Motion till riksdagen
1997/98:U6
av Johan Lönnroth m.fl. (v)

med anledning av skr. 1996/97:169 De fattigas rätt - vårt gemensamma ansvar. Fattigdomsbekämpning i Sveriges utvecklingssamarbete


Motion till riksdagen
1997/98:U6
av Johan L�nnroth m.fl. (v)

med anledning av skr. 1996/97:169 De fattigas r�tt - v�rt gemensamma ansvar. Fattigdomsbek�mpning i Sveriges utvecklingssamarbete


Kamp mot fattigdomen -
f�r demokrati och social
j�mlikhet
Inledningsvis vill vi understryka att vi anser att regeringens
skrivelse De fattigas r�tt - v�rt gemensamma ansvar.
Fattigdomsbek�mpning i Sveriges utvecklingsarbete
(1996/97:169) i flera avseenden �r en utm�rkt genomg�ng av
fattigdomsproblemen i v�rlden och att vi inst�mmer i de
flesta f�rslag som st�lls i den. Den �r dessutom v�lskriven
och l�ttillg�nglig. Vi uppskattar att s�v�l k�ns- som
barnperspektivet finns med och �r integrerat i skrivelsen.
Efter att ha konstaterat detta vill V�nsterpartiet likafullt peka
p� vad som saknas.
Ekonomisk f�rdelning och
f�rdelning av makt
Klyftorna mellan fattiga och rika forts�tter att v�xa. De v�xer
mellan l�nderna men ocks� inom l�nderna. Gapet mellan den
rikaste och den fattigaste femtedelen av jordens inv�nare
f�rdubblades p� 30 �r. Den fattigaste femtedelen fick sin
andel av v�rldens tillg�ngar s�nkt fr�n 2,3 till 1,4 %. Medan
en fj�rdedel av jordens befolkning finns i l�nder d�r
tillv�xten varit snabb - fr�mst i �stasien - lever en miljard
m�nniskor i de 70 l�nder d�r ekonomin gick bak�t under
1980-talet. De flesta fattiga lever i Afrika - i l�nder s�der om
Sahara. U-l�nderna har s�lunda utvecklats mycket olika. En
del �r utvecklingsl�nder, andra �r underutvecklade.
Trots att betydande resultat har uppn�tts i kampen mot fattigdom, sv�lt,
undern�ring och okunnighet, �r fortfarande en halv miljard m�nniskor
kroniskt undern�rda. Andelen barn som g�r i prim�rskolor har p� 30 �r �kat
fr�n 48 till 77 %, men fortfarande finns det 130 miljoner barn som inte f�r g�
i skolan. Till det gamla fattigdomsel�ndet har nu ocks� kommit aids - 90 %
av de hivsmittade finns i u-l�nder.
J�mst�lldheten mellan kvinnor och m�n g�r fram�t - men mycket
l�ngsamt. Fortfarande �r endast en tiondel av v�rldens parlamentariker
kvinnor. Flickorna �r oftare utest�ngda fr�n skolan. Analfabetismen �r
dominerande bland kvinnorna.
I regeringens skrivelse finns tv� nyckelmeningar som egentligen s�ger det
mest om vad fattigdomsbek�mpning handlar om. D� sidan 8 st�r att l�sa:
"Till stor del m�ste analyser g�ras f�r ett land som helhet, men detta �r
ofta otillr�ckligt eftersom det centrala �r att identifiera de fattiga grupperna
inom ett lands befolkning." P� sidan 14 st�r det vidare:
"Avg�rande �r huruvida ett lands beslutsfattare har den politiska viljan och
f�rm�gan att bedriva en politik som gynnar folkflertalet."
Problemet �r allts� att det inte bara handlar om rika och fattiga l�nder utan
ocks� om att det finns klasser med olika levnadsvillkor i ett och samma land.
Vidare �r problemet att det i fattiga l�nder antingen saknas politisk vilja att
f�r�ndra klassf�rh�llandena och minska klassklyftorna eller att den politiska
f�rm�gan att g�ra detta �r f�r svag.
I det f�rsta fallet handlar det om regimer som har intressen som st�r i
mots�ttning till folkflertalets. Det handlar helt enkelt om diktaturregimer som
underst�djer och st�der sig p� en privilegierad minoritet i samh�llet.
