Kamp mot fattigdomen - f�r demokrati och social j�mlikhet
Inledningsvis vill vi understryka att vi anser att regeringens skrivelse De fattigas r�tt - v�rt gemensamma ansvar. Fattigdomsbek�mpning i Sveriges utvecklingsarbete (1996/97:169) i flera avseenden �r en utm�rkt genomg�ng av fattigdomsproblemen i v�rlden och att vi inst�mmer i de flesta f�rslag som st�lls i den. Den �r dessutom v�lskriven och l�ttillg�nglig. Vi uppskattar att s�v�l k�ns- som barnperspektivet finns med och �r integrerat i skrivelsen. Efter att ha konstaterat detta vill V�nsterpartiet likafullt peka p� vad som saknas.
Ekonomisk f�rdelning och f�rdelning av makt
Klyftorna mellan fattiga och rika forts�tter att v�xa. De v�xer mellan l�nderna men ocks� inom l�nderna. Gapet mellan den rikaste och den fattigaste femtedelen av jordens inv�nare f�rdubblades p� 30 �r. Den fattigaste femtedelen fick sin andel av v�rldens tillg�ngar s�nkt fr�n 2,3 till 1,4 %. Medan en fj�rdedel av jordens befolkning finns i l�nder d�r tillv�xten varit snabb - fr�mst i �stasien - lever en miljard m�nniskor i de 70 l�nder d�r ekonomin gick bak�t under 1980-talet. De flesta fattiga lever i Afrika - i l�nder s�der om Sahara. U-l�nderna har s�lunda utvecklats mycket olika. En del �r utvecklingsl�nder, andra �r underutvecklade.
Trots att betydande resultat har uppn�tts i kampen mot fattigdom, sv�lt, undern�ring och okunnighet, �r fortfarande en halv miljard m�nniskor kroniskt undern�rda. Andelen barn som g�r i prim�rskolor har p� 30 �r �kat fr�n 48 till 77 %, men fortfarande finns det 130 miljoner barn som inte f�r g� i skolan. Till det gamla fattigdomsel�ndet har nu ocks� kommit aids - 90 % av de hivsmittade finns i u-l�nder.
J�mst�lldheten mellan kvinnor och m�n g�r fram�t - men mycket l�ngsamt. Fortfarande �r endast en tiondel av v�rldens parlamentariker kvinnor. Flickorna �r oftare utest�ngda fr�n skolan. Analfabetismen �r dominerande bland kvinnorna.
I regeringens skrivelse finns tv� nyckelmeningar som egentligen s�ger det mest om vad fattigdomsbek�mpning handlar om. D� sidan 8 st�r att l�sa:
"Till stor del m�ste analyser g�ras f�r ett land som helhet, men detta �r ofta otillr�ckligt eftersom det centrala �r att identifiera de fattiga grupperna inom ett lands befolkning." P� sidan 14 st�r det vidare:
"Avg�rande �r huruvida ett lands beslutsfattare har den politiska viljan och f�rm�gan att bedriva en politik som gynnar folkflertalet."
Problemet �r allts� att det inte bara handlar om rika och fattiga l�nder utan ocks� om att det finns klasser med olika levnadsvillkor i ett och samma land. Vidare �r problemet att det i fattiga l�nder antingen saknas politisk vilja att f�r�ndra klassf�rh�llandena och minska klassklyftorna eller att den politiska f�rm�gan att g�ra detta �r f�r svag.
I det f�rsta fallet handlar det om regimer som har intressen som st�r i mots�ttning till folkflertalets. Det handlar helt enkelt om diktaturregimer som underst�djer och st�der sig p� en privilegierad minoritet i samh�llet. Statsledningarna skyddar denna minoritet och h�ller sig kvar vid makten med v�ld. Regimerna pressar inte s�llan ned en stor del av befolkningen i en s� djup fattigdom att den medf�r apati och of�rm�ga att p� n�got effektivt s�tt h�vda sin vilja och sina intressen.
I det andra fallet handlar det om att den politiska viljan hos styrande regimer kanske finns men att det samtidigt finns andra maktcentra i samh�llet som har st�rre inflytande p� samh�llsutvecklingen �n politiken. Dessa maktcentra driver samh�llsutvecklingen i en riktning som st�r i mots�ttning till folkflertalets intressen. H�r kan det allts� handla om regeringar som �r demokratiskt tillsatta men som likafullt �r maktl�sa n�r det g�ller att p�verka samh�llsutvecklingen.
I det f�rstn�mnda fallet har regimen tillkommit p� icke demokratisk v�g. I det sistn�mnda fallet �r statsledningen demokratiskt tillsatt, men maktl�s.
