med anledning av skr. 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
Motion till riksdagen
1997/98:U56
av Gudrun Schyman m.fl. (v)
med anledning av skr. 1997/98:89 M�nskliga r�ttigheter i svensk utrikespolitik
Inledning
Det �r tillfredsst�llande att regeringen nu �verl�mnar en
s�rskild skrivelse om M�nskliga r�ttigheter i svensk
utrikespolitik, som tillsammans med skrivelsen om
Demokrati och m�nskliga r�ttigheter i Sveriges
utvecklingssamarbete ger en sammanh�llen bild av
regeringens syn och konkreta arbete i dessa fr�gor. Fr�n
riksdagens sida har vi l�nge efterlyst en s�dan presentation
fr�n regeringen. N�r riksdagen varje �r har sammanst�llt ett
bet�nkande omkring dessa fr�gor, har bristen p�
motsvarande dokument fr�n regeringens sida varit uppenbar.
Skrivelsen �r s�ledes v�lkommen, samtidigt som det s�tt
regeringen valt att p� kort tid presentera s� m�nga och s�
angel�gna propositioner om�jligg�r v�l genomarbetade
motioner fr�n riksdagens sida. V�nsterpartiet beklagar detta
faktum och vi tvingas d�rf�r att h�r och i andra motioner
inskr�nka oss till att l�mna vissa synpunkter. Vi vill ocks�
h�nvisa till de motioner, som ber�r detta omr�de, som vi
l�mnat vid allm�nna motionstiden i september 1997 eller
senare. D�r har vi som enskilt parti eller i flerpartimotioner
beskrivit vad som kan g�ras vad g�ller m�nskliga r�ttigheter
i allm�nhet, d�dsstraffet, situationen i l�nder som Colombia,
Algeriet, Kosovo, �sttimor, V�stsahara, Kashmir m.fl.
Inledningsvis kan vi konstatera att det �r en bred och detaljerad genom-
g�ng som g�rs av regeringens politik, och V�nsterpartiet kan i huvudsak
st�lla sig bakom inneh�llet i skrivelsen. Vi inst�mmer till fullo i regeringens
f�rklaring att m�nskliga r�ttigheter �r och m�ste vara en prioriterad del av
svensk utrikespolitik. Detsamma g�ller f�rklaringen att m�nskliga r�ttigheter
b�r vara en integrerad dimension av den svenska utrikespolitiken i dess
helhet. De principer som framl�ggs om att de m�nskliga r�ttigheterna �r
universella och att det �r legitimt att l�gga sig i hur respekten f�r m�nskliga
r�ttigheter efterlevs och uppr�tth�lles i olika stater �r grundl�ggande.
Skydd f�r flyktingar
Desto mer f�rv�nande �r det att ett helhetsperspektiv �nd�
saknas i regeringens skrivelse. Tv� viktiga dimensioner
saknas. FN:s flyktingkonvention fr�n 1951 och
till�ggsprotokoll fr�n 1966 n�mns som grundl�ggande f�r
den svenska migrationspolitiken. Skrivelsen konstaterar:
"Tyv�rr finns det brister i flyktingmottagandet" (sid 18),
samtidigt som man tycks tro att dessa brister kan �tg�rdas
genom Amsterdamf�rdraget och st�d till FN:s
flyktingkommissarie. Att regeringen och dess myndigheter
genom ett �verdrivet byr�kratiskt och restriktivt
f�rh�llningss�tt kan s�gas ha bidragit till fr�mlingsfientlighet
och inhumana avvisningar framkommer inte. Sverige har
f�llts tre g�nger i FN:s kommitt� mot tortyr.
�tertagandeavtalet med Republiken Jugoslavien ang�ende
kosovoalbanerna �r ett annat exempel p� att Sverige inte levt
upp till en humanit�r flyktingpolitik. Vidare b�r Sverige
inf�r EU:s n�sta regeringskonferens om ett nytt f�rdrag
verka f�r att EU ansluter sig till Europakonventionen om
m�nskliga r�ttigheter. Slutligen vill vi erinra om att
m�nskliga r�ttigheter inte bara �r en utrikespolitisk fr�ga.
Som framg�r av ovanst�ende har MR-fr�gor i h�gsta grad en
inrikespolitisk dimension. Detta vill vi ge regeringen
tillk�nna.
