Motionen behandlar Sveriges internationella samarbete. Centerpartiet
anser att Sverige aktivt skall utnyttja de roller landet har i FN:s
s�kerhetsr�d, i EU, OSSE, i det nordiska samarbetet och i andra
regionala organisationer till att f�rdjupa samarbetet mellan m�nniskor,
inom regioner och globalt, i syfte att skapa en fredligare, r�ttvisare, j�m-
likare och ekologiskt mer h�llbar v�rld. Sverige har f�tt �kade
m�jligheter att agera globalt, europeiskt och i n�romr�det.
Centerpartiet anser att milj�fr�gorna skall lyftas upp som ett huvudomr�de
f�r FN, OSSE b�r tydligare bli den centrala alleuropeiska institutionen f�r
konfliktf�rebyggande och konfliktl�kande arbete. Sverige b�r medverka till
att utveckla samarbetet mellan Nato och milit�rt alliansfria l�nder inom
Euroatlantiska partnerskapsr�det (EAPR). Det beh�vs mer av samman-
h�ngande analys och en b�ttre f�rankring av den svenska Europapolitiken
och p� ett antal omr�den f�resl�s att EU b�r utr�tta mer. Centerpartiet l�mnar
f�rslag till vad regeringen skall prioritera i ordf�randepositionen inom
Nordiska ministerr�det och ger f�rslag till hur det regionala och lokala
samarbetet i Barents- och �stersj�regionen skall st�rkas.
Centerpartiet f�respr�kar i motionen att ett s�rskilt partnerskap uppr�ttas
mellan EU och Ryssland, att regeringen skall ta fram f�rslag till en samlad
svensk Rysslandspolitik och att m�jligheterna att f�rdjupa samarbetet mellan
Sverige och Ryssland p� totalf�rsvarsomr�det utreds.
2 Inledning
Jorden �r v�rt gemensamma hem. Vi delar alla samma biosf�r, ingenting
f�rsvinner - allting sprider sig. M�jligheten att via isolering fr�n resten
av v�rlden s�ka undkomma problemen finns inte. Fr�n jorden finns ingen
flyktv�g, inte heller finns n�gon del som �r m�jlig att isolera fr�n
helheten. Vi �r alla f�rpliktade att ta ansvar f�r helheten. Slutsatsen av
detta �r att det inte finns n�gon annan framkomlig v�g �n samarbetets
v�g. F�r Centerpartiet �r det sj�lvklart att vi i Sverige skall ta del i det
gemensamma internationella ansvaret.
F�r att n� h�llbar utveckling p� hela v�r jord, f�r att kunna bek�mpa de
allvarliga fattigdomsproblemen, milj�problemen och minska hoten mot fred
och s�kerhet beh�vs internationellt samarbete. Samarbete i dess olika former
mellan demokratier i V�steuropa �ver nationsgr�nserna �r till gagn f�r
medborgarna. Internationellt samarbete i fasta former ligger s�rskilt i de
mindre staternas intresse. Alternativet �r en situation pr�glad av den starkes
r�tt. Denna insikt m�ste pr�gla v�rt lands upptr�dande och insatser s�v�l i
v�ra bilaterala kontakter med andra l�nder som i internationella fora p�
regional och global niv�.
Sverige har f�tt �kade m�jligheter att agera globalt, europeiskt och i
n�romr�det. De n�rmaste tio �ren kommer att vara centrala och historiskt
viktiga f�r samarbetet i Europa, i n�romr�det och kanske avg�rande f�r
relationerna mellan Ryssland och �vriga Europa. M�jligheternas f�nster har
�ppnat sig.
Centerpartiet anser att Sverige aktivt skall utnyttja de roller landet har i
FN, EU, OSSE, i det nordiska samarbetet och i andra regionala
organisationer till att metodiskt f�rdjupa samarbetet mellan m�nniskor, inom
regioner och globalt, i syfte att skapa en fredligare, r�ttvisare, j�mlikare och
ekologiskt mer h�llbar v�rld.