Fattigdomsbek�mpning handlar s�ledes ytterst om makten i samh�llet. En framg�ngsrik kamp mot fattigdomen ligger i folkmajoritetens intresse. F�r att folkmajoritetens uppfattningar skall kunna f�rverkligas f�ruts�tter detta f�ljaktligen ett demokratiskt styrelseskick. Men inte bara det. Det f�ruts�tter att de politiska ledningar som v�ljs har m�jlighet att h�vda sin vilja gentemot andra maktcentra i samh�llet.
Politiken satt p� undantag
Under 1980-talet och i b�rjan av 1990-talet var den f�rh�rskande ideologin v�rlden �ver nyliberalismen. Den satte sin pr�gel p� varje omr�de i samh�llet. Politiken sattes p� undantag - f�r att inte s�ga - smutskastades. Alltfler viktiga beslut skulle undandras politiken och d�rmed undandras demokratisk insyn och demokratiskt beslutsfattande.
Under namn av individens frihet h�ngav man sig �t elitism. Demokratiskt beslutsfattande skulle ers�ttas med marknadskrafternas "fria" spel. Allt skulle betraktas som varor och tj�nster p� en marknad. Den offentliga sektorn ans�gs h�mmande och skadlig och skulle - med undantag f�r statens regressiva funktioner - sk�ras ned. Statens sociala �taganden skulle d�remot minskas. Politiken som s�dan sattes p� undantag. Och d�rmed demokratin. Detta �r en snabbt tecknad bild av nyliberalismen. Vilka effekter en s�dan ideologi skulle f� i tredje v�rldens fattiga l�nder kunde m�nga redan d� se. Det �r �nnu l�ttare att se i dag.
Strukturanpassningsprogra mmen
De strukturanpassningsprogram, framdrivna av V�rldsbanken och IMF, vilka b�rjade till�mpas under 1980- talet hade en starkt nyliberal slagsida. De kom att i stor utstr�ckning enbart att handla om att s�nka budgetunderskott och f� fattiga l�nder att betala sina skulder till V�rldsbanken utan att man tog h�nsyn till den konkreta sociala situationen i de l�nder som skulle genomf�ra programmen. I och med att strukturanpassningsprogrammen utformades p� ett stelbent och dogmatiskt s�tt och s�gs som ett universalrecept kom de att bli ett uttryck f�r nyliberal ekonomisk dogmatism. Den blev till en ideologi som kunde till�mpas i vilket land och i vilken situation som helst. Detta fick i flera l�nder f�rf�rande sociala konsekvenser, i flera fall s� allvarliga att strukturanpassningsprogram och social n�d p� flera h�ll kom att ses som identiska begrepp.
N�r regeringen nu i sin skrivelse f�rklarar att fattigdomsbek�mpningen m�ste integreras i strukturanpassningsprogrammen kan detta krav f�r m�nga sannolikt uppfattas som att man egentligen vill avskaffa dessa program, eftersom de inte s�llan per definition uppfattats som detsamma som inf�rande av social mis�r.
Strukturanpassningsprogrammen var t�nkta att fungera ekonomiskt stabiliserande men fungerade i st�llet politiskt destabiliserande till f�ljd av att de sociala klyftorna i flera l�nder vidgades.
Strukturanpassningsprogram �r emellertid i sig inte av ondo. Det finns flera l�nder - fr�mst i tredje v�rlden men ocks� annorst�des - d�r den statliga byr�kratin vuxit ut till en svulst p� samh�llskroppen och nepotism och korruptionen blivit regel i st�llet f�r undantag, vilket inneburit sl�seri med ekonomiska resurser. Strukturanpassningsprogram med syftet att komma till r�tta med dessa problem skulle ha frigjort resurser f�r en sundare ekonomisk utveckling och gynnat folkflertalet i ber�rda l�nder.
Det som bringade strukturanpassningsprogram i vanrykte under 1980-talet var att de inte l�ste problemen med byr�krati och korruption. De bestod i st�llet i direktiv uppifr�n om sociala nedsk�rningar och privatiseringar. En politik som knappast kunde vinna n�got bredare folkligt geh�r. S�rskilt inte om de �tg�rder man vidtog medf�rde v�xande sociala och ekonomiska klyftor med �tf�ljande konflikter i samh�llet. Byr�krati botas inte med direktiv uppifr�n. Botemedlet mot byr�kratism botas med demokrati och folkligt inflytande underifr�n.
