med anledning av skr. 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
Motion till riksdagen
1997/98:U55
av Karl-G�ran Bi�rsmark m.fl. (fp)
med anledning av skr. 1997/98:89 M�nskliga r�ttigheter i svensk utrikespolitik
Inledning
Varje m�nniska �r unik. Samtidigt �r alla m�nniskors lika
v�rde, r�tt till integritet och v�rdighet samt r�tt att leva ett liv
i frihet n�got som f�renar hela m�nskligheten. Trots detta
sj�lvklara sker dagligen kr�nkningar av de m�nskliga fri- och
r�ttigheterna och m�nniskor tvingas p� flykt f�r att s�ka asyl
i andra l�nder.
Kampen f�r m�nniskors frihet blir aldrig inaktuell. Sverige f�r inte tveka
att reagera n�r de m�nskliga r�ttigheterna hotas i andra l�nder. Att medvetet
tigande se p� hur m�nniskor torteras, avr�ttas, f�rsvinner etc �r att ge sitt
samtycke. Sverige b�r p� alla niv�er i alla sammanhang ih�rdigt ta upp
fr�gorna om de m�nskliga r�ttigheterna i samtal med de stater som bryter
mot dessa grundl�ggande r�ttigheter.
Synen p� m�nskliga
r�ttigheter
Det �r en vanlig f�rest�llning att politiska riktningar av
mycket olika slag kan enas om en gemensam syn p� de
grundl�ggande m�nskliga r�ttigheterna. Enligt v�r
uppfattning �r detta en f�renkling som ibland �r direkt
vilseledande.
De kommunistiska regimer som f�r bara n�gra �r sedan kontrollerade
halva Europa h�vdade uttryckligen att m�nskliga r�ttigheter av "traditionellt"
slag, allts� individuella r�ttigheter inriktade p� att garantera den enskildes
personliga frihet och m�jlighet att p� samma villkor som andra delta i det
politiska livet, saknade relevans under socialismen. I st�llet gjorde dessa
regimer anspr�k p� att ha f�rverkligat r�ttigheter av annat slag - r�tt till
arbete, r�tt till sjukv�rd etc. I verkligheten var anspr�ken falska - dessa
"sociala r�ttigheter" uppfylldes i allm�nhet s�mre under socialismen �n i
demokratiska marknadsekonomier.
"Sociala r�ttigheter" av det slag som dessa regimer, falskeligen, gjorde
anspr�k p� att ha f�rverkligat �r dessutom av ett annat slag �n de r�ttigheter
som syftar till att skydda den enskilde gentemot olika slags �verhet. S�dana
r�ttigheter kan, �ven i fattiga l�nder, vara absoluta, medan "sociala
r�ttigheter" alltid �r beroende av tillg�ng till olika materiella och ekonomiska
f�ruts�ttningar. Och under alla omst�ndigheter �r det oacceptabelt att
f�rsvara fr�nvaro av t ex tryckfrihet, r�tt till en opartisk r�tteg�ng eller
r�tt att
sj�lva v�lja bostadsort, yrke och utbildning med h�nvisning till att alla har
samma r�tt till sjukv�rd.
De gamla kommunistiska teknikerna att v�nda ut och in p� r�ttighets-
begreppen anv�nds nu inte i n�gon st�rre omfattning. I st�llet attackeras
tanken p� universella r�ttigheter, giltiga f�r alla individer gentemot
makthavare av alla slag, p� ett annat s�tt. Numera lanseras allt oftare en form
av "kulturrelativism" som i detta sammanhang inneb�r att man antar att
n�got s�dant som grundl�ggande och gemensamma m�nskliga behov och
r�ttigheter inte kan finnas.
De "traditionella" m�nskliga r�ttigheterna m� vara bra och viktiga i
v�stv�rlden, men saknar relevans i andra kulturer. Tanken att ocks� kineser,
araber eller afrikaner borde ha samma r�tt som europ�er eller nord-
amerikaner att fritt f� kritisera regeringen �r, enligt detta syns�tt, ett
uttryck
f�r "kulturimperialism".
I grund och botten �r detta t�nkande rasistiskt, �ven n�r de som f�respr�kar
det h�vdar att de inte g�r n�gon v�rdering av vilka kulturtraditioner som �r
"b�ttre" eller "s�mre" �n andra. Personer av detta slag �r n�mligen i
allm�nhet verksamma i n�got v�stland och tar det f�r sj�lvklart att de sj�lva,
i egenskap av vita europ�er, skall �tnjuta de r�ttigheter som de inte anser
borde tillkomma m�nniskor i Kina, Burma, Kongo, Syrien eller Kuba.