Centerpartiet anser att beslut skall fattas n�ra de som ber�rs. Individen �r
b�de den minsta och den h�gst prioriterade beslutsniv�n. De fr�gor som
b�ttre l�mpar sig f�r beslut i gemenskap b�r avg�ras p� den effektiva
beslutniv� som �r n�rmast individen. Centerpartiet vill se en f�rdjupad
decentralisering av makt och ansvar inom landet. Sj�lvstyret f�r kommuner
och landsting m�ste st�rkas. Parallellt med detta m�ste tydliga beslutsniv�er
anv�ndas f�r beslut som b�ttre kan fattas p� regionalt, nordiskt, europeiskt
och globalt plan. F�r de �vergripande fr�gor som b�st hanteras i dessa fora
skall formerna f�r beslutsfattandet utvecklas. Regeringen har att p� ett
internationellt plan f�retr�da landet inom de ramar riksdagen fastst�llt.
Dialogen med riksdagen b�r f�rdjupas. Det parlamentariska inflytandet i
internationellt samarbete beh�ver ocks� �ka liksom m�jligheterna f�r
enskilda och frivilligorganisationer att p�verka. Centerpartiet efterstr�var en
tydligare uppdelning av beslutskompetensen mellan EU och medlems-
staterna. Subsidiaritets/n�rhetsprincipen skall bilda grund f�r en s�dan
uppdelning.
3 FN-samarbete
Berlinmurens fall skapade enorma f�rv�ntningar p� en ny v�rldsordning;
inklusive ett FN som med kraft skulle kunna agera mot uppkomsten av
nya konflikter. M�jligheterna har �kat ocks� f�r st�rre l�nder att
samarbeta f�r fred �ven om sv�righeterna inte f�r underskattas.
Gulfkrigets avslutning bidrog till dessa f�rv�ntningar, men erfarenheter
fr�n andra krish�rdar har visat sv�righeterna. Somalia, Rwanda och Bosnien-
Hercegovina har alla bidragit till en annan bild av FN-organisationen.
M�jligheterna finns fortfarande d�r, men de kr�ver uppoffringar av
medlemsstaterna som de s�llan �r beredda att b�ra.
En annan av de uppgifter som FN skapades f�r att hantera - resurs-
f�rdelningen - har snarast blivit sv�rare under tiden efter andra v�rldskriget.
Allt fler m�nniskor st�lls utan f�rs�rjningsm�jligheter och klyftorna mellan
v�rldens rika och fattiga vidgas alltmer. De sv�ra problemen i
utvecklingsl�nderna bidrar till snabb folk�kning och �kade milj�problem.
Kampen f�r en b�ttre milj� och en h�llbar utveckling framst�r som alltmer
central i det arbete FN har framf�r sig. Genom milj�problemens
globalisering har ocks� behovet av globala �tg�rder uppst�tt. Inte minst i
utvecklingsarbetet �r milj�dimensionen oundviklig. En utveckling i u-
l�nderna liknande den som de industrialiserade l�nderna genomg�tt skulle
f�rorsaka en akut milj�kris. Tyv�rr prioriterar inte alla l�nder milj�arbetet
lika h�gt inom FN-systemet. M�nga industrialiserade l�nder �r r�dda f�r
kortsiktiga v�lf�rdsf�rluster och m�nga u-l�nder menar att kraven p� en
h�llbar utveckling hindrar deras fram�tskridande.
