaffas i hela v�rlden. Inom EU b�r Sverige arbeta vidare p� ett f�rverkligande av Europaparlamentets beslut 1995 att i EU-f�rdraget s�ka f� in en best�mmelse om att d�dsstraff inte skall f� utd�mas - �n mindre verkst�llas - inom EU i fredstid.
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om d�dsstraff inom EU och i v�rldens l�nder i �vrigt.
Stockholm den 30 september 1997
Barbro Westerholm (fp)