Statsledningarna skyddar denna minoritet och h�ller sig kvar vid makten med
v�ld. Regimerna pressar inte s�llan ned en stor del av befolkningen i en s�
djup fattigdom att den medf�r apati och of�rm�ga att p� n�got effektivt s�tt
h�vda sin vilja och sina intressen.
I det andra fallet handlar det om att den politiska viljan hos styrande
regimer kanske finns men att det samtidigt finns andra maktcentra i
samh�llet som har st�rre inflytande p� samh�llsutvecklingen �n politiken.
Dessa maktcentra driver samh�llsutvecklingen i en riktning som st�r i
mots�ttning till folkflertalets intressen. H�r kan det allts� handla om
regeringar som �r demokratiskt tillsatta men som likafullt �r maktl�sa n�r det
g�ller att p�verka samh�llsutvecklingen.
I det f�rstn�mnda fallet har regimen tillkommit p� icke demokratisk v�g. I
det sistn�mnda fallet �r statsledningen demokratiskt tillsatt, men maktl�s.
Fattigdomsbek�mpning handlar s�ledes ytterst om makten i samh�llet. En
framg�ngsrik kamp mot fattigdomen ligger i folkmajoritetens intresse. F�r att
folkmajoritetens uppfattningar skall kunna f�rverkligas f�ruts�tter detta
f�ljaktligen ett demokratiskt styrelseskick. Men inte bara det. Det f�ruts�tter
att de politiska ledningar som v�ljs har m�jlighet att h�vda sin vilja gentemot
andra maktcentra i samh�llet.
Politiken satt p� undantag
Under 1980-talet och i b�rjan av 1990-talet var den
f�rh�rskande ideologin v�rlden �ver nyliberalismen. Den
satte sin pr�gel p� varje omr�de i samh�llet. Politiken sattes
p� undantag - f�r att inte s�ga - smutskastades. Alltfler
viktiga beslut skulle undandras politiken och d�rmed
undandras demokratisk insyn och demokratiskt
beslutsfattande.
Under namn av individens frihet h�ngav man sig �t elitism. Demokratiskt
beslutsfattande skulle ers�ttas med marknadskrafternas "fria" spel. Allt
skulle betraktas som varor och tj�nster p� en marknad. Den offentliga
sektorn ans�gs h�mmande och skadlig och skulle - med undantag f�r statens
regressiva funktioner - sk�ras ned. Statens sociala �taganden skulle d�remot
minskas. Politiken som s�dan sattes p� undantag. Och d�rmed demokratin.
Detta �r en snabbt tecknad bild av nyliberalismen. Vilka effekter en s�dan
ideologi skulle f� i tredje v�rldens fattiga l�nder kunde m�nga redan d� se.
Det �r �nnu l�ttare att se i dag.
Strukturanpassningsprogra
mmen
De strukturanpassningsprogram, framdrivna av
V�rldsbanken och IMF, vilka b�rjade till�mpas under 1980-
talet hade en starkt nyliberal slagsida. De kom att i stor
utstr�ckning enbart att handla om att s�nka budgetunderskott
och f� fattiga l�nder att betala sina skulder till V�rldsbanken
utan att man tog h�nsyn till den konkreta sociala situationen i
de l�nder som skulle genomf�ra programmen. I och med att
strukturanpassningsprogrammen utformades p� ett stelbent
och dogmatiskt s�tt och s�gs som ett universalrecept kom de
att bli ett uttryck f�r nyliberal ekonomisk dogmatism. Den
blev till en ideologi som kunde till�mpas i vilket land och i
vilken situation som helst. Detta fick i flera l�nder f�rf�rande
sociala konsekvenser, i flera fall s� allvarliga att
strukturanpassningsprogram och social n�d p� flera h�ll kom
att ses som identiska begrepp.
N�r regeringen nu i sin skrivelse f�rklarar att fattigdomsbek�mpningen
m�ste integreras i strukturanpassningsprogrammen kan detta krav f�r m�nga