FN:s generalsekreterare, Kofi Annan, har i sitt stora reformpaket belyst de
problem FN st�r inf�r och hur FN kan reformeras f�r att m�ta dessa
utmaningar. Annan behandlar i sitt reformf�rslag milj�n och en uth�llig
utveckling p� m�nga st�llen. Fortfarande �r det dock s� att milj�h�nsyn blir
en del av n�got annat, fr�mst ekonomisk utveckling. Centerpartiet menar att
fr�gan �r s� viktig att den ocks� m�ste g�ras till en huvudfr�ga, i likhet med
de fem huvuduppgifter Annan n�mner. Detta inneb�r att milj�arbetet b�r ha
en egen exekutivkommitt� i den nya organisation som aviseras. P� sikt b�r
ocks� dagens s�kerhetsr�d kompletteras med ett FN:s r�d f�r h�llbar
utveckling. Detta b�r ges regeringen till k�nna.
3.1 Bist�ndssamarbete
Centerpartiet utvecklar i en s�rskild motion partiets syn p� Sveriges
internationella utvecklingssamarbete.
Privata investeringar �verskuggar med bred marginal det bist�nd som idag
ges. Denna trend kommer s�kerligen att forts�tta i takt med att
kommunikationer f�rb�ttras och m�jligheter att f�rl�gga produktion var som
helst i v�rlden d�rmed blir st�rre. Privata direktinvesteringar har spelat stor
roll i NIC-l�ndernas utveckling. P� flera h�ll har f�retag f�rlagt
utvecklingscentra f�r att ta tillvara lokal kunskap och komma n�rmare poten-
tiella marknader.
Obalansen �r dock stor i var investeringarna g�rs. Afrika s�der om Sahara
f�r motta endast 2,6 miljarder dollar av de �rliga 200 miljarder som g�rs i
direktinvesteringar i Afrika och Asien. F�rh�llandet leder till att regionen
halkar efter i en allt snabbare takt. FN b�r genom ut�kat samarbete med
n�ringslivet och utvecklingsinsatser syftande till att skapa ett attraktivt
investeringsklimat kunna medverka till att f�rb�ttra situationen.
Bist�nd genom FN kan l�tt bli tungrott och byr�kratiskt, med m�nga l�nder
och spr�k inblandade. �nd� �r det multilaterala bist�ndet viktigt som ett s�tt
att kraftsamla inf�r ett gemensamt ansvar. F�r Sveriges del har anslagen till
multilateralt bist�nd sjunkit under n�gra �r, ett tecken p� att riksdagen har
bed�mt att det bilaterala bist�ndet �r effektivare.
�ven om det multilaterala bist�ndet m�ste f�rdelas mellan m�nga
medlemsl�nder �r det angel�get att FN f�rm�r g�ra kraftsamlingar f�r att
hantera specifika problem, som �kenutbredning och erosion eller
naturkatastrofer. F�rutom som givare av multilateralt bist�nd kan FN-
organen spela stor roll som samordnare av bilaterala insatser och f�r att
koordinera m�nga l�nders och organisationers insatser. FN:s kapacitet att
fungera i rollen som koordinator f�r l�nder och organisationer b�r vara ett
prioriterat m�l i utvecklingen av det multilaterala bist�ndet. Detta b�r ges
regeringen till k�nna.
I takt med att mellanstatliga konflikter blir allt ovanligare och att de
inomstatliga dominerar �kar ocks� sv�righeten f�r FN att tillse att m�nskliga
r�ttigheter och internationell lag efterlevs. Det �r av avg�rande betydelse f�r
tilltron till FN och FN:s framg�ng att m�jligheterna att ingripa vid konflikter
och brott mot m�nskliga r�ttigheter inom l�nder �kar. Sanktionsinstrumentet
�r i m�nga fall ett verkningsfullt, om �n ett omtvistat medel. Ett av sk�len
till
sv�righeterna att anv�nda sanktioner som instrument �r att det �r sv�rt att
veta n�r de ska tillgripas. Centerpartiet anser att Sverige b�r ta initiativ
till att
FN ser �ver m�jligheterna att anv�nda sanktioner mot enskilda l�nder f�r att
stoppa �vergrepp och vilka sociala och ekonomiska konsekvenser sanktioner
f�r i de utsatta l�nderna. M�ls�ttningen b�r vara att finna kriterier f�r n�r
sanktionsinstrumentet b�r anv�ndas f�r att skydda m�nskliga r�ttigheter och
uppr�tth�lla internationell lag.