Ett problem n�r det g�ller Sveriges hantering av flykting�renden �r de
ambassadrapporter och yttranden som ofta ligger till grund f�r st�llnings-
taganden. Kvaliteten p� rapporter n�r det g�ller m�nskliga r�ttigheter varierar
starkt. De �r inte s�llan bristf�lliga f�r att inte s�ga underm�liga. En
ambassad har ofta sv�righeter att hantera dessa �renden p� ett bra s�tt, den
har ju som huvuduppgift att v�rna om goda relationer mellan Sverige och
ambassadens v�rdland samt att fr�mja svenska f�retags marknadspositioner i
den aktuella staten.
F�r att l�sa dessa problem borde Sverige f�lja Kanadas exempel och
beakta ambassaderna som j�viga i asyl�renden. F�r att m�jligg�ra en kritisk
debatt om ambassadernas rapportering om situationen f�r de m�nskliga
r�ttigheterna b�r det ske en �rlig samlad publicering av dessa rapporter. En
god f�rebild finns i USA:s utrikesdepartements �rliga publikation Country
Reports on Human Rights Practices. Kvinnornas, barnens och de
homosexuellas situation b�r alltid belysas i s�rskilda avsnitt. Detta vill vi ge
regeringen till k�nna.
Krigsmaterielexport
�nnu mer anm�rkningsv�rd �r fr�nvaron av en diskussion
om hur politiken n�r det g�ller m�nskliga r�ttigheter
f�rh�ller sig till den svenska krigsmaterielpolitiken. Endast
p� ett st�lle, avsnittet 4.3. om att "Fr�mja, f�rebygga och
reagera - verktyg f�r p�verkan", n�mns m�jligheten att
genom "villkor f�r bist�nd, krigsmaterielexport m.m." (sid
25) agera bilateralt. Att regeringen direkt och indirekt genom
att ge tillst�nd f�r krigsmaterielexport till l�nder vilka
uppenbart kr�nker m�nskliga r�ttigheter eller befinner sig i
v�pnade konflikter aktivt bidrar till att legitimera regimers
�vergrepp framg�r inte. F�r Exportkontrollr�det anges att
man skall beakta situationen n�r det g�ller m�nskliga
r�ttigheter i det land dit man avser att exportera
krigsmateriel. Likafullt finns det tyv�rr m�nga exempel p�
svensk krigsmateriel som exporteras till l�nder d�r brotten
mot m�nskliga r�ttigheter av m�nniskor�ttsorganisationer
som Amnesty International och Human Rights Watch
bed�ms som b�de grova och omfattande. Dit h�r bl.a.
Indonesien, Indien, Pakistan m.fl. I f�rl�ngningen leder den
politiska praktiken i fr�gan om krigsmaterielexporten till att
man bryter mot de intentioner som i andra sammanhang
g�ller f�r svensk utrikespolitik och till att Sveriges
trov�rdighet i MR-fr�gor minskar avsev�rt. Anm�rkningsv�rt
�r att inget av den h�r problematiken tas upp i denna
regeringsskrivelse om m�nskliga r�ttigheter i svensk
utrikespolitik.
Oviljan att se sambandet mellan krigsmaterielexport och f�ruts�ttningarna
f�r en positiv utveckling av respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna �r tydlig
i fallet Chile. Chile har sedan 1990, d� en demokratiskt vald president uts�gs,
befunnit sig i en mycket �mt�lig demokratiseringsprocess. Man kan knappast
h�vda att det r�der normala demokratiska f�rh�llanden i Chile, n�r den f�rre
diktatorn Pinochet s�g till att i den nya konstitutionen ge sig sj�lv
m�jligheten att utn�mnas till senator i parlamentet. Fram till den 11 mars
1998 var Pinochet arm�chef. N�gon sanningskommission eller domstol har
inte tagit st�llning till de tusentals mord, f�ngslanden och f�rsvinnanden som
Pinochet ytterst �r ansvarig f�r. Trots detta har den svenska regeringen givit
tillst�nd till och aktivt fr�mjat exporten av JAS-plan till Chile. Signalen �r
tydlig, den svenska regeringen har inga bet�nkligheter vad g�ller svagheten i
demokratin i Chile. F�rs�ljning av svenska JAS-plan �r viktigare �n att bidra
till att det chilenska folket f�r utveckla demokratin. Oavsett om f�rhand-
lingarna med Chile om exporten av JAS �r l�ngt framskridna m�ste f�r-
s�ljningen stoppas eftersom f�rs�ljningen utg�r ett hinder f�r demokratins
utveckling i Chile och ett hot mot den milit�ra maktbalansen i Latinamerika.
Detta vill vi ge regeringen tillk�nna.