sannolikt uppfattas som att man egentligen vill avskaffa dessa program,
eftersom de inte s�llan per definition uppfattats som detsamma som
inf�rande av social mis�r.
Strukturanpassningsprogrammen var t�nkta att fungera ekonomiskt
stabiliserande men fungerade i st�llet politiskt destabiliserande till f�ljd av
att de sociala klyftorna i flera l�nder vidgades.
Strukturanpassningsprogram �r emellertid i sig inte av ondo. Det finns
flera l�nder - fr�mst i tredje v�rlden men ocks� annorst�des - d�r den
statliga byr�kratin vuxit ut till en svulst p� samh�llskroppen och nepotism
och korruptionen blivit regel i st�llet f�r undantag, vilket inneburit sl�seri
med ekonomiska resurser. Strukturanpassningsprogram med syftet att
komma till r�tta med dessa problem skulle ha frigjort resurser f�r en sundare
ekonomisk utveckling och gynnat folkflertalet i ber�rda l�nder.
Det som bringade strukturanpassningsprogram i vanrykte under 1980-talet
var att de inte l�ste problemen med byr�krati och korruption. De bestod i
st�llet i direktiv uppifr�n om sociala nedsk�rningar och privatiseringar. En
politik som knappast kunde vinna n�got bredare folkligt geh�r. S�rskilt inte
om de �tg�rder man vidtog medf�rde v�xande sociala och ekonomiska
klyftor med �tf�ljande konflikter i samh�llet. Byr�krati botas inte med
direktiv uppifr�n. Botemedlet mot byr�kratism botas med demokrati och
folkligt inflytande underifr�n.
Regeringen pekar sj�lv i sin skrivelse p� de f�rh�llandet att djupa sociala
klyftor fungerar destabiliserande s� till vida att de leder till olika typer av
konflikter - nationella, etniska osv. 1990-talet k�nnetecknas just av ett
kraftigt �kat antal djupa etniska och andra konflikter som f�tt blodiga f�ljder.
"Fri", "fungerande" och
"social" marknad
Regeringens skrivelse anv�nder begreppet marknad en aning
v�rdsl�st. Ibland skriver man att tillv�xt endast kan tryggas
med hj�lp av en "fri" marknad. P� andra st�llen talar man om
en "fungerande" marknad. Och p� n�got st�lle talar man till
och med om en "social" marknad.
Om en marknad skall vara social f�ruts�tts att det finns ett subjektivt
medvetande hos marknaden, en best�md vilja hos marknaden att vara social.
Men marknaden i sig kan naturligtvis aldrig ha n�gon vilja. Samma
inv�ndning kan g�ras mot begreppet "fungerande" marknad. Vilket
funktionss�tt �r bra? Vem bed�mer vad som �r bra eller d�ligt, dvs. icke-
fungerande? Knappast marknaden sj�lv. Och skall vi samtidigt tala om att
marknaden �r "fri", l�r den vara s� full av stridiga individuella viljor att
ingen kan ge dess framfart n�gon medveten inriktning.
Framf�r allt kan marknaden inte utg�ra en ers�ttning f�r demokratiska
institutioner. I b�sta fall �r det en prismekanism. Men ofta menas n�got
annat. Marknaden handlar d� inte om utbud, efterfr�gan och pris. Marknaden
�r d� i st�llet en liten grupp penningstarka och till f�ljd av sitt �gande av
produktionsmedel mycket m�ktiga personer, vars beslut best�mmer miljoner
m�nniskors levnadsvillkor. Om denna marknad skall b�ra beteckningen "fri",
�r denna frihet begr�nsad till ett ringa f�tal. Marknaden har d� upph�rt att
vara prismekanism i klassisk mening. Den har f�tt en viljeinriktning. Men det
�r inte folkflertalets vilja som r�der utan det rika f�talets. Vi �r �ter
tillbaka
till fr�gan om makten, demokratin och den ekonomiska och sociala