M�jligheterna till snabba ingripanden d� konflikter uppst�r �r beroende av
medlemsstaternas vilja att st�lla upp med erforderliga resurser. �nd� finns en
f�rberedelsetid och det tar en viss tid att s�tta samman en FN-styrka.
M�nga av de konflikter som uppst�tt sedan det kalla krigets slut hade
s�kerligen varit l�ttare att d�mpa om FN kunnat agera snabbt och resolut.
Sverige b�r arbeta f�r att den nyligen inr�ttade snabbinsatsstyrkan
SHIRBRIG successivt byggs ut och uppmuntra fler l�nder att delta.
Centerpartiet anser vidare att Sveriges bidrag till denna styrka b�r kunna �ka
p� sikt. Regeringen b�r ges detta till k�nna.
3.2 Institutionella reformer
Beslutsprocesserna i FN lades fast i skuggan av andra v�rldskriget och
misstron mellan segrarmakterna, som alla fick permanent representation
och vetor�tt i s�kerhetsr�det. Under det kalla kriget f�rlamade detta
f�rh�llande ofta organisationens arbete. Situationen �r idag mycket b�ttre
och FN har verkligen kunnat utr�tta viktiga saker. Emellertid anv�nds
vetor�tten f�r att h�vda nationella intressen och maktanspr�k p� ett s�tt
som inte �r acceptabelt i l�ngden. Ska FN kunna bli verkligt
handlingskraftigt m�ste detta f�rh�llande ses �ver.
Centerpartiet menar att stadgan b�r f�r�ndras s� att vetor�tten i s�kerhets-
r�det avskaffas.
S�kerhetsr�dets sammans�ttning speglar f�rh�llanden som inte g�ller idag
- tv� av de l�nder som var stormakter efter andra v�rldskriget har idag sl�ppt
i det n�rmaste alla sina kolonier och �r p� sin h�jd regionala stormakter.
Samtidigt har nya ekonomiska stormakter tillkommit. Den st�ndiga
representationen i s�kerhetsr�det tar heller inte h�nsyn till den majoritet av
FN:s medlemsl�nder som �r utvecklingsl�nder. �ven denna situation b�r ses
�ver med m�ls�ttningen att st�rka representativiteten bland de st�ndiga
medlemmarna.
En erfarenhet som m�nga organisationer aktiva p� f�ltet har gjort �r att
FN-organen inte alltid agerar koordinerat eller utbyter information. Olika
FN-organ kan vara aktiva inom ett land utan att ens diskutera vilka �tg�rder
man utf�r eller vad arbetet syftar till.
F�rutom de f�rluster av resurser som g�rs p� detta s�tt f�rsv�ras ocks�
kontakterna mellan FN och lokala myndigheter och NGO:er.
Samtidigt som befolkningen genom tillv�xten i u-l�nderna blir allt yngre,
blir ungdomars v�rderingar allt s�mre representerade inom FN. Inte heller
v�stv�rldens ungdomar finns representerade inom FN i n�gon st�rre
utstr�ckning. Medel�ldern bland de FN-anst�llda �r idag 49 �r; endast 14 %
av de anst�llda �r under 40 och endast 5 % under 35. P� samma s�tt som
sociala, geografiska och etniska h�nsyn, liksom h�nsyn till k�n, tas vid
rekrytering av FN-personal, b�r h�nsyn tas till s�kandens �lder. En aktiv
insats b�r g�ras av FN-medlemmarna f�r att tills�tta och nominera personer
s� att den totala sammans�ttningen b�ttre �terspeglar befolkningens
sammans�ttning. Sverige b�r, som sin insats, tillse att ungdomar alltid �r
representerade i den svenska delegationen till FN.