Regeringen pekar sj�lv i sin skrivelse p� de f�rh�llandet att djupa sociala klyftor fungerar destabiliserande s� till vida att de leder till olika typer av konflikter - nationella, etniska osv. 1990-talet k�nnetecknas just av ett kraftigt �kat antal djupa etniska och andra konflikter som f�tt blodiga f�ljder.
"Fri", "fungerande" och "social" marknad
Regeringens skrivelse anv�nder begreppet marknad en aning v�rdsl�st. Ibland skriver man att tillv�xt endast kan tryggas med hj�lp av en "fri" marknad. P� andra st�llen talar man om en "fungerande" marknad. Och p� n�got st�lle talar man till och med om en "social" marknad.
Om en marknad skall vara social f�ruts�tts att det finns ett subjektivt medvetande hos marknaden, en best�md vilja hos marknaden att vara social. Men marknaden i sig kan naturligtvis aldrig ha n�gon vilja. Samma inv�ndning kan g�ras mot begreppet "fungerande" marknad. Vilket funktionss�tt �r bra? Vem bed�mer vad som �r bra eller d�ligt, dvs. icke- fungerande? Knappast marknaden sj�lv. Och skall vi samtidigt tala om att marknaden �r "fri", l�r den vara s� full av stridiga individuella viljor att ingen kan ge dess framfart n�gon medveten inriktning.
Framf�r allt kan marknaden inte utg�ra en ers�ttning f�r demokratiska institutioner. I b�sta fall �r det en prismekanism. Men ofta menas n�got annat. Marknaden handlar d� inte om utbud, efterfr�gan och pris. Marknaden �r d� i st�llet en liten grupp penningstarka och till f�ljd av sitt �gande av produktionsmedel mycket m�ktiga personer, vars beslut best�mmer miljoner m�nniskors levnadsvillkor. Om denna marknad skall b�ra beteckningen "fri", �r denna frihet begr�nsad till ett ringa f�tal. Marknaden har d� upph�rt att vara prismekanism i klassisk mening. Den har f�tt en viljeinriktning. Men det �r inte folkflertalets vilja som r�der utan det rika f�talets. Vi �r �ter tillbaka till fr�gan om makten, demokratin och den ekonomiska och sociala j�mlikheten som en f�ruts�ttning f�r en demokratisk utveckling.
Det nya Fattigsverige
Regeringens skrivelse beskriver fattigdomen som ett allm�nt f�rekommande fenomen i v�rlden. �ven om per capita- inkomsten i v�rlden �kat har f�rdelningen blivit desto oj�mnare. Den finns �verallt, i varje v�rldsdel, i varje land. Skrivelsen behandlar fattigdomens utbredning i praktiskt taget varje h�rn av v�rlden. Den tycks dock saknas p� en plats - Sverige. Sj�lvklart vet vi att fattigdomen ser annorlunda ut i Sverige �n i u-l�nderna. I Sverige drabbas vi inte av hungersn�d eller f�rh�rjande farsoter. V�rt land �r dock inte lyckligt befriat fr�n fenomenet fattigdom. Vi har en omfattande dold och �ppen arbetsl�shet. Klyftorna i det svenska samh�llet v�xer. Alltfler m�nniskor sl�s ut, upplever sig som �verfl�diga och tappar sin tro p� framtiden. M�nga drabbas av utbr�ndhet.
F� m�nniskor i v�rt land anser i dag att Sverige �r ett land utan fattigdom.
Praktiskt taget alla de fenomen som beskrivs i skrivelsen kan vi finna ocks� i Sverige. M�nga av de �tg�rder som regeringen f�resl�r i sin skrivelse f�r att komma till r�tta med fattigdomen - av vilka de flesta �r mycket bra - skulle kunna till�mpas �ven i Sverige.
Varf�r denna vita fl�ck? Varf�r denna underl�tenhetssynd att inte vilja se problemen i det land man sj�lv �r satt att styra? Varf�r denna underl�tenhetssynd att inte n�mna att de �tg�rder man f�resl�r f�r andras r�kning �ven skulle kunna g�lla en sj�lv?
Skulle det inte vara l�mpligt att ta upp fr�gan om makten i samh�llet �ven i Sverige, fr�gan om hur l�ngt politiken och demokratin str�cker sig och n�r andra m�ktiga krafter i samh�llet som inte �r demokratiskt styrda och ledda tar �ver? Varf�r inte precisera vilka dessa krafter �r och hur de ser ut och vad de g�r?