En annan variant av detta t�nkande �r rasistisk p� ett annat s�tt. D� handlar
det om politiska ledare i diktaturer eller auktorit�ra stater som h�vdar att
deras egna, icke-demokratiska, traditioner �r �verl�gsna den dekadenta
v�stv�rldens traditioner. En framst�ende representant f�r denna form av
t�nkande i v�r tid �r Malaysias premi�rminister Mahatir. Men f�rest�llningen
om speciella "asiatiska v�rlden" som skulle vara �verl�gsna de "v�ster-
l�ndska" och utesluta demokrati och skydd f�r den enskilde gentemot stats-
makten �r utbredd och sv�ljs ofta okritiskt av aff�rsm�n och politiska ledare
ocks� i v�st. Inte s�llan f�rest�ller man sig d� att dessa regimer garanterar
"stabilitet" som �tminstone �r bra f�r aff�rerna.
Det finns naturligtvis ingen kulturimperialism i konstaterandet att alla
m�nniskor, kulturella skillnader till trots, �r lika. �tminstone i grund-
l�ggande avseenden som f�rm�gan att kunna k�nna lidande, uppleva lycka
etc. Denna enkla insikt - som ocks� �r grundl�ggande f�r hela den liberala
id�traditionen - kan inte leda fram till n�gon annan slutsats �n att alla
m�nniskor har r�tt att sj�lva ta st�llning i viktiga livsfr�gor, allts� just det
som de "traditionella" m�nskliga r�ttigheterna syftar till att skydda.
I skrivelsen (s 49) resoneras kring vilka de ekonomiska och sociala
r�ttigheterna �r. D�r beskrivs FN:s konvention om ekonomiska, sociala och
kulturella r�ttigheter. Bland annat n�mns "r�tten till h�lsa". Detta b�r
tydligg�ras. "R�tten till h�lsa" �r n�got som varken kan betraktas som en
r�ttighet eller som kan garanteras. D�remot �r r�tten till h�lsov�rd n�got som
kan bed�mas som en social r�ttighet. Skrivelsen p�pekar ocks� "skyddet f�r
familjen". I det sammanhanget �r det v�sentligt att komma ih�g att r�tten att
fritt ing� �ktenskap �r en individuell r�ttighet.
Regeringens skrivelse saknar en annan mer grundl�ggande aspekt.
M�nskliga r�ttigheter �r i sig viktigt f�r individen. Men det kan ocks�,
liksom demokrati, vara ett instrument f�r flera saker. I ett samh�lle som
respekterar de m�nskliga r�ttigheterna stimuleras samh�llsutveckling genom
politisk pluralism, kulturell m�ngfald etc.
Kvinnor
Kvinnorna har en mycket betydelsefull roll f�r utvecklingen
i m�nga u-l�nder. I dag hindras �tskilliga kvinnor fr�n att
bidra till den sociala och ekonomiska utvecklingen, eftersom
de f�rv�gras tillg�ng till utbildning och h�lsov�rd. De
f�rv�gras ocks� m�jligheten att ta aktiv del i det politiska
beslutsfattandet och att ha inflytande �ver s�v�l offentlig
som enskild sektor.
Omkring 130 miljoner flickor och kvinnor har utsatts f�r k�nsstympning
(omsk�relse) enligt V�rldsh�lsoorganisationen (WHO). Tv� miljoner
ber�knas �rligen vara i riskzonen f�r detta ingrepp. Kvinnlig k�nsstympning
leder till b�de akut och kroniskt lidande med s�v�l fysiska som psykiska
skador. Det kan ocks� f�rorsaka komplicerade f�rlossningar vilket medf�r att
ingreppet ocks� inneb�r risker f�r kommande barn. WHO, Unicef och
UNFPA har v�ren 1997 v�djat till alla l�nder och deras ledare att st�dja
anstr�ngningarna att eliminera kvinnlig k�nsstympning. Sverige m�ste aktivt
bidra till detta arbete.