Ekonomiska och sociala
r�ttigheter
Skrivelsen anger att "de ekonomiska och sociala
r�ttigheterna kommer att ges �kad vikt i svensk utrikes- och
bist�ndspolitik" (sid 16). Det �r ett riktigt angreppss�tt. I det
internationella arbetet har mots�ttningarna mellan nord och
syd �kat. Fr�n nord �r kritiken h�rd mot m�nga u-l�nder n�r
m�nniskors individuella r�ttigheter att bilda partier eller
kritisera sin regering inte respekteras. Samtidigt kan dessa
l�nder med r�tta kritisera europeiska l�nder och USA f�r
ovilja att bidra till att f�rdela resurserna mer j�mnt i v�rlden.
FN:s sociala toppkonferens i K�penhamn 1995 antog tydliga
m�l om att minska skuldb�rdan f�r de fattigaste l�nderna och
att �ka det internationella bist�ndet. Arbetet med att g�ra de
fattigaste l�nderna skuldfria och g�ra det m�jligt f�r dem att
satsa p� utbildning och h�lsov�rd ist�llet f�r att betala r�ntor
g�r dock mycket l�ngsamt. Och det internationella bist�ndet,
inklusive det svenska, har minskat ist�llet f�r att �ka. I
OECD:s rapport fr�n 1997 konstaterades att bist�ndet var det
l�gsta p� 40 �r.
Skrivelsen p�pekar att de rika l�nderna folkr�ttsligt inte �r skyldiga att ge
bist�nd eller bidra till utvecklingen. Det m� vara riktigt. Politiskt och
moraliskt, d�remot, finns det otvetydigt en s�dan skyldighet. Arbetet med de
m�nskliga r�ttigheterna m�ste s�ledes inneh�lla b�da komponenterna -
kollektiva sociala och ekonomiska r�ttigheter - och individuella fri- och
r�ttigheter.
Olika akt�rer
Skrivelsen beskriver olika akt�rers roll, hur Sverige som stat
kan agera multilateralt, bilateralt, men ocks� genom aktivt
st�d till starka enskilda organisat�rer och genom att st�lla
krav p� svenska f�retag. Det �r viktigt att se att
m�jligheterna �r stora, om man inte begr�nsar sig till rena
regeringskontakter. N�got konfunderande �r emellertid
beskrivningen av eventuella risker med att framf�ra kritik
bilateralt. Regeringen skriver:
Om budb�raren tycks bagatellisera budskapet med antydningar om att detta
bara �r en eftergift f�r hemmaopinionen eller av andra sk�l inte beh�ver tas
s� allvarligt, liksom om budb�raren �r okunnig om landets sv�righeter, f�rtar
det f�rst�s en del av effekten (sid 30).
H�r borde skrivelsen ha konkretiserats - vilka svenska
erfarenheter finns av "d�liga" budb�rare? �r det regeringen
eller n�gon enskild svensk organisation som har gjort
"eftergifter f�r hemmaopinionen"? H�r vill vi s�rskilt
framh�lla den unika m�jlighet att agera som folkr�relser
ibland kan ha, n�r regeringsrepresentanter inte n�r fram.
St�rk demokratin
Demokratisk utveckling och respekten f�r m�nskliga
r�ttigheter h�r intimt ihop och betingar varandra, vilket inte
minst po�ngteras i regeringens andra skrivelse Demokrati
och m�nskliga r�ttigheter i Sveriges utvecklingssamarbete.
Demokrati f�ruts�tter att m�nskliga r�ttigheter, vad g�ller
medborgares r�tt och m�jlighet att delta i beslutsprocessen,
respekteras. R�tten till fria och korrekta val utg�r en
n�dv�ndig del i en demokrati (sid 47). Sverige har direkt
eller via FN, EU, OSSE m.fl. akt�rer givit aktivt st�d till att
genomf�ra flerpartival i m�nga l�nder. Erfarenheterna fr�n
dessa valobservat�rer �r att deras n�rvaro har bidragit till att
valen kunnat genomf�ras p� ett korrekt s�tt. Men det har
ocks� framg�tt tydligt att valobservat�rer b�r vara p� plats
b�de i god tid f�re och efter sj�lva valet f�r att kunna bidra
till att valen f�rbereds p� ett korrekt s�tt och att eventuella
maktskiften kan ske i god ordning.
