1 M�nskliga r�ttigheter
Ett omfattande internationellt kodifieringsarbete avseende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna har skett efter andra v�rldskriget. F�renta nationerna och Europar�det framst�r i globalt respektive europeiskt perspektiv som de viktigaste organisationerna, som drivit detta arbete fram�t. Under efterkrigstiden har uppfattningen att kritik mot kr�nkningar av de m�nskliga r�ttigheterna inte utg�r otill�ten inblandning i en stats interna angel�genheter, vunnit allt st�rre internationell acceptans.
1.1 F�renta nationerna
FN bildades 1945. Redan i FN-stadgans f�rsta artikel (mom. 3) anges att FN har att �stadkomma internationell samverkan, bl.a. vid "befordrande och fr�mjande av aktningen f�r m�nskliga r�ttigheter och frihet f�r alla utan �tskillnad med avseende p� ras, k�n, spr�k eller religion". Den universella deklarationen om de m�nskliga r�ttigheterna, vilken antogs av generalf�rsamlingen den 10 december 1948, kan s�gas utg�ra det f�rsta steget i det nu omfattande regelsystem som uppr�ttats genom FN:s f�rsorg. Deklarationen f�ljdes av de tv� konventionerna 1966; den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella r�ttigheter respektive den internationella konventionen om medborgerliga och politiska r�ttigheter. D�refter f�ljde ett flertal viktiga konventioner vilka bl.a. behandlade rasdiskriminering, diskriminering av kvinnor och skydd mot tortyr. En av de senaste FN-konventionerna p� MR-omr�det r�r barnets r�ttigheter, vilken �ppnades f�r undertecknande 1989.
1.2 Europar�det
Europar�det, som uppr�ttats 1949, har ocks� angivet i sin stadga att en av dess uppgifter �r att vidmakth�lla och vidareutveckla de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. Den europeiska konventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna undertecknades 1950. Konventionen har 1994 inkorporerats i svensk r�tt. Andra grundl�ggande MR-instrument �r den sociala stadgan fr�n �r 1961 och antitortyrkonventionen fr�n �r 1987.
2 M�nskliga r�ttigheter och r�tten till milj�n
De konventioner om m�nskliga r�ttigheter som redan existerar skrevs alltf�r tidigt f�r att n�gon medvetenhet om milj�fr�gorna skulle kunna finnas med d�r. Vi kan i dag dock inte bortse fr�n att m�nga accepterade r�ttigheter inrymmer underf�rst�dda milj�aspekter.
R�tten till en god milj� st�r till sin natur de ekonomiska, sociala och kulturella r�ttigheterna mycket n�ra. Denna kategori av r�ttigheter kr�ver, liksom milj�skyddande �tg�rder, inte s�llan kostsamma �tg�rder fr�n statens sida. R�tten till en god milj� har �ven likheter med n�gra av de med- borgerliga r�ttigheterna, som t.ex. den grundl�ggande r�tten till liv, egendom m.fl.
Dessa och andra allm�nt vedertagna r�ttigheter tillsammans med de ekologiska principer som p� senare tid har knutits till folkr�tten tyder p� att det finns en moralisk samst�mmighet v�rlden �ver om individens r�tt att slippa f�rs�mrad milj�.
N�gra experter p� m�nskliga r�ttigheter har uttalat skepsis mot f�rs�ken att i folkr�tten skriva in nya ekologiska r�ttigheter, vilka ocks� kan vara sv�ra att uppr�tth�lla . De h�vdar att s�dana riskerar att dra kraft och uppm�rksamhet fr�n kampen f�r att genomdriva de medborgerliga och politiska r�ttigheter som redan finns och som �r sj�lva k�rnan i m�nniskor�ttsr�relsen. Men vad Milj�partiet de gr�na kr�ver �r inte att f� en ny upps�ttning sj�lvst�ndiga r�ttigheter erk�nda utan snarare att nationerna skall tvingas att uppfylla de f�rpliktelser som de redan har �tagit sig. Vi menar att r�tten till en god milj� skulle komplettera och f�rst�rka andra grundl�ggande m�nskliga r�ttigheter. I en otj�nlig milj� ges kommande generationer ingen m�jlighet att komma i �tnjutande av grundl�ggande m�nskliga r�ttigheter. N�r allt kommer omkring �r r�tten till milj�n ett s�dant m�ktigt begrepp just d�rf�r att det f�r ner oss alla p� samma niv� - vi �r alla beroende av en orubbad och h�lsosam milj�. Milj�partiet anser d�rf�r att Sverige skall verka f�r att r�tten till en god milj� skall erk�nnas som en sj�lvst�ndig m�nsklig r�ttighet.
3 Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Sverige skall verka f�r att r�tten till en god milj� skall erk�nnas som en sj�lvst�ndig m�nsklig r�ttighet.
Stockholm den 24 september 1997
Bodil Francke Ohlsson (mp)
Annika Nordgren (mp)
Gunnar Goude (mp)
Kia Andreasson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Ewa Larsson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)