Regeringens skrivelse handlar om nordiskt samarbete under 1997. I föreliggande motion tar vi dock bara upp några saker vi tycker är särskilt viktiga att tänka på för Sveriges del som ordförandeland under 1998. De handlar om kultur och medier samt om Norden, världen och EU/EES.
Det som ger tanken flykt, röst åt hoppet och kraft att förändra förenar oss nordbor. Därvid spelar kulturen och kulturpolitiken en viktig roll. Vi utgör en språklig och kulturell gemenskap.
Vi har länge talat om att vi inom Norden skall samproducera TV-program och öka möjligheterna att se på varandras TV-kanaler. I rekommendation 28/1997 föreslår Nordiska rådet att de nordiska ländernas regeringar i högre grad än hittills understödjer samproduktion av nordisk film och nordisk TV-film. Rådet ville också göra det lättare att gemensamt sprida den icke-kommersiella distributionen av nordisk film, särskilt ville rådet förbättra förutsättningarna för visningar av nordisk film på de orter som ligger utanför huvudstäderna.
Vi anser att det bästa sättet att göra dessa rekommendationer till verklighet är att låta de nordbor som betalar det egna landets TV-licens också får full tillgång till de andra ländernas public service-kanaler i TV. För att uppnå detta krävs att lagstiftningen på nationell nivå ändras eller att man gör de program (oftast reklaminslag) oåtkomliga (genom kryptering) för dem som bor i ett land där dessa program är olagliga.
Regeringen har ofta sagt att man kan använda den digitala tekniken för att åstadkomma en samnordisk kanal, men tekniken råder inte över lagstiftningen och Nordiska rådet har avrått från en samordnad nordisk kanal. Därför vill vi ge regeringen i uppdrag att ta initiativ till åtgärder så att vi får en långsiktig och snabb lösning i enlighet med Nordiska rådets rekommendation. Detta vill vi ge regeringen till känna.
När det gäller spridningen av ljud och bild (audiovisuella tjänster) och av rätten att ge ut böcker och liknande (immateriella) rättigheter över nationsgränserna finns en stark oro för att de regler vi har i Norden är hotade av det planerade multilaterala investeringsavtalet (MAI). Därför anser vi att Sverige under ordförandeskapet skall ta upp denna fråga i Nordiska rådet. En gemensam hållning vad gäller undantag och samordning på kulturområdet bör snabbt utredas. Detta vill vi ge regeringen till känna.
Vi anser att Sverige som ordförandeland skall tala mer om de nordiska folken som världsmedborgare och minska den alltmer ensidiga inriktningen på att framställa oss som medlemmar i EU/EES.
Alla de stora hinder som finns för ett världsomfattande samarbete när det gäller språk, handel och kultur måste övervinnas, vilket lättare sker om man uppfattar sig som världsmedborgare än som medborgare av en del av en kontinent. Det förstnämnda perspektivet betyder mer när det gäller att stärka kampen för fred, demokrati och utveckling än ett begränsat EU/EES-perspektiv.
Världsmedborgarskapet är viktigare än medlemskapet i EU/EES.
Detta vill vi ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturens viktiga roll i det nordiska samarbetet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordiskt samarbete när det gäller public service-television,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om audiovisuella tjänster och immateriella rättigheter i det multilaterala investeringsavtalet (MAI),
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sätta världsmedborgarskapet före EU/EES-medlemskapet.
|
Charlotta L Bjälkebring (v) |
|
|
Bengt Hurtig (v) |
Jan Jennehag (v) |
|
Kenneth Kvist (v) |
Eva Zetterberg (v) |