j�mlikheten som en f�ruts�ttning f�r en demokratisk utveckling.
Det nya Fattigsverige
Regeringens skrivelse beskriver fattigdomen som ett allm�nt
f�rekommande fenomen i v�rlden. �ven om per capita-
inkomsten i v�rlden �kat har f�rdelningen blivit desto
oj�mnare. Den finns �verallt, i varje v�rldsdel, i varje land.
Skrivelsen behandlar fattigdomens utbredning i praktiskt
taget varje h�rn av v�rlden. Den tycks dock saknas p� en
plats - Sverige. Sj�lvklart vet vi att fattigdomen ser
annorlunda ut i Sverige �n i u-l�nderna. I Sverige drabbas vi
inte av hungersn�d eller f�rh�rjande farsoter. V�rt land �r
dock inte lyckligt befriat fr�n fenomenet fattigdom. Vi har en
omfattande dold och �ppen arbetsl�shet. Klyftorna i det
svenska samh�llet v�xer. Alltfler m�nniskor sl�s ut, upplever
sig som �verfl�diga och tappar sin tro p� framtiden. M�nga
drabbas av utbr�ndhet.
F� m�nniskor i v�rt land anser i dag att Sverige �r ett land utan fattigdom.
Praktiskt taget alla de fenomen som beskrivs i skrivelsen kan vi finna
ocks� i Sverige. M�nga av de �tg�rder som regeringen f�resl�r i sin skrivelse
f�r att komma till r�tta med fattigdomen - av vilka de flesta �r mycket bra -
skulle kunna till�mpas �ven i Sverige.
Varf�r denna vita fl�ck? Varf�r denna underl�tenhetssynd att inte vilja se
problemen i det land man sj�lv �r satt att styra? Varf�r denna
underl�tenhetssynd att inte n�mna att de �tg�rder man f�resl�r f�r andras
r�kning �ven skulle kunna g�lla en sj�lv?
Skulle det inte vara l�mpligt att ta upp fr�gan om makten i samh�llet �ven i
Sverige, fr�gan om hur l�ngt politiken och demokratin str�cker sig och n�r
andra m�ktiga krafter i samh�llet som inte �r demokratiskt styrda och ledda
tar �ver? Varf�r inte precisera vilka dessa krafter �r och hur de ser ut och vad
de g�r?
Sverige inte n�got undantag
Den blinda fl�ck som blottas i regeringens skrivelse p�verkar
�ven andra delar av resonemangen i skrivelsen s�som
diskussionen om partnerskap n�r det g�ller bist�ndspolitiken.
Vi �r anh�ngare av det allm�nna syns�tt som regeringen f�r
n�r det g�ller partnerskap i bist�ndspolitiken och n�r det
g�ller regeringens str�van att komma bort fr�n ett gammalt
paternalistiskt syns�tt i bist�ndsfr�gor. Om Sverige inte
erk�nner att det finns fattigdom i Sverige, om �n av ett annat
v�sen �n i u-l�nderna, st�nger man d�rren f�r andra l�nders
synpunkter p� f�rh�llandena i v�rt land. Vi tar oss d�remot
friheten att ha synpunkter p� f�rh�llandena i deras l�nder.
Genom att inte �ppet erk�nna v�ra brister n�r det g�ller v�r
inhemska fattigdomsbek�mpning dr�jer sig rester av gamla
paternalistisk syns�tt kvar.
En annan aspekt p� partnerskapsf�rh�llandet som vi anser skrivelsen
behandlar otillr�ckligt �r betydelsen av partnerskap och internationellt utbyte
p� det lokala planet n�r det g�ller frivilligorganisationer och myndigheter.
Regeringens skrivelse behandlar fr�mst folkr�relsernas betydelse p�
toppniv�. Vi anser det vara viktigt att partnerskapet utvecklas p� lokal niv�
n�r det g�ller frivilligorganisationerna, n�r det g�ller kommuner och
kommunala organ. Ett samarbete p� denna niv� genom till exempel olika
typer av v�nortsprojekt skulle fr�mja solidariteten. N�ra kontakter mellan
lokala myndigheter och frivilligorganisationer skulle sannolikt ocks� �ka
f�rst�elsen f�r f�rh�llanden i andra l�nder och st�rka bist�ndviljan.