Sverige inte n�got undantag
Den blinda fl�ck som blottas i regeringens skrivelse p�verkar �ven andra delar av resonemangen i skrivelsen s�som diskussionen om partnerskap n�r det g�ller bist�ndspolitiken. Vi �r anh�ngare av det allm�nna syns�tt som regeringen f�r n�r det g�ller partnerskap i bist�ndspolitiken och n�r det g�ller regeringens str�van att komma bort fr�n ett gammalt paternalistiskt syns�tt i bist�ndsfr�gor. Om Sverige inte erk�nner att det finns fattigdom i Sverige, om �n av ett annat v�sen �n i u-l�nderna, st�nger man d�rren f�r andra l�nders synpunkter p� f�rh�llandena i v�rt land. Vi tar oss d�remot friheten att ha synpunkter p� f�rh�llandena i deras l�nder. Genom att inte �ppet erk�nna v�ra brister n�r det g�ller v�r inhemska fattigdomsbek�mpning dr�jer sig rester av gamla paternalistisk syns�tt kvar.
En annan aspekt p� partnerskapsf�rh�llandet som vi anser skrivelsen behandlar otillr�ckligt �r betydelsen av partnerskap och internationellt utbyte p� det lokala planet n�r det g�ller frivilligorganisationer och myndigheter. Regeringens skrivelse behandlar fr�mst folkr�relsernas betydelse p� toppniv�. Vi anser det vara viktigt att partnerskapet utvecklas p� lokal niv� n�r det g�ller frivilligorganisationerna, n�r det g�ller kommuner och kommunala organ. Ett samarbete p� denna niv� genom till exempel olika typer av v�nortsprojekt skulle fr�mja solidariteten. N�ra kontakter mellan lokala myndigheter och frivilligorganisationer skulle sannolikt ocks� �ka f�rst�elsen f�r f�rh�llanden i andra l�nder och st�rka bist�ndviljan.
Makter i en globaliserad v�rld
V�rt land �r inte i h�gre grad n�got undantag i den alltmer internationaliserade v�rld vi lever i. Vi k�nner alla till vilken makt v�rt lands storf�retag har p� den svenska samh�llsutvecklingen. Vi vet vilken effekt makthavare utanf�r Sverige har - s�dana som finansmannen Soros och andra. Inte s�llan f�rf�ras man �ver vilka perspektiv dessa stora f�retagsledare och finansmagnater har.
De b�da tyska journalisterna Hans-Peter Martin och Harald Schuman beskriver i boken Globaliseringsf�llan. Angreppet p� demokrati och v�lf�rd (s. 13) den framtida utvecklingen p� f�ljande s�tt:
Sedan 1980-talet har europ�erna varit r�dda f�r tv�-tredjedelssamh�llet, men det �r inte l�ngre det som beskriver den framtida f�rdelningen av v�lst�nd och samh�llsst�llning. Framtidens v�rldsmodell f�ljer formeln 20 till 80. En- femtedelssamh�llet anas vid horisonten och i det m�ste de utest�ngda m�nniskorna lugnas med tittytainment. En grov �verdrift? (s. 13) (Tittytainment = nyhetsf�rmedling som omvandlats till snitsig och spektakul�r underh�llning.)
Det kanske mest skr�mmande med deras bok �r inte bara beskrivningen av framtiden utan att de ocks� kan ber�tta att de m�ktiga m�n som st�r i spetsen f�r den tekniska utvecklingen accepterar en s�dan beskrivning som ofr�nkomlig och d�rmed godtagbar utveckling. Vi f�r ett samh�lle som inte �r till f�r m�nniskorna utan skall tj�na n�got eller n�gra andra - n�gra f� andra, en minoritet.
Samtidigt har denna utveckling medf�rt att samh�llet blivit extremt ekonomiskt k�nsligt. Ett enda finansinstituts konkurs kan �ver en natt dra de andra med sig och f� en dominoeffekt �ver hela v�rlden. Hans-Peter Martins och Harald Schumans slutsats blir att de multinationella ekonomiska krafterna m�ste t�mjas och att "den fr�msta uppgiften f�r demokratiska politiker p� tr�skeln till n�sta �rhundrade blir att �terupprusta staten och ge politiken f�retr�de framf�r ekonomin." (s. 21).
Med "staten" torde dock inte f�rfattarna avse statsapparaternas repressiva funktioner utan den offentliga sektor som innefattar v�rd, omsorg, skola, utbildning och forskning m.m.
Det �r folkflertalets medvetna vilja uttryckt i demokratiska institutioners och organisationers arbete och grundl�ggande medborgerlig mentalitet som m�ste s�tta gr�nser f�r s�v�l marknadens blinda som det rika f�talets cyniska framfart.
Inte bara en fr�ga om ekonomi
I regeringens skrivelse behandlas fattigdomsproblematiken f�retr�desvis som ett ekonomiskt problem som botas med ekonomiska �tg�rder. Men fattigdomen �r ocks� f�rbunden med andra sv�ra problem.
