med anledning av skr. 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
Motion till riksdagen
1997/98:U58
av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp)
med anledning av skr. 1997/98:89 M�nskliga r�ttigheter i svensk utrikespolitik
MAI-avtalet
MAI-avtalet - Multilateral Agreement on Investment - �r ett
multinationellt investeringsavtal. Avtalet g�r ut p� att reglera
de folkvaldas m�jligheter att ut�va demokrati, p� s� s�tt att
nationella lagar och avtal inte ska f� hindra kaptialstarka
multinationella investerare. Det �r ett klart brott mot
respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna. Man ska helt enkelt
befria det internationella kapitalet fr�n l�ndernas regler och
lagar. Avtalet skall bli juridiskt bindande och skall
uppr�tth�llas av en sorts ekonomisk internationell
v�rldsdomstol som har r�tt att d�ma hela nationer till
skadest�nd om de bryter mot de nya regler som ger
internationella f�retag v�rldsomfattande r�ttigheter! L�nder
som sk�rper milj�lagar, sociala lagar, arbetsr�tt eller inf�r
milj�skatter ska kunna f�llas. Regeringen har i det l�ngsta
f�rhindrat att avtalet debatterats offentligt och i riksdagen,
man har heller inte haft f�r avsikt att underst�lla avtalet
riksdagens granskning eller inv�nta valet f�r att l�ta det leda
till debatt i valr�relsen. Att riksdagen inte ges tillf�lle att
delta i beslut som i realiteten minskar riksdagens
kompetensomr�de �r naturligtvis fullst�ndigt oacceptabelt.
Milj�partiet kr�ver som minimi�tg�rd att regeringen l�mnar
en skrivelse om MAI-avtalet p� riksdagens bord och att
avtalets sociala konsekvenser och milj�konsekvenser
unders�ks av en fr�n regeringen frist�ende utredningsgrupp
och att resultaten redovisas innan beslut tas i riksdagen.
Demokrati och folkstyre monterats ned; ekonomism och globalisering brer
ut sig och det sociala och milj�m�ssiga ansvaret �r minimalt. Strategin f�r
genomf�randet lades redan i b�rjan p� 70-talet av Bilderberggruppen och
Trilaterala Kommissionen, en elitorganisation f�r amerikanska, v�st-
europeiska och japanska f�retr�dare f�r monet�ra intressen: transnationella
f�retag, finansi�rer och deras uppbackare i mediev�rlden. Kommissionens
arbete har redan fr�n b�rjan varit inriktad p� att forma handlandet hos
regeringar och andra grupper som formellt tar beslut eller formellt ansvarar
f�r beslutsunderlagen. Metoden �r lika uppenbar som skr�mmande: total
ignorans av demokratin.
Den svenska regeringen har tillsammans med OECD, och ett antal
transnationella f�retag, sedan 1995 i tysthet diskuterat detta avtal. Planerna
var att f�rst skulle OECD-l�nderna anta avtalet, d�refter skulle de s k
utvecklingsl�nderna mer eller mindre tvingas skriva under. Milj�partiet anser
att regeringen handlat mycket osolidariskt som p� detta s�tt f�rs�kt utest�nga
"utvecklingsl�nderna" och utnyttja deras utsatta situation.
Lyckligtvis l�ckte avtalets inneh�ll 1997 ut till allm�nheten och har nu
resulterat i ett internationellt ramaskri. Bland annat har 565 milj�-,
solidaritets-, kyrko-, kvinno-, konsument- och fackliga organisationer i 68
l�nder kr�vt att f�rhandlingarna avbryts.
Utg�ngspunkten f�r MAI �r att f�renkla f�r f�retagen s� mycket som
m�jligt, bl a genom att underl�tta utl�ndska direktinvesteringar. Baksidan �r
emellertid allt annat �n sympatisk: det handlar om att f�rhindra demokrati,
dvs att varje medborgare har en r�st och inte bed�ms utifr�n, etnicitet,
nationalitet, k�n eller monet�ra tillg�ngar samt att folkvalda har makt och
dessutom �r ansvariga inf�r folket. Den svenska regeringen - i samarbete
med bl a Volvo, Ericsson, ABB och Nobel - verkar f�r att Sverige skall
skriva p� ett avtal som rycker undan politisk m�jlighet att agera. MAI-avtalet
inneb�r n�mligen bl a:
? att f�retag kan st�mma stater om de anser sig vara diskriminerade i sin
roll som utl�ndska investerare,
?
? att "spelregler" inf�rs som ensidigt gynnar ett litet antal transnationella
f�retag som ges m�jlighet att sluka �n mer makt p� framf�r allt fattiga
och sm� l�nders bekostnad,
?
? att ekologiska och sociala spelregler underst�lls transnationella f�retags
krav p� vinstmaximering,
?
? att upps�gningstiden f�r avtalet i realiteten �r 20 �r.
?
I de f�rhandlingar som p�g�r har Sverige - till skillnad fr�n t
ex Finland, som bl a s�kt undantag f�r att kunna hindra
uppk�p av k�rnkraft, och Frankrike, som bl a vill undanta
kultursektorn - inte st�llt n�gra krav eller villkor. Detta sker
samtidigt som man tillsatt Demokratiutredningen, som bland
annat skall utreda ekonomins globalisering och demokratins
tillst�nd i Sverige, och samtidigt som Sveriges regering talat
om vikten av att bygga ett ekologiskt h�llbart samh�lle.
I ett demokratiskt samh�lle skall makten finnas hos folket, inte hos en liten
grupp, oavsett om denna sitter i en terrorregim eller i toppen p� ett trans-
nationellt f�retag, som v�grar inkludera milj�- och social h�nsyn.
Avtalet verkar syfta till att milj�anpassad teknik �r konkurrenskraftig, att
v�rldens fattiga l�nder har egna industrier som kan konkurrera p� v�rlds-
marknaden och att m�nniskan skall underordnas kapitalets tillv�xtjakt.
Resultatet blir �kad makt f�r de redan idag m�ktiga f�retag som dominerar
v�rldsmarknaden och en kappl�pning bland v�rldens l�nder f�r att s�nka
l�ner och milj�krav f�r att locka dessa.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att regeringen l�mnar en skrivelse om MAI-avtalet p� riksdagens
bord,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att de sociala konsekvenserna och milj�konsekvenserna av
avtalets verkan unders�ks av en fr�n regeringen frist�ende utredningsgrupp
och att resultaten redovisas innan beslut fattas i riksdagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att OECD-l�nderna inte skall utest�nga "utvecklingsl�nderna"
genom s�dana avtal som MAI inneb�r.