Makter i en globaliserad
v�rld
V�rt land �r inte i h�gre grad n�got undantag i den alltmer
internationaliserade v�rld vi lever i. Vi k�nner alla till vilken
makt v�rt lands storf�retag har p� den svenska
samh�llsutvecklingen. Vi vet vilken effekt makthavare
utanf�r Sverige har - s�dana som finansmannen Soros och
andra. Inte s�llan f�rf�ras man �ver vilka perspektiv dessa
stora f�retagsledare och finansmagnater har.
De b�da tyska journalisterna Hans-Peter Martin och Harald Schuman
beskriver i boken Globaliseringsf�llan. Angreppet p� demokrati och v�lf�rd
(s. 13) den framtida utvecklingen p� f�ljande s�tt:
Sedan 1980-talet har europ�erna varit r�dda f�r tv�-tredjedelssamh�llet, men
det �r inte l�ngre det som beskriver den framtida f�rdelningen av v�lst�nd
och samh�llsst�llning. Framtidens v�rldsmodell f�ljer formeln 20 till 80. En-
femtedelssamh�llet anas vid horisonten och i det m�ste de utest�ngda
m�nniskorna lugnas med tittytainment. En grov �verdrift? (s. 13)
(Tittytainment = nyhetsf�rmedling som omvandlats till snitsig och
spektakul�r underh�llning.)
Det kanske mest skr�mmande med deras bok �r inte bara
beskrivningen av framtiden utan att de ocks� kan ber�tta att
de m�ktiga m�n som st�r i spetsen f�r den tekniska
utvecklingen accepterar en s�dan beskrivning som
ofr�nkomlig och d�rmed godtagbar utveckling. Vi f�r ett
samh�lle som inte �r till f�r m�nniskorna utan skall tj�na
n�got eller n�gra andra - n�gra f� andra, en minoritet.
Samtidigt har denna utveckling medf�rt att samh�llet blivit extremt
ekonomiskt k�nsligt. Ett enda finansinstituts konkurs kan �ver en natt dra de
andra med sig och f� en dominoeffekt �ver hela v�rlden. Hans-Peter Martins
och Harald Schumans slutsats blir att de multinationella ekonomiska
krafterna m�ste t�mjas och att "den fr�msta uppgiften f�r demokratiska
politiker p� tr�skeln till n�sta �rhundrade blir att �terupprusta staten och ge
politiken f�retr�de framf�r ekonomin." (s. 21).
Med "staten" torde dock inte f�rfattarna avse statsapparaternas repressiva
funktioner utan den offentliga sektor som innefattar v�rd, omsorg, skola,
utbildning och forskning m.m.
Det �r folkflertalets medvetna vilja uttryckt i demokratiska institutioners
och organisationers arbete och grundl�ggande medborgerlig mentalitet som
m�ste s�tta gr�nser f�r s�v�l marknadens blinda som det rika f�talets cyniska
framfart.
Inte bara en fr�ga om
ekonomi
I regeringens skrivelse behandlas fattigdomsproblematiken
f�retr�desvis som ett ekonomiskt problem som botas med
ekonomiska �tg�rder. Men fattigdomen �r ocks� f�rbunden
med andra sv�ra problem.
Regeringens skrivelse beskriver och analyserar olika fattigdomsbegrepp p�
ett nyanserat s�tt. Vissa fr�gor kvarst�r dock att diskutera mer ing�ende.
I UNDP-rapporten f�r 1997 f�rklarar man:
Human poverty is more than income poverty - it is the denial of choices and
opportunities for living a tolerable life. (M�nsklig fattigdom handlar om mer
�n fattigdom i fr�ga om inkomster - den best�r i att man f�rnekas v�lja och
utnyttja m�jligheter n�r det g�ller att leva ett dr�gligt liv.)
Vilka valm�jligheter har m�nniskor som hyser avvikande
mening fr�n de makthavande i l�nder som Colombia, Peru,
Nigeria, Irak eller Iran att ge uttryck f�r sina st�ndpunkter?
Den grupp m�nniskor som i l�nder som dessa ger uttryck f�r
fr�n regimen avvikande meningar har med all s�kerhet en