Regeringens skrivelse beskriver och analyserar olika fattigdomsbegrepp p� ett nyanserat s�tt. Vissa fr�gor kvarst�r dock att diskutera mer ing�ende.
I UNDP-rapporten f�r 1997 f�rklarar man:
Human poverty is more than income poverty - it is the denial of choices and opportunities for living a tolerable life. (M�nsklig fattigdom handlar om mer �n fattigdom i fr�ga om inkomster - den best�r i att man f�rnekas v�lja och utnyttja m�jligheter n�r det g�ller att leva ett dr�gligt liv.)
Vilka valm�jligheter har m�nniskor som hyser avvikande mening fr�n de makthavande i l�nder som Colombia, Peru, Nigeria, Irak eller Iran att ge uttryck f�r sina st�ndpunkter? Den grupp m�nniskor som i l�nder som dessa ger uttryck f�r fr�n regimen avvikande meningar har med all s�kerhet en v�sentligt l�gre medel�lder �n den �vriga befolkningen.
S�lunda �r demokratiska r�ttigheter s�som yttrande-, tryck-, tanke- och religionsfrihet m.m. och m�jligheterna till folkligt inflytande p� politiken inte bara en f�ruts�ttning f�r en sund ekonomisk utveckling, utan bristen p� demokrati �r i sig ett fattigdomsbevis. Och ett s�dant fattigdomsbevis b�r �ven diskuteras inte bara f�r l�nder d�r demokratin �r satt helt p� undantag.
Vidare kan demokratiproblemet som en fattigdomsaspekt diskuteras �ven n�r det g�ller l�nder i den rika delen av v�rlden, d�r en stor del av makten i samh�llet ligger utanf�r demokratiskt valda institutioner. Det vore rimligt att s� skedde �ven utifr�n det partnerskapsperspektiv som b�de vi och regeringen �r anh�ngare av.
Milj�- och naturkatastrofer finns ocks� med i bilden n�r det g�ller uppkomst av fattigdom. De senaste �ren av missv�xt i Nordkorea �r exempel p� detta. De �r f�ljden av en kombination av ett illa fungerande ekonomiskt och politiskt system och olyckliga klimatologiska v�xlingar. Milj�problem i form av jordf�rst�ring i olika delar av v�rlden tvingar m�nniskor att l�mna sina jordar och s�ka sig andra s�tt att f�rs�rja sig - ofta med d�ligt resultat. �rligen f�rst�rs 20 miljoner hektar tropisk regnskog. 200 miljoner m�nniskor drabbas av �kenspridningen.
Den �verv�ldigande delen av v�rldens flyktingar lever i fattigdom. M�nga flyktingstr�mmar �r orsakade av milj�katastrofer, men �r ibland ocks� en f�ljd av politiska beslut. Den omfattande vapenhandeln i v�rlden och den l�tthet med vilken de inblandade i en konflikt kan f� tillg�ng till vapen f�rv�rrar och f�rdjupar naturligtvis konflikternas destruktiva f�ljder. M�nga regeringars liberala regler n�r det g�ller vapenexporten �r en bidragande orsak till att konflikter f�rv�rras, flyktingstr�mmarna v�xer och fattigdomen f�rdjupas.
Varken fr�gan om milj�katastroferna eller vapenexport som en bidragande orsak till att fattigdomen f�rdjupas och ger redan rika ytterligare m�jligheter att berika sig p� andras el�nde behandlas regeringens i skrivelse. Det �r en brist att de krafter inte behandlas som p� olika s�tt medverkar till att rusta upp och bev�pna sidorna inf�r intr�ffade eller kommande konflikter och d�rmed bidrar till skev inkomstf�rdelning, globala or�ttvisor, resurssl�seri och v�xande fattigdom.
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om demokrati, ekonomisk j�mlikhet och f�rdelning av den totala makten i samh�llet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om strukturanpassningsprogrammen i tredje v�rlden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om begreppet marknad i regeringens proposition,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att fattigdom �r ett fenomen som ocks� existerar i Sverige,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om partnerskap p� det lokala planet mellan frivilligorganisationer och myndigheter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om faran f�r ett framtida enfemtedelssamh�lle,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om fattigdomens orsaker.
Stockholm den 19 september 1997
Johan L�nnroth (v)
Hans Andersson (v) Ingrid Burman (v) Lars B�ckstr�m (v) Owe Hellberg (v) Tanja Linderborg (v) Eva Zetterberg (v)
Gotab, Stockholm 1997