�ven om FN har h�gt uppsatta m�l om en j�mn f�rdelning av poster
mellan k�nen s� motsvaras inte heller denna m�ls�ttning av verkligheten.
Idag innehas endast 20 % av de h�gre posterna av kvinnor och bland
personalen som helhet �r 36 % kvinnor. D� fattigdomen drabbar kvinnor
h�rdast �r det av st�rsta vikt att FN-organen tar till sig kvinnors erfarenheter
och metoder och att de kvinnor man v�nder sig till i bist�ndet ocks� kan
m�tas av kvinnliga FN-representanter.
Det �r viktigt att svenska delegationer uppvisar en j�mn k�nsf�rdelning
och att olika v�gar provas f�r att f�rm� andra stater att f�rb�ttra sin
k�nsf�rdelning i nomineringar och i delegationer.
3.3 Finansiering
FN f�rbrukar idag, enligt Annans rapport, 38 % av sin budget p�
administration och andra �vergripande uppgifter samt PR-kostnader.
Kofi Annan har satt m�let att minska denna post till 25 % till �r 2002.
F�r FN:s f�rtroende �r det av stor vikt att detta m�l uppn�s och att
medlemsstaterna k�nner att avgifterna anv�nds f�r att finansiera FN:s
verksamhet i st�llet f�r administration. Sverige b�r st�dja alla s�dana
reformer.
Oavsett vilka reformer FN genomg�r och vilka program som genomf�rs �r
FN till sist beroende av medlemsstaternas bidrag. De senaste �ren har FN
tvingats l�na av sina fonder till fredsbevarande verksamhet och f�r den
l�pande verksamheten. Detta �r sj�lvfallet oacceptabelt. Inte minst m�ste ett
internationellt tryck finnas f�r att f�rm� de stora medlemsl�nderna att axla
sitt ansvar. F�r att �ka trycket att finansiera verksamheten, och i n�dfall
ers�tta dagens avgiftssystem, b�r initiativ tas f�r att finna alternativa
finansieringsformer, s�som skatt p� internationella valutatransaktioner,
milj�f�rst�rande utsl�pp, flygresor m m.
Vad som ovan anf�rts om institutionella reformer, administration och
finansiering av FN b�r ges regeringen till k�nna.
4 M�ngfaldens Europa
Samarbetet mellan Europas stater h�mtar sin styrka ur sm�rtan fr�n tv�
v�rldskrig. Europas folk och l�nder vill aldrig mer uppleva ett s�dant
lidande, ett s�dant d�dande i nationalismens namn. Aldrig mer
uppg�relser p� vinnarnas villkor allena, aldrig mer en politik som
underbl�ser mots�ttningar och utg�r grogrund f�r revanschism. Genom
demokratiseringen i Europa har risken eliminerats f�r storkrig i Europa
under �versk�dlig tid. Samarbetet mellan Europas l�nder utvidgas och
f�rdjupas och Ryssland integreras alltmer i samarbetet med de andra
demokratierna.
Europa st�r inf�r omfattande utmaningar. Bakslag kan inte uteslutas.
Farh�gor kan resas f�r att ett EU, med problem s�v�l internt inom samarbetet
som i medlemsstaterna, inte f�rm�r prioritera en utvidgningsprocess som ger
m�jlighet f�r alla l�nder i Central- och �steuropa, inklusive de baltiska
l�nderna, att bli medlemmar, �n mindre att f�rdjupa f�rbindelserna mellan
EU och Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Turkiet samt �vriga l�nder runt
Medelhavet. Det g�r inte att utesluta att djupa meningsskiljaktigheter och
ekonomiska skillnader mellan unionens l�nder f�r kort eller l�ng tid bromsar
upp EU-samarbetets utvidgning.
Den l�ngsiktiga utvecklingen i Ryssland �r av stor betydelse. Risken finns
vidare att l�nder med svaga demokratiska institutioner, och dit h�r till
exempel Vitryssland, Kroatien, Serbien och Slovakien, kommer att st�
utanf�r eller distansera sig fr�n den europeiska demokratiska familjen.