FN-konventioner och
kvinnors och barns
r�ttigheter
Sverige har ratificerat de viktigaste FN-konventionerna och
har d�rmed f�rbundit sig att f�rverkliga dessa. Detsamma
g�ller de deklarationer som Sverige st�llt sig bakom vid de
stora FN-konferenserna. En uppf�ljning b�r ske
kontinuerligt f�r att se till att Sverige agerar i enlighet med
internationella konventioner och �verenskommelser. Ingen
konvention, som ratificerats av Sverige b�r l�mnas �t sidan,
men vad g�ller vissa konventioner m�ste ett s�rskilt aktivt
arbete bedrivas internationellt. Det g�ller omr�den d�r
Sverige har speciella kunskaper och erfarenheter s�som
j�mst�lldhet, barnets r�ttigheter, h�llbar utveckling och
kampen mot antipersonella minor.
N�r det g�ller FN:s konvention om kvinnans r�ttigheter b�r denna s�rskilt
uppm�rksammas med tanke p� att starka politiska och religi�sa krafter i en
rad l�nder, exempelvis Iran och Afghanistan, mobiliserats f�r att undertrycka
kvinnorna, ber�va dem deras r�tt till utbildning, politiskt inflytande och
m�jligheter till f�rs�rjning. I n�gra l�nder har kvinnof�rtrycket urartat till
ren
f�rf�ljelse av kvinnor. Vi har tagit del av FN:s generalsekreterares s�rskilda
rapport till generalf�rsamlingen om Afghanistan av den 17 mars och utg�r
fr�n att den f�ljs upp med konkreta insatser f�r att fr�mja m�nskliga
r�ttigheter och f�r att stoppa f�rtrycket av i synnerhet kvinnor. Men �ven i
mer utvecklade l�nder kan man se hur kvinnornas m�jligheter att tillvarata
sina m�nskliga r�ttigheter stoppas eller till och med inskr�nks.
I fr�gan om barnens r�ttigheter �r uppf�ljningen av efterlevnaden av FN:s
konvention s�rskilt viktig, eftersom barn har avsev�rt mindre m�jlighet att
tala f�r sin egen sak. Att behovet av uppf�ljning i h�g grad �r motiverat visar
de f�rh�llanden under vilka barn i m�nga l�nder tvingas leva. V�rlden �r full
av barn utan f�r�ldrar. I m�nga l�nder tvingas barn att p� egen hand f�rs�rja
sig p� gatan d�r de blir offer f�r kriminalitet, prostitution eller andra former
av grov exploatering.
Interna konflikter
1900-talets konflikter har best�tt av krig mellan stater. Vid
ing�ngen till 2000-talet �r dock v�pnade konflikter i allt
h�gre grad interna. Det internationella samfundet kan i
n�gon m�n hantera konflikter mellan stater, och FN-stadgan
reglerar skyldigheten f�r FN och s�kerhetsr�det att agera n�r
en konflikt hotar internationell s�kerhet. Men det "finns i dag
inte n�got sj�lvklart politiskt forum f�r att diskutera och
granska brott mot den internationella humanit�ra r�tten i
interna v�pnade konflikter" (sid 59). Vid den hearing om
m�nskliga r�ttigheter som utrikesutskottet anordnade i
Sveriges riksdag den 19 mars togs fr�gan upp om FN
beh�vde f�rses med nya stadgar f�r att kunna bidra till
l�sningar i interna konflikter. Svaret fr�n folkr�ttsexperter
f�ref�ll vara entydigt nej. Det �r orealistiskt att tro att n�gon
f�r�ndring av FN-stadgan kan ske. FN har de verktyg som
beh�vs och kan, n�r man vill, hitta l�sningar. Vad som fattas
�r politisk vilja. Vad Sverige och FN kan g�ra �r att lyssna
till de varningar och rapporter som kommer. L�karen
Christina Doctare pekade p� hur m�nga kvinnor i f.d.
Jugoslavien som till olika FN-organ tidigt l�mnat vittnesm�l
om v�ldt�kter. Dessa hade dock i sin tur inte g�tt vidare med
vittnesm�len. Varningssignaler av den h�r arten m�ste tas p�
allvar. Sverige m�ste �n intensivare f�rs�ka skapa
m�jligheter i FN s� att man kan f�rhindra folkmord som i
Centralafrika och massakrer av den typ som �ger rum i
Algeriet, Colombia etc.
F�rsoning eller uppr�ttelse
I s� gott som samtliga l�nder som intr�tt i en
demokratiseringsfas uppst�r fr�gan om hur brott beg�ngna
under �ratal eller decennier av diktatur eller krig skall
hanteras. F�rst �r det viktigt att klarg�ra att denna situation
�r en helt annan �n den som r�der i de l�nder d�r problemet
med straffl�shet (impunity) existerar (s. 45). I flera l�nder
fungerar straffl�sheten s� att vissa grupper, milit�r och polis,
inte kan �talas f�r brott de bevisligen beg�tt. F�r att skapa ett
fungerande r�ttssystem d�r �r det av avg�rande betydelse att
straffl�sheten avskaffas och att alla brott beivras och lagf�rs.
