Inför folkomröstningen om svenskt medlemskap i Europeiska unionen fanns en livlig debatt om det europeiska samarbetet. Idag är debatten svag utanför de kretsar som är direkt involverade i beslutsprocessen.
Den demokratiska legitimiteten i EU-beslutssystem ifrågasätts. Bristen på folklig förankring är ett av Europeiska unionens stora problem.
Valet av svenska representanter till EU-parlamentet visade också på ett stort ointresse hos medborgarna.
Regeringen tillsatte 1995 en kommitté (EU 96-kommittén) med uppdrag dels att genomföra utredningar kring de frågor som förväntades komma upp i regeringskonferensen, dels stimulera debatten i dessa frågor. Särskilda medel (10.2 miljoner kronor) ställdes till kommitténs förfogande för att bl a ge stöd till kunskaps- och åsiktsbildning kring frågor om Europas och EU:s långsiktiga utveckling.
Från EU 96-kommitténs anslag gavs 4,24 miljoner kronor för rikstäckande projekt att sökas av frivilliga organisationer. Dessa bidrag var av engångskaraktär och skulle användas under en mycket komprimerad tid.
Inte minst med tanke på avsaknad av en bred debatt om EU-frågorna och den okunskap som råder, så bör nästa budgetår ges bistånd i form av projektbidrag för information och studier om Europas och EU:s utveckling. Stödet ska riktas till frivilliga organisationer och stiftelser och bör administreras av UD. Inför riksdagens beslut om Amsterdamfördraget och Sveriges deltagande i EMU-processen finns krav på folkomröstning i dessa frågor. En av de stora fördelarna med folkomröstningsförfarande är att folkbildningen i frågorna kraftigt förstärks av egen kraft. Men eftersom skillnaden mellan de ekonomiska resurserna är mycket stor mellan frivilliga ideella organisationer och professionella lobbyorganisationer från näringsliv och fackföreningsrörelse är ett generellt statligt stöd till ideella organisationer befogat om trovärdigheten i den demokratiska beslutsprocessen ska kunna upprätthållas.
I Danmark finns ett motsvarande permanent informationsanslag. T.ex. får de båda EU-kritiska folkrörelserna vardera cirka 700 000 danska kronor i årligt statligt anslag. Detta bidrar till att stimulera EU-debatten i Danmark.
Regeringen bör redan i förslaget till tilläggsbudget i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen ge riksdagen förslag om inrättandet av ett anslag att användas till projektbidrag m.m. för information och studier om Europas och EU:s utveckling. För att få ordentligt genomslag för verksamheten bör anslaget vara 10 miljoner kronor. Medlen bör kunna omdisponeras från anslagsbehållningar inom UD:s verksamhet eller behållningar på anslaget till politiska partier.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett anslag för information och studier om Europas och EU:s utveckling.
|
Bengt Hurtig (v) |
|
|
Sven Bergström (c) |
Ragnhild Pohanka (mp) |
|
Ulf Björklund (kd) |