Denna hotbild till trots har Europas l�nder idag ett mera �ppet, utvecklat
och mer f�rtroendefullt samarbete �n n�gon g�ng tidigare under 1900-talet.
F�r svensk del kan vi 1997 konstatera att vi nu befinner oss i det b�sta
s�kerhetspolitiska l�ge vi n�gonsin haft. Europas l�nder har idag tillg�ng till
ett antal regionala och subregionala institutioner f�r att l�sa gemensamma
gr�ns�verskridande problem och f�r att f�rdjupa de mellanfolkliga
kontakterna. Vi t�nker p� samarbetet inom Organisationen f�r s�kerhet och
samarbete i Europa (OSSE), Europar�det, EU och i v�r region p� det
nordiska samarbetet, samarbetet runt �stersj�n och i Barentsregionen.
Tvivelsutan �ppnas nu m�jligheter till ett n�rmare samarbete.
Det stora utbudet av samarbetsorganisationer �r ett uttryck f�r att Europas
l�nder v�rnar m�ngfalden och respekterar varje lands r�tt att sj�lvt v�lja grad
och omfattning av samarbete med �vriga l�nder. Det finns inte f�r mycket av
samarbete i Europa idag, inte heller alltf�r m�nga fora. Viss �verlappning �r
av godo men en st�rre grad av samordning mellan europeiska samarbets-
organisationer b�r efterstr�vas f�r att undvika on�digt dubbelarbete.
Centerpartiet anser att Sverige aktivt b�r delta i arbetet att konkretisera,
forma och etablera en alleuropeisk fredsordning. Centerpartiet konstaterar att
Organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europeiska
unionen, Nato och det samarbete som etablerats mellan Nato och l�nder
utanf�r milit�ralliansen �r centrala institutioner kring vilka en europeisk
fredsordning b�r byggas.
4.1 OSSE och Europar�det
OSSE och Europar�det har sedan murens och kommunistdiktaturernas
fall utvecklats till Europas tv� ledande organ f�r alleuropeiskt samarbete.
Deras utveckling illustrerar hur demokratin, respekten f�r de m�nskliga
r�ttigheterna och r�ttsstatens principer har etablerats i Central- och
�steuropa.
Europar�dets utveckling fungerar v�l som exempel p� demokratins
spridning. Efter andra v�rldskriget inleddes arbetet med att etablera ett forum
f�r Europa - ett Europar�d f�r samarbete mellan demokratier till skydd f�r
de m�nskliga r�ttigheterna. Europar�dets stadga antogs 1949 och
konventionen om skydd f�r m�nskliga r�ttigheter kunde undertecknas �ret
efter. Europar�det har alltsedan starten uppfattats som en organisation med
tydliga demokratiska intr�deskrav. Efter murens fall kunde d�rren �ppnas f�r
en stor grupp l�nder, Ungern 1990, Polen 1991, Bulgarien 1992, Estland,
Litauen, Slovenien, Tjeckien och Slovakien 1993 och s� vidare. 1996, efter
Rysslands och Kroatiens intr�de, best�r organisationen av 40 medlemmar.
Fem l�nder k�ar f�r medlemskap tillsammans med F�rbundsrepubliken
Jugoslavien.
Centerpartiet anser att Europar�det har spelat och alltj�mt spelar en viktig
roll som v�ktare av m�nskliga r�ttigheter och de grundl�ggande friheterna.
Europar�det b�r, med Europakonventionen som grund, fokusera arbetet p�
kampen mot rasism, fr�mlingsfientlighet och antisemitism samt skydd f�r
nationella minoriteter. Europar�det b�r i h�gre grad uppm�rksamma ocks�
andra utsatta grupper och utg�ra ett skydd f�r m�nniskor, oavsett k�n, etniskt
ursprung, religion, kultur eller sexuell identitet. Detta b�r ges regeringen
till
k�nna.
