med anledning av skr. 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
Motion till riksdagen
1997/98:U57
av Carin Lundberg m.fl. (s)
med anledning av skr. 1997/98:89 M�nskliga r�ttigheter i svensk utrikespolitik
Sverige verkar f�r att personer som tillh�r nationella eller etniska,
spr�kliga eller religi�sa minoriteter i alla l�nder ges m�jlighet att p� lika
villkor som majoritetsbefolkningen effektivt �tnjuta alla de m�nskliga
r�ttigheterna.
Europar�dets ramkonvention f�r skydd av nationella minoriteter �r det
f�rsta juridiskt bindande multilaterala dokumentet r�rande minoritetsfr�gor i
allm�nhet. Konventionen ange de principer staterna �tar sig att efterleva till
skydd f�r det nationella minoriteterna. Skyddet av nationella minoriteter �r
en viktig del av skyddet f�r m�nskliga r�ttigheter.
Vi f�resl�r att Sverige ratificerar ramkonventionen. Vi anser att det �r
viktigt att Sverige, som av tradition v�rnat om skyddet f�r m�nskliga fri- och
r�ttigheter, ratificerar ramkonventionen och d�rmed markerar sitt beslut att
skydda sina egna nationella minoriteters r�tt. F�r att uppfylla ramkonven-
tionens intentioner och syfte, b�r Sverige l�gga grunden f�r en samlad och
�vergripande minoritetspolitik. En s�dan politik b�r vara direkt inriktad p�
skydd f�r de nationella minoritetsgrupperna i Sverige. I enlighet med
konventionen b�r �tg�rder vidtas som fr�mjar deras m�jligheter att bevara
och utveckla sin kultur och identitet.
Vi f�resl�r ocks� att de nationella minoriteterna erk�nns genom att de
n�mns vid namn i samband med ratificeringen: samer, tornedalingar, sverige-
finnar, judar och romer.
Minoritetsspr�kskonventionen syftar till att skydda och st�dja europeiska
landsdels- eller minoritetsspr�k som en v�rdefull del av Europas fler-
kulturella och flerspr�kiga arv. S�rskilt skydd ges till de spr�k som har en
historisk geografisk bas i staten, medan de spr�k som saknar geografisk bas,
territoriellt obundna spr�k, ges svagare skydd. Minoritetsspr�kskonventionen
kan d�rmed beskrivas som en kulturkonvention med regional inriktning.
Vi f�resl� att Sverige ratificerar minoritetsspr�kskonventionen f�r
samiska, finska inklusive me�n kieli samt romani chib som historiska minori-
tetsspr�k i Sverige. De historiska landsdels- eller minoritetsspr�ken �r en
v�rdefull del av Sveriges och Europas kulturhistoriska arv och har som
s�dana r�tt till och behov av st�d f�r att kunna fortleva.
I dag betonas i m�nga olika sammanhang v�rdet av den kulturella
m�ngfald som invandringen till Sverige lett till. Samiska, finska och romani
chib och de kulturer som h�nger samman med spr�ken har funnits i Sverige
under m�nga hundra �r och har bidragit till en historisk, kulturell och
spr�klig m�ngfald. Det �r d�rf�r n�dv�ndigt att dessa historiska spr�k och
kulturer erk�nns och uppm�rksammas som en del av det m�ngkulturella
Sverige.
Sverige b�r ratificera minoritetsspr�kskonventionen f�r att p� det s�ttet ge
spr�ken ett uttalat st�d och skydd s� att de kan fortleva som en viktig del av
det svenska kulturarvet och samh�llet av idag.
Vi anser att det �r viktigt att Sverige ratificerar de b�da europar�dskonven-
tionerna som en markering att Sverige, i linje med tidigare f�rd politik,
st�ller sig bakom arbetet med ett �kat skydd f�r m�nskliga fri- och
r�ttigheter.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om ratificering av Europar�dets ramkonvention till
skydd f�r nationella minoriteter samt Europar�dets
minoritetsspr�kskonvention.