I takt med att fler milj�r�ttsliga �verenskommelser utvecklas
v�xer nu kraven p� inr�ttandet av en speciell internationell
milj�domstol. De problem som finns relaterade till milj� och
internationella konflikter �r inte l�ngre ett nationellt problem
utan ber�r hela v�rlden. Det �r d�rf�r angel�get med ett
oberoende organ som endast har till uppgift att d�ma i
milj�r�ttsliga �renden.
Det finns ett antal internationella domstolar med beh�righet att pr�va
folkr�ttsliga fr�gor. Men det finns ingen domstol som bara har till uppgift att
pr�va �renden inom den internationella milj�r�tten. Den internationella
domstolen i Haag inr�ttade i juli 1993 en s�rskild kammare f�r handl�ggning
av milj�r�ttsliga m�l. Kammaren best�r av sju domare med f�rordnanden till
februari 1997. Enligt uppgift har mandatet f�rl�ngts tre �r, men h�refter �r
det oklart vad som kommer att h�nda med den s�rskilda milj�kammaren.
P� senare tid har �ven utvecklingsl�nderna f�tt upp �gonen f�r att anv�nda
juridiska medel f�r att n� de resultat som annars �r sv�ra att uppn� genom
f�rhandlingar och andra politiska medel, s�rskilt i f�rh�llande till politiskt
och ekonomiskt starka stater. Det finns ett tydligt behov f�r l�nder i tredje
v�rlden av en stark och sj�lvst�ndig internationell milj�domstol d�r bl.a.
tvister om r�ttvis f�rdelning av jordens resurser och andra utvecklings-
relaterade fr�gor kan pr�vas.
En permanent internationell milj�domstol kommer att beh�vas f�r att
kunna �verblicka den internationella milj�r�tten. Det kr�vs att ett sj�lv-
st�ndigt organ inr�ttas som endast kan koncentrera sig p� milj�fr�gor och d�r
juridisk personal rekryteras med internationell milj�r�ttslig kompetens. En
ny internationell milj�domstol skulle inte beh�va anses som ett partiskt
organ, s�som den internationella domstolen i Haag tidigare har ansetts,
grundat och d�mande f�r i f�rsta hand l�nder i Europa. Med en ny
internationell milj�domstol skulle vi f� en enhetlig och kontinuerlig praxis
inom den internationella milj�r�tten. Domstolen skulle i samarbete med
UNEP kunna ha en rad andra uppgifter �n endast d�mande; den skulle t.ex.
kunna medverka vid utformandet av nationell milj�lagstiftning i u-l�nderna
men ocks� medverka vid information och utbildning i ett globalt perspektiv.
Ett problem i folkr�tten �r att f�rm� stater att underkasta sig en mellan-
statlig domstols tvingande jurisdiktion. Det visar inte minst erfarenheterna
fr�n Internationella domstolen i Haag. Men med endast en internationell
milj�domstol skulle pressen �ka p� olika l�nder att erk�nna domstolens
obligatoriska jurisdiktion. Det g�ller �ven vid omarbetandet samt vid
framtagandet av internationella konventioner. J�mf�relser kan g�ras med
EG-domstolen som i sista hand suver�nt avg�r hur Romf�rdraget, andra
f�rdrag och utf�rdade r�ttsakter j�mte �tskilliga mellan medlemsstaterna
s�rskilt ing�ngna konventioner skall tolkas.
Det �r viktigt att domstolen utformas p� ett s�dant s�tt att ber�rda parter,
t.ex. milj�organisationer s�v�l som stater har taler�tt vid domstolen (j�mf�r
regeringens remiss till Lagr�det om en ny milj�balk d�r det f�resl�s att
milj�organisationer skall ges r�tt att �verklaga domar och beslut m.m.).Vi
anser h�rvid att man b�r �verv�ga fr�gan om att �ven en internationell
organisation skall kunna f�retr�da t.ex. ursprungsbefolkningar och f�ra talan.
Det kan r�ra sig om fall d�r t.ex. en stat har beslutat om ett dammbygge eller
liknande som inverkar p� lokalbefolkningens r�ttigheter och d�r alla till buds
st�ende r�ttsmedel i det egna landet �r utt�mda. En s�dan organisation skulle
mycket v�l kunna vara n�gon av FN:s fackorgan.
En internationell myndighet m�ste tillskapas f�r att kontrollera att de
internationella milj�r�ttsliga skyldigheterna samt att den internationella
milj�domstolens beslut efterlevs. Milj�partiet f�respr�kar att Sverige inom
FN ska verka f�r att en internationell milj�domstol skapas som �r �ppen f�r
alla nationer och deras medborgare.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige skall verka f�r inr�ttandet av en internationell
milj�domstol,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att �ven milj�organisationer b�r f� taler�tt vid en internationell
milj�domstol.
Stockholm den 24 september 1997
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Bodil Francke Ohlsson (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Kia Andreasson (mp)
Peter Eriksson (mp)
Eva Go�s (mp)
Gunnar Goude (mp)
Barbro Johansson (mp)
Thomas Julin (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Per Lager (mp)
Ewa Larsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Annika Nordgren (mp)
Roy Ottosson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)