Till OSSE:s viktigaste uppgifter h�r olika former av f�rebyggande
�tg�rder, krishantering och insatser efter kriser eller konflikter. Det som ger
OSSE trov�rdighet och g�r organisationen stark �r den breda skaran av
medlemsl�nder, att organisationen har ett verksamhetsf�lt som v�l �verens-
st�mmer med ett modernt s�kerhetsbegrepp, anv�ndandet av konsensus-
principen och inte minst r�tten f�r organisationen att l�gga sig i interna
angel�genheter.
Centerpartiet anser att OSSE �r en oundg�nglig komponent i det
europeiska samarbetet.
Den verksamhet OSSE bedriver f�r demokratisk utveckling, val�ver-
vakning, m�nskliga r�ttigheter och f�r att st�rka r�ttsstatens st�llning �r av
central betydelse f�r det alleuropeiska samarbetet. Centerpartiet anser vidare
att OSSE tydligare b�r bli den centrala alleuropeiska institutionen f�r
konfliktf�rebyggande och konfliktl�kande arbete, f�r hantering och l�sande
av konflikter med icke-milit�ra medel, f�r �teruppbyggnadsinsatser, f�r
rustningskontroll och f�rtroendeskapande �tg�rder. OSSE b�r st�rkas
institutionellt och organisatoriskt, milj�problemen som s�kerhetspolitiskt hot
b�r uppm�rksammas i h�gre utstr�ckning och i samband med det b�r OSSE:s
ekonomiska dimension st�rkas och ges �kad trov�rdighet. OSSE:s status som
regional organisation under FN-stadgan b�r f�rtydligas.
Organisationen b�r ta initiativ till �kad samordning med de andra
regionala samarbetsorganisationer som likt OSSE kan fylla en s�dan roll i
andra v�rldsdelar. Det parlamentariska inflytandet beh�ver st�rkas.
Centerpartiet anser att Sverige skall ta aktiv del i arbetet att ta fram en
stadga
f�r gemensam europeisk s�kerhet. Vad som ovan anf�rts om samarbetet
inom OSSE b�r ges regeringen till k�nna.
Sverige skall spela en framtr�dande roll f�r att �stadkomma ytterligare
nedrustningsavtal inom ramen f�r FN och OSSE. Arbetet med att f� till st�nd
ett avtal som f�rbjuder produktion av klyvbart material f�r vapentillverkning
b�r intensifieras och ett Start III-avtal uppr�ttas. Centerpartiet anser ocks�
att
Sverige m�ste �ka anstr�ngningarna f�r att f�rst�rka kontrollm�jligheterna
n�r det g�ller genetiska vapen. Vad som ovan anf�rts om arbetet att f� till
st�nd nedrustningsavtal b�r ges regeringen till k�nna.
4.2 Europeiska unionen
Europeiska unionen, EU, �r genom samarbetets bredd, djup och intensitet
utan tvivel den mest kraftfulla politiska och ekonomiska
samarbetsorganisationen i Europa idag. EU spelar och har spelat en
betydelsefull s�kerhetspolitisk roll genom att knyta l�nder n�rmare
varandra. EU har fungerat s�kerhetsh�jande i v�rt n�romr�de.
EU �r f�rpliktad att st� �ppen f�r alla europeiska stater som uppfyller
kriterierna f�r medlemskap. Utvidgningen av Europeiska unionen till
l�nderna i Central- och �steuropa, inklusive Baltikum, inneb�r en historisk
m�jlighet f�r EU att medverka till �kad stabilitet och s�kerhet p� v�r
kontinent. EU:s inre marknad fungerar som ett kitt ocks� f�r l�nder som valt
att inte ing� fullt ut. EU �r vidare den organisation som b�st kan agera
brobyggare mellan Europa och �vriga l�nder runt Medelhavet.
