Med några notiser från världen kan man spegla kärnteknikens utbredning. Alla moment i kärnkraftskedjan är livsfarliga och hotar livet på jorden. Det är uranbrytningen som, genom radondöttrar och slagghögar med radioaktivitet samt förgiftning av vattendragen, tar livet av folk eller bryter ner deras hälsa. Det är smugglingen av radioaktiva materiel som uran och plutonium, vilket är direkt livsfarligt både för de inblandade och världen i övrigt. (En atombomb kan monteras ihop med hjälp av 2 kg plutonium.) Det är riskerna med de kärnreaktorer som står och går i världen, som fungerar som rysk roulette beroende på teknisk säkerhet och den mänskliga faktorn. Det är transporterna till sjöss och med flyg av plutonium och uran över halva jordklotet, som utgör ett livshot. Sist men inte minst kommer kärnavfallet, som ingen vet hur det skall omhändertas. MOX-bränsle och nya reaktorer är nya hot för vår och kommande generationers överlevnad på jorden. När skall människan lära sig att inte såga av den gren hon sitter på.
Ryssland planerar att bygga mindre flytande mobila kärnreaktorer av en ny generation för energitillförsel och avsaltning inom den arktiska regionen långt i nordöst i Pevek i Chukotskiy. Konstruktionen börjar byggas tidigt nästa år och skall avslutas till år 2000, och man planerar att bygga 15 mindre flytande reaktorer. Projektet omfattar byggandet av två KLT-40 35 MWe-reaktorer på en 160 m lång stålflotte samt fyra ytterligare byggnader (antingen kärnreaktorer eller avsaltningsanläggningar) och bostad för 60 arbetare.
Minatom Mechanical Engineering i Nizhny Novgorod och Kurchatov Atomic Energy Institute i Moskva är ansvariga för projektet. Minatom har hittills ställt 20 % av totalsumman (250 milj USD) till förfogandet för en projektstart nästa år.
Kurchatovinstitutet kalkylerar med att den producerade energin kommer att bli fem gånger billigare jämfört med vanliga energikällor (10 cents/kWh) och att kärnreaktorerna kommer att löna sig redan efter 10 år. Dessutom planerar man att sluta handelsavtal för energiexport med Kina, Indonesien och Filippinerna.
Det är en fruktansvärd framtid för urbefolkningen i Arktis. Redan idag är vissa delar av området kraftigt radioaktivt, vilket Chukotskiy-renägarna lider av. Enligt en fysiker från Bilibino- regionen i Chukotka, där man haft kärnkraft en längre tid, lider omkring 40 % av renägarna av metastaser. De tar alla in radioaktivitet genom näringskedjan, renarna äter renlav och människan äter renen. Även i bären finns mycket radioaktivitet.
Elektriciteten går till Ryssland eller söderut till Vladivostok. Nu planerar man således att bygga ytterligare kärnkraftverk i Arktis, där enbart ursprungsbefolkning bor. Det är som vanligt de få som förtrycks av massan.
Ryska myndigheter har beslagtagit 3,8 kilo uran och anhållit en liga misstänkt för att försöka sälja det. Enligt säkerhetsföreskrifterna får vetenskapsmän som arbetar med ämnet inte förvara mer än 150 gram i sin närhet. Efter Sovjetunionens fall har radioaktivt material flera gånger försvunnit från ryska kärnkraftverk och forskningsinstitut. Det beslagtagna partiet har spårats till atomforskningsinstitutet i Arzamas, där en container försvann 1994.
I juni i år inträffade i Arzamas den första allvarliga kärnkraftsolyckan i Ryssland sedan Tjernobylkatastrofen 1986. En atomforskare avled sedan han fått en för hög dos radioaktiv strålning.
Om IAEA, Internationella atomenergiorganet, skall ha någon uppgift över huvud taget så är det övervakning av kärntekniska materiel. Det får inte som idag vara så lätt att stjäla uran och plutonium. Det lockar t ex arbetslösa f d officerare att sälja detta, eftersom det är hårdvaluta.
Greenpeace avslöjade i våras förhöjda värden radioaktivitet utanför La Hagues upparbetningsstation. När strålskyddsmyndighetens program om rengöring av rören verkställts, avlägsnades 100 ton slam. När myndigheten åter mätte radioaktiviteten efter det att saneringen var slutförd i augusti månad, var den en bråkdel av de 300 mikrosievert per timme som upppmätts i mars månad. Nu uppmätte man endast 10 mikrosievert, vilket borde förklara att La Hague normalt sett kontinuerligt släpper ut radioaktivitet till omgivningen. Ingen sådan anläggning kan bli nollutsläppare, varför det endast finns en lösning. Stäng upparbetningsanläggningarna och bygg inga nya.
Sju kärnreaktorer stängs i Ontario. Det är Nordamerikas största kraftföretag som stänger sju reaktorer av säkerhetsskäl. Reaktorerna finns vid Ontarios tre kärnkraftverk i Pickering, Bruce och Darlington. Det är tydligt att Kanada har hårda säkerhetskrav. Dåligt underhåll är orsaken till stängningen, men reaktorerna togs i bruk på 1970-talet och så “sent“ som på 1980-talet. De som hävdar att kärnkraften har en livslängd på 60 år borde inse att ålderskrämpor som försprödning och sprickor m m kommer långt tidigare och därmed är kärnreaktorerna en osäkerhetsfaktor.
Japan har beslutat att stoppa breedreaktorn Monju i ett år p g a falska rapporter angående natriumläckage år 1995. Man har också övergett höganrikat uran som teknologi eftersom man anser den inte vara konkurrenskraftig. Likaså har Frankrike infört moratorium för breedreaktorn Super Phoenix. Båda dessa reaktorer har haft problem och läckt natrium, vilket kan orsaka explosion. Den s k nya teknologin är lika eller ännu farligare än den gamla. Det går inte att hitta nya säkra kraftverk med uran och plutonium som bränsle. Hela idén är bisarr. Det blir i stället en upptrappning av atomsamhället.
MOX-bränsle är mixed oxide fuel av plutonium och uran. Detta bränsle skall transporteras över jordklotet, bl a från England till Japan. För inte så länge sedan fick vi besked om att det skall göras flygtransporter över Sverige med MOX-bränsle. En flygkrasch skulle få katastrofala följder. Plutonium som är en del i MOX-bränslet är livsfarligt. Pluto betyder följdriktigt död. Ett miljondels gram är dödande om man inandas det och det sätter sig i lungan. Spridning av plutonium är alltså ett dödligt “vapen“. Sverige måste lägga sitt veto mot överflygningar av MOX-bränsle och liknande kärnmateriel. Liknande veto har USA uttalat för några år sedan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige internationellt bör agera för urbefolkningarnas rätt till sitt land utan livshot från uranbrytning, kärnkraft, kärnvapen eller kärnavfall,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör agera för en skärpt övervakning av kärnteknisk materiel, för att förhindra stöld och smuggling av densamma,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör agera internationellt för att avbryta program för att utveckla nya reaktorer, även flytande mobila sådana,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör agera internationellt för att breedreaktorerna skall stoppas,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör agera internationellt för en global avveckling av all kärnkraft,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör inlägga sitt veto mot överflygningar av MOX-bränsle och liknande kärnmateriel.
|
Eva Goës (mp) |
Gotab, Stockholm 1997