Barn startar inga krig
I november 1989 antog FN:s generalf�rsamling
konventionen om barns r�ttigheter. Den har idag ratificerats
av i stort sett alla regeringar. I samh�llsutvecklingen mot
demokrati och f�r m�nskliga r�ttigheter �r barn och
ungdomar viktiga b�rare av v�rderingar och visioner. Varje
generation m�ste vinnas f�r demokratiska v�rden.
I en krigssituation �r barn och ungdomar de mest utsatta. Det finns flera
tragiska exempel p� hur barn tvingats att utf�ra ofattbart grymma v�ldsd�d -
fr�n att vara m�nskliga minr�jare till att vara barnsoldater. Vi kan aldrig
acceptera att barn och ungdomar utnyttjas som l�ttmanipulerade soldater i
krig. Sverige m�ste aktivt bidra i arbetet f�r att st�tta barns och ungdomars
r�ttigheter.
D�dsstraffet
Amnesty International konstaterar i sin �rsrapport 1997 att
omfattningen av kr�nkningar av de m�nskliga r�ttigheterna
v�rlden �ver inte minskar. Tv�rtom kan bland annat den
h�gsta d�dsstraffsstatistiken n�gonsin uppvisas. Under 1996
d�mdes minst 7 000 personer till d�den och mer �n 4 000
personer avr�ttades.
D�dsstraffet �r den gr�vsta kr�nkningen av de m�nskliga r�ttigheterna och
b�r avskaffas i hela v�rlden. Ett r�ttssystem som sanktionerar d�dsstraff
f�rd�mer inte avsiktligt d�dande utan bryter snarare mot den egna
r�ttsmoralen genom att utd�ma d�dsstraff i lagens namn.
Det finns alltid en risk att oskyldiga m�nniskor d�ms. Vid utd�mande av
d�dsstraff �r beslutet, i j�mf�relse med f�ngelsestraff, o�terkalleligt. I USA
har �ver tjugo oskyldiga personer d�mts till d�den under 1900-talet.
Flera l�nder, bland annat Kina, har fortfarande ett mycket stort antal
avr�ttningar. Men det finns �ven positiva exempel d�r l�nder avskaffat
d�dsstraffet - till exempel Estland.
Sverige b�r i olika internationella sammanhang verka f�r d�dsstraffets
avskaffande.
Efter kriget
I skrivelsen (s 62) ber�rs problematiken kring hur tidigare
f�rbrytelser mot m�nskliga r�ttigheter hanteras i
fredsprocesser. � ena sidan kan det vara viktigt att kunna g�
vidare i att stabilisera fredsprocessen och d�rf�r utf�rda
tidiga amnestier. � andra sidan �r det viktigt att offren och
de anh�riga f�r uppr�ttelse.
Oavsett vilken v�g som v�ljs f�r att g� vidare �r det v�sentligt att
sanningen om det som har intr�ffat gr�vs fram. Detta kan ske genom att
tills�tta sanningskommissioner. N�r misstanke om brott mot m�nskligheten
f�religger �r dock tills�ttningen av en sanningskommission otillr�ckligt.
Kina
S�rskilt allvarligt �r det att tvingas konstatera de framg�ngar
regimen i Beijing har genom att spela ut olika ledande
demokratier mot varandra i t�vlan om omfattande
handelskontrakt p� v�rldens snabbast v�xande marknad.
V�ren 1997 splittrades EU genom att Frankrike v�grade att st�lla upp
bakom EU-linjen i FN:s MR-kommission om fortsatt kritik av Kina f�r dess
bristande respekt f�r m�nskliga r�ttigheter. Inf�r �rets session i MR-
kommissionen har EU:s utrikesministrar beslutat att inte l�ngre driva fr�gan
om Kinas �vergrepp, vilket f�ranlett �ven USA att avst�.
V�rldens st�rsta diktatur med omfattande �vergrepp p� m�nskliga
r�ttigheter g�r d�rmed helt fri vid granskningen i det FN-organ som har till
s�rskild uppgift att f�lja dessa fr�gor. Detta �r fullst�ndigt oacceptabelt,
vilket b�r ges regeringen till k�nna.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige p� alla niv�er i alla sammanhang ih�rdigt skall ta upp
fr�gorna om de m�nskliga r�ttigheterna i samtal med de stater som bryter
mot dessa grundl�ggande r�ttigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att samh�llsutveckling stimuleras i ett samh�lle som respekterar
de m�nskliga r�ttigheterna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om EU:s hantering av Kinafr�gan i FN:s MR-kommission.