med anledning av skr. 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
Motion till riksdagen
1997/98:U60
av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp)
med anledning av skr. 1997/98:89 M�nskliga r�ttigheter i svensk utrikespolitik
I regeringens skrivelse redovisas i ett fram�tblickande
perspektiv de m�nskliga r�ttigheternas roll i regeringens
utrikespolitik som helhet. Inledningsstycket p� f�rsta sidan
av skrivelsen slutar med orden: "Samtidigt kommer
regeringen att �gna st�rre uppm�rksamhet �n hittills �t
genomf�randet av de ekonomiska, sociala och kulturella
r�ttigheterna."
De tre r�ttigheter som n�mns togs av FN 1966 och ing�r i en av de huvud-
konventioner som ocks� har en �vervakningskommitt� knuten till kon-
ventionen.
N�r man i olika sammanhang kr�ver respekt f�r de m�nskliga r�ttigheterna
�r det i allm�nhet den andra konventionen fr�n 1966 det g�ller, den om
medborgerliga och politiska r�ttigheter.
Vad inneb�r d� de tre andra r�ttigheterna? �r 1966 handlade det om
m�nniskans levnadsstandard: r�tt till mat f�r dagen, till en bostad, till arbete
och goda arbetsvillkor, till att bilda fackf�reningar, till social trygghet,
utbildning och deltagande i det kulturella livet. R�ttigheten till en god milj�
saknades, om man inte skall r�kna r�tten till en god h�lsa som ett uttryck f�r
milj�t�nkande. Milj�problemen hade vid den tiden f�r mer �n trettio �r sedan
�nnu inte kommit i dagen p� samma s�tt som nu. Men i dag, n�r vi vet, borde
inte milj�n saknas i en skrivelse av den h�r digniteten.
F�r �vrigt �r det en kompakt skrivelse, d�r man redog�r f�r vad som �r
m�jligt att bidra med fr�n svensk sida i det internationella arbetet f�r
m�nskliga r�ttigheter. Det �r kvantitativt ett stort agerande, redog�relser f�r
vad som �r p� agendan och vad som kommer p� agendan den n�rmaste
framtiden. Det �r ocks� en fr�ga om nyanser: �r fr�mja och st�dja lika starka
ord som prioritera och delta i - det �r sv�rt att bed�ma regeringens
deklarationer att "det handlar mindre om att markera �sikter �n att faktiskt
bidra effektivt. Sveriges politik f�r de m�nskliga r�ttigheterna skall vara
resultatinriktad." F�r Milj�partiet �r det mesta i skrivelsen oerh�rt v�sentligt
- sv�righeten �r att bed�ma var i m�ngden av arbetsm�jligheter och f�rslag
och initiativ f�r de m�nskliga r�ttigheterna det beh�vs ett st�rre engagemang
eller prioriteringar f�r att f� faktiska resultat. Milj�partiets
riksdagsledam�ter
har lagt en rad motioner om kr�nkandet av m�nskliga r�ttigheter i olika
l�nder, t.ex. Kina, Tibet, Indonesien. Vi h�nvisar till dem och tar inte upp
dem h�r ocks�.
I st�llet lyfter bara vi fram ett par viktiga fr�gor. Den ena g�ller den
globala vattenf�rs�rjningen. Daglig mat �r en m�nsklig r�ttighet, och vattnet
betecknas av m�nga som v�rt viktigaste livsmedel. D�rf�r �r det alarmerande
att privata f�retag med hj�lp av f�rdelaktiga l�n fr�n V�rldsbanken tar �ver
vattenf�rs�rjningen i flera l�nder i Afrika, Asien, Sydamerika och ocks� i
Europa. Svenska hush�ll som har d�ligt svenskt vatten kan i de flesta
livsmedelsaff�rer i dag k�pa vatten fr�n Frankrike. Vi har r�d, men har tredje
v�rldens fattiga pengar s� det r�cker f�r det livsn�dv�ndiga vattnet? Det �r
viktigt att vattnets v�g fr�n k�llan till k�ket inte helt och h�llet hamnar i
privata h�nder.
Den andra g�ller religionsfriheten. F�rtryck som drabbar den enskildes r�tt
att ut�va sin egen religion m�rks inte p� samma s�tt som politiska eller
etniska konflikter. I Ryssland m�rktes f�r�ndringarna genom att man
instiftade en ny lag, men direkta f�r�ndringar som g�ller inskr�nkningar i det
religi�sa livet har ofta f�tt g� l�ngt innan de blir k�nda.
Sydafrika �r fortfarande ett oj�mlikt land i flera avseenden. Trots politiska
framg�ngar �r den svarta befolkningens sociala, ekonomiska och kulturella
r�ttigheter l�ngt ifr�n uppfyllda. De ekonomiska klyftorna �r mycket stora,
49 % av inkomsterna g�r till de 5,3 miljoner vita i landet, medan 35 miljoner
svarta endast f�r 39 %. P� f�rslag av Sydafrikas regering �r raslagar, som vill
tvinga f�retag att anst�lla sin personal efter procenttal som speglar
befolkningens sammans�ttning av olika folkslag. Man har en vision av att
skapa ett r�ttvist samh�lle, vilket man knappast g�r genom segregation och
med en lag som leder till att vita mister sina jobb trots att ers�ttare ofta
inte
finns att f�. Det �r en ledsam �terg�ng till f�rh�llanden som man med stora
uppoffringar k�mpat f�r att komma ur.
M�nskliga r�ttigheter kr�nks med lagens hj�lp i Afghanistan. Det drabbar
kvinnor h�rdast, som i m�nga regioner inte ens har r�tt att vistas ute.
F�rtrycket sl�r speciellt h�rt mot den ensamst�ende familjef�rs�rjaren, som
oftast �r en kvinna. Krig har p�g�tt i m�nga �r i landet och resulterat i m�nga
�nkor och faderl�sa barn. Utbildning och arbetsm�jligheter st�ngs f�r
kvinnorna av religi�sa sk�l. Fr�gan �r om det inte egentligen r�r sig om
gamla samh�llsstrukturer som maskeras i religi�s dr�kt, och som det d�rf�r
�r oerh�rt sv�rt att avsl�ja och f�r�ndra.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i FN speciellt bevakar att m�nniskors r�tt till mat f�r
dagen ocks� innefattar vatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i FN speciellt bevakar m�nniskors r�tt att ut�va sin
religion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i FN prioriterar befolkningens ekonomiska, sociala
och kulturella r�ttigheter i Sydafrika,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i FN speciellt bevakar de m�nskliga r�ttigheterna i
Afghanistan.
Stockholm den 27 mars 1998
Bodil Francke Ohlsson (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Eva Go�s (mp)
Gudrun Lindvall (mp)