v�sentligt l�gre medel�lder �n den �vriga befolkningen.
S�lunda �r demokratiska r�ttigheter s�som yttrande-, tryck-, tanke- och
religionsfrihet m.m. och m�jligheterna till folkligt inflytande p� politiken
inte bara en f�ruts�ttning f�r en sund ekonomisk utveckling, utan bristen p�
demokrati �r i sig ett fattigdomsbevis. Och ett s�dant fattigdomsbevis b�r
�ven diskuteras inte bara f�r l�nder d�r demokratin �r satt helt p� undantag.
Vidare kan demokratiproblemet som en fattigdomsaspekt diskuteras �ven
n�r det g�ller l�nder i den rika delen av v�rlden, d�r en stor del av makten i
samh�llet ligger utanf�r demokratiskt valda institutioner. Det vore rimligt att
s� skedde �ven utifr�n det partnerskapsperspektiv som b�de vi och
regeringen �r anh�ngare av.
Milj�- och naturkatastrofer finns ocks� med i bilden n�r det g�ller
uppkomst av fattigdom. De senaste �ren av missv�xt i Nordkorea �r exempel
p� detta. De �r f�ljden av en kombination av ett illa fungerande ekonomiskt
och politiskt system och olyckliga klimatologiska v�xlingar. Milj�problem i
form av jordf�rst�ring i olika delar av v�rlden tvingar m�nniskor att l�mna
sina jordar och s�ka sig andra s�tt att f�rs�rja sig - ofta med d�ligt resultat.
�rligen f�rst�rs 20 miljoner hektar tropisk regnskog. 200 miljoner
m�nniskor drabbas av �kenspridningen.
Den �verv�ldigande delen av v�rldens flyktingar lever i fattigdom. M�nga
flyktingstr�mmar �r orsakade av milj�katastrofer, men �r ibland ocks� en
f�ljd av politiska beslut. Den omfattande vapenhandeln i v�rlden och den
l�tthet med vilken de inblandade i en konflikt kan f� tillg�ng till vapen
f�rv�rrar och f�rdjupar naturligtvis konflikternas destruktiva f�ljder. M�nga
regeringars liberala regler n�r det g�ller vapenexporten �r en bidragande
orsak till att konflikter f�rv�rras, flyktingstr�mmarna v�xer och fattigdomen
f�rdjupas.
Varken fr�gan om milj�katastroferna eller vapenexport som en bidragande
orsak till att fattigdomen f�rdjupas och ger redan rika ytterligare m�jligheter
att berika sig p� andras el�nde behandlas regeringens i skrivelse. Det �r en
brist att de krafter inte behandlas som p� olika s�tt medverkar till att rusta
upp och bev�pna sidorna inf�r intr�ffade eller kommande konflikter och
d�rmed bidrar till skev inkomstf�rdelning, globala or�ttvisor, resurssl�seri
och v�xande fattigdom.

Hemst�llan

Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om demokrati, ekonomisk j�mlikhet och f�rdelning av den totala
makten i samh�llet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om strukturanpassningsprogrammen i tredje v�rlden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om begreppet marknad i regeringens proposition,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att fattigdom �r ett fenomen som ocks� existerar i Sverige,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om partnerskap p� det lokala planet mellan frivilligorganisationer och
myndigheter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om faran f�r ett framtida enfemtedelssamh�lle,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om fattigdomens orsaker.

Stockholm den 19 september 1997
Johan L�nnroth (v)
Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Lars B�ckstr�m (v)

Owe Hellberg (v)

Tanja Linderborg (v)

Eva Zetterberg (v)





































Gotab, Stockholm 1997