Det �r viktigt att Sverige aktivt driver den fr�gan
internationellt.
Sydafrikas modell med en sannings- och f�rsoningskommission n�mns
ofta som exempel p� hur uppg�relsen med gamla of�rr�tter och �vergrepp
kan se ut. M�nga bed�mare �r dock klara �ver att det �r ett unikt arbete som
d�r sker. Det universella �r den vikt som l�ggs vid att dokumentera vilka
brott och �vergrepp som har beg�tts. S� har �ven skett i Centralamerika. Om
denna dokumentation automatiskt skall leda till straff eller amnesti �r n�sta
fr�ga. I l�nder d�r brott beg�tts och amnesti utf�rdats - exempelvis i Peru
eller Chile - men d�r n�gon f�rsoning inte uppn�tts, har den f�rsta delen av
processen - en grundl�ggande kartl�ggning av brotten - inte utf�rts. Utan
sanning �r det sv�rt att uppn� f�rsoning. Ett unikt exempel p� att f�rsoning
trots allt kan uppn�s utan att brotten utreds �r sannolikt Mo�ambique. D�r
har inga krav p� nationell sanningskommission f�r att utreda brott som
beg�tts under inb�rdeskriget st�llts. D�remot tycks det finnas lokala
ceremonier f�r att genom arbetsinsatser erbjuda den som i kriget beg�tt
�vergrepp att f�rsonas med familj eller sl�ktingar till offren. F�r svenskt
vidkommande framst�r det dock angel�get att understryka betydelsen av att
samla vittnesm�l och dokumentera vad som h�nt.
Sanktioner
N�r det g�ller �tg�rder mot stater som beg�r brott mot
m�nskliga r�ttigheter till�mpas ibland sanktioner.
Sanktionsvapnet har dock till�mpats p� ett diskutabelt s�tt. I
fallet Sydafrika kr�vde en rad folkr�relser sanktioner mot
apartheidregimen. Under l�ng tid avf�rdades dessa krav av
m�nga l�nders regeringar med olika argument. �ven den
svenska regeringen upptr�dde p� det s�ttet. Efterhand kom
dock sanktioner av olika slag ig�ng, vilka med stor
sannolikhet medverkade till apartheidregimens st�rtande.
I fallet Irak har sanktionerna f�tt en helt annan effekt �n vad som var
avsett. Befolkningen har f�tt lida oerh�rd n�d och diktaturen har inte
p�verkats - kanske st�rktes diktaturen trots folkets lidande.
Sanktionsvapnet kan sl� mycket olika och till�mpas p� m�nga olika s�tt
och p� skilda niv�er. Kravet p� sanktioner har dock en sida som inte kan
f�rbises. Det fungerar opinionsbildande och kan d�rigenom p�verka utveck-
lingen i de l�nder mot vilka sanktionskravet riktas. Idag torde det exempelvis
kunna riktas mot importen till Europa av produkter fr�n de av Israel
ockuperade omr�dena. Det �r inte den ekonomiska effekten som �r
betydelsefull i ett s�dant sammanhang utan den politiska. Kravet p�
ekonomiska sanktioner �verg�r i en politisk sanktion som ibland kan vara
mer verkningsfull �n den ekonomiska effekten. Grundl�ggande n�r det g�ller
alla typer av sanktioner �r att de m�ste ha ett aktivt st�d av folkligt
f�rankrad
opposition i det land som �r f�rem�l f�r sanktioner. I annat fall �r de klart
kontraproduktiva. Detta vill vi ge regeringen tillk�nna.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige skall verka f�r att EU ansluter sig till
Europakonventionen om m�nskliga r�ttigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om f�rh�llandet mellan den svenska krigmaterielexporten och
Sveriges trov�rdighet n�r det g�ller respekten f�r m�nskliga r�ttigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om en samlad �rlig publicering av ambassadernas rapportering om
situationen n�r det g�ller de m�nskliga r�ttigheterna i deras respektive
v�rdl�nder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i FN:s s�kerhetsr�d �n intensivare f�rs�ker finna
m�jligheter f�r FN att f�rhindra massakrer av den typ som �ger rum i
Algeriet, Colombia etc.,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om villkoren f�r verkningsfulla sanktioner.
Stockholm den 27 mars 1998
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars B�ckstr�m (v)
Owe Hellberg (v)
Tanja Linderborg (v)
Eva Zetterberg (v)