N�gon geopolitisk diskriminering eller n�gra stormaktsh�nsyn f�r inte
till�tas styra EU:s utvidgning. EU skall f�lja tydliga och objektiva villkor
som kvalifikationsgrund f�r kandidatl�nderna. Centerpartiet anser att
f�rhandlingar om EU-medlemskap skall inledas samtidigt f�r alla
kandidatl�nder. EU f�r inte agera p� s�dant s�tt att Unionen genom sitt s�tt
att exkludera kandidatl�nder medverkar till att st�rka auktorit�ra och antide-
mokratiska krafter i kandidatl�nderna. Medlemsstaterna b�r bet�nka att
inlemmandet av de unga och br�ckliga demokratierna Spanien, Portugal och
Grekland i mycket motiverades med att ett medlemskap i gemenskapen
skulle st�rka demokratin. Centerpartiet st�djer d�rf�r anstr�ngningarna att
intensifiera EU:s st�d till kandidatl�nderna inf�r anslutningen. St�det b�r
samlas inom en enda ram s� att nationella program som f�rbereder dessa
l�nder f�r medlemskap kan uppr�ttas. Sverige b�r ta initiativ till att de nor-
diska l�nderna samordnar s�rskilda st�dinsatser till Estland, Lettland och
Litauen.
Parallellt med utvidgningen skall EU s�ka f�rdjupa samarbetet med �vriga
partnerl�nder i unionens n�rhet. Ryssland, Vitryssland och Ukraina skall ha
m�jligheter att f�rdjupa samarbetet med EU bortom dagens olika former av
avtal med EU. Detsamma b�r g�lla f�r Turkiet �ven om ett n�rmande idag
ter sig avl�gset p� grund av de upprepade brotten mot de m�nskliga
r�ttigheterna och folkr�tten.
De n�rmaste �ren st�r EU-samarbetet inf�r betydande uppgifter. P� v�g in
i n�sta millennium skall den gemensamma budgeten f�r n�sta fem�rsperiod
f�rhandlas fram. Jordbruks-, regional- och bist�ndspolitiken reformeras, den
gemensamma valutan introduceras, Amsterdamf�rdraget f�rverkligas och
kontakterna med l�nder utanf�r unionen intensifieras. Centerpartiet anser att
den svenska regeringen och svenska institutioner inte tillr�ckligt v�l f�rm�tt
att g�ra medborgarna delaktiga i denna viktiga och k�nsliga process. P� den
gemensamma jordbrukspolitikens och den gemensamma regionalpolitikens
omr�den har den svenska regeringen intagit st�ndpunkter som p� ett
allvarligt s�tt hotar f�ruts�ttningarna f�r levande regioner. N�r dessa
st�ndpunkter kombineras med krav p� s�nkt svensk medlemsavgift riskerar
den svenska regeringen dessutom att f�rsena eller underminera
f�ruts�ttningarna f�r ett brett st�d inom EU f�r den historiska utvidgningen.
Det beh�vs mer av helhetssyn och en b�ttre f�rankring av den svenska
Europapolitiken.
P� flera omr�den b�r EU kunna utr�tta mer. Milj�h�nsynen v�ger �nnu
alltf�r l�tt p� den inre marknaden och pr�glar d�ligt de gemensamma
satsningarna p� infrastrukturprojekt. Det �r viktigt att Sverige inom EU driver
p� f�r en �kad liberalisering av v�rldshandeln med utg�ngspunkt fr�n att det
fr�mjar h�llbar utveckling. P� liknande s�tt b�r EU:s utvecklingssamarbete
pr�glas av h�ga milj�m�l och stimulera h�llbar utveckling. Centerpartiet anser
att regeringen, som en mycket viktig uppgift, har att aktivt verka f�r en
sk�rpning av EU:s gemensamma milj�regler. Str�van m�ste vara att EU, p�
respektive omr�de, lyfter den gemