med anledning av skr. 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
Motion till riksdagen
1997/98:U59
av Ingrid N�slund m.fl. (kd)
med anledning av skr. 1997/98:89 M�nskliga r�ttigheter i svensk utrikespolitik
Skrivelsens inneh�ll
Regeringen redovisar i skrivelsen de m�nskliga
r�ttigheternas roll i regeringens utrikespolitik. Fr�mjande av
m�nskliga r�ttigheter prioriteras i svensk politik och skall
ytterligare st�rkas s� att det blir en integrerad dimension av
utrikespolitiken som helhet.
Skrivelsen inneh�ller b�de en redovisning av regeringens politik och
ambitioner t.ex. att �gna st�rre uppm�rksamhet �t genomf�randet av de eko-
nomiska, sociala och kulturella r�ttigheterna.
Kristdemokratiska
synpunkter
Kristdemokraternas st�ller sig bakom ambitionen att
respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna skall pr�gla hela
utrikespolitiken och att v�r politik skall vara konsekvent och
resultatinriktad.
Vi inst�mmer i att m�let f�r detta arbete �r att m�nniskor i andra l�nder f�r
del av i folkr�tten garanterade friheter, skydd mot �vergrepp och en dr�glig
levnadsstandard.
Vi t�nker ta upp ett par punkter d�r vi tycker utvecklingen ger anledning
till oro och d�r vi anser att regeringen b�r reagera.
R�tten att ut�va en religion
Till de grundl�ggande friheterna h�r r�tten att ut�va en
religion. Det �r statens skyldighet att respektera denna frihet
s�v�l som de �vriga grundl�ggande friheterna och om det �r
n�dv�ndigt att skapa utrymme f�r dem - s� l�nge den
enskildes frihet inte kr�nker andras r�ttigheter.
R�ttigheterna omfattar alla m�nniskor och ingen f�r diskrimineras eller
hindras att ut�va sina r�ttigheter. Erfarenheten visar att m�nniskor som
tillh�r en minoritet, den m� vara etnisk, spr�klig eller religi�s, ofta beh�ver
skydd. D�rf�r �r klausulerna om ickediskriminering av avg�rande betydelse.
Det finns en oroande tendens i vissa l�nder i Europa att s�tta sektst�mpel
p� kyrkor och r�relser som inte anses tillr�ckligt etablerade eller som inte har
s� m�nga medlemmar. Ofta tycks det r�ra sig om en misst�nksamhet mot allt
som �r nytt och som kanske k�nns fr�mmande. Detta drabbar enskilda
m�nniskor, som hindras att fritt ut�va sin religion.
I �sterrike tvingas motsvarigheten till n�gra i Sverige v�lk�nda och
etablerade kyrkor v�nta i 15 �r innan de kan bli registrerade och f� samma
r�ttigheter som �vriga kyrkor.
I Belgien kom en s� kallad sektrapport ut f�rra �ret, d�r 170 r�relser
n�mndes, bland andra pingstr�relsen, den evangelikala frikyrkan i Belgien,
den katolska Opus Dei och den v�lk�nda internationella r�relsen Ungdom
med uppgift. Rapporten har redan f�tt effekter. En internationell f�rsamling
som n�mndes i rapporten har nekats att k�pa en samlingslokal. Den belgiska
regeringen har f�reslagit ett �vervakningsorgan under justitieministeriet med
uppgift att bevaka och rapportera om r�relser som man uppfattar som
sekteristiska.
En s�dan h�r utveckling med �vervakning och andra diskriminerande
inslag �r f�rv�nande i ett par v�stl�nder men �ven i Europaparlamentet har
det varit mycket debatt om en rapport om sekter. Kristdemokraterna menar
att det finns anledning till �kad vaksamhet n�r en av de grundl�ggande
friheterna ifr�gas�tts.
I Bulgarien har stor oro uttryckts fr�n en stor frikyrka, som varit utsatt f�r
trakasserier inte minst fr�n press och TV. I Ryssland antogs en ny
religionslag, som till sin karakt�r �r diskriminerande, eftersom den delar upp
kyrkor och religioner i fem olika grupper, som har olika r�ttigheter. Det har
kommit flera uppgifter om att t.ex. Fr�lsningsarm�n och den lutherska
kyrkan som inte varit verksamma s� l�nge i vissa delar av Ryssland p� olika
s�tt drabbats av den nya lagen.
Vid utrikesutskottets bes�k i Lettland kom det fram vid samtal med
utskottet f�r m�nskliga r�ttigheter att man snarare s�g Europa som en
f�rebild p� religionsfrihetens omr�de �n USA, d�r man tyckte det var f�r
fritt. �ven fr�n rysk sida har man tagit upp Europa och debatten om sekter
som ett exempel, n�r Ryssland kritiserats f�r sin religionslag.
Med anledning av detta finns det sk�l till �kad vaksamhet och ett
konsekvent agerande vem det �n �r som ifr�gas�tter religionsfriheten. Det �r
viktigt att V�steuropa, som l�nge st�tt f�r de m�nskliga r�ttigheterna, inte
utvecklas i negativ riktning p� det h�r omr�det. Ett negativt beteende kan
som synes snabbt bli ett d�ligt exempel f�r l�nder som har en mycket kort
tradition n�r det g�ller respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna. EU-l�nderna
har ju tagit som sin uppgift att f�rbereda de l�nder som ans�ker om
medlemskap bland annat n�r det g�ller de m�nskliga r�ttigheterna. Vi st�ller
h�ga krav p� de baltiska staterna betr�ffande behandlingen av etniska
minoriteter. D�rf�r b�r EU-staterna sopa rent f�r egen d�rr n�r det g�ller
religi�sa minoriteter.
Europar�det har utsett en rapport�r, som skall f�lja implementeringen av
den ryska religionslagen, vilket �r gl�djande. Kristdemokraterna menar att
regeringen i olika europeiska fora b�r initiera en debatt om utvecklingen n�r
det g�ller religionsfrihet. Tendenser till diskriminering b�r genast p�talas och
f�ljas upp, inte minst n�r det g�ller EU-l�nder. Sverige tillsammans med de
�vriga nordiska l�nderna har enligt v�r mening stora m�jligheter att skapa
�kad f�rst�else f�r tolerans p� religionsfrihetens omr�de p� grund av v�r
tradition p� detta omr�de. Vi b�r d�rf�r gemensamt driva denna fr�ga.
Flyktingmottagandet
M�nniskor, vars m�nskliga r�ttigheter kr�nks och som inte
kan f� skydd i sitt eget land, har r�tt att s�ka skydd i ett annat
land. Regeringen deklarerar i skrivelsen under rubriken
Flyktingkonventionen - ett skyddsn�t att respekten f�r de
m�nskliga r�ttigheterna �r grundl�ggande f�r den svenska
migrationspolitiken.
Inte minst sedan den nya flyktinglagen togs, �r m�nga av den upp-
fattningen, att det blivit mycket sv�rt att f� r�tt att stanna i Sverige, �ven
om
man utsatts f�r sv�ra �vergrepp och mycket kr�nkande behandling i det land
man flytt fr�n och anser sig ha sk�l att k�nna befogad fruktan f�r att
�terv�nda till.
Det p�pekas att det finns brister i flyktingmottagandet men tyv�rr finns det
ocks� brister i de beslut som fattas om avvisning. N�r dessa brister p�talas,
h�nvisar regeringen till myndigheternas ansvar och vill inte �gna sig �t
ministerstyre. I skrivelsen s�gs att reglerna om de m�nskliga r�ttigheterna
riktar sig till individen och till regeringarna, som har ansvaret f�r att
individens r�ttigheter respekteras. R�ttighetsbegreppet m�ste kunna oms�ttas
i praktisk handling. Enligt Kristdemokraternas mening m�ste man med denna
utg�ngspunkt kunna ta upp en diskussion om en regering vidtagit tillr�ckliga
�tg�rder f�r att f�rverkliga en flyktings r�ttighet i det enskilda fallet.
Regeringen m�ste i sista hand kunna st�llas till ansvar. Kristdemokraterna
anser att regeringen m�ste ta ett st�rre ansvar f�r att den enskilde flyktingens
r�ttigheter respekteras.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige tillsammans med de �vriga nordiska l�nderna skall
vara p�drivande i arbetet f�r �kad tolerans p� religionsfrihetens omr�de,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om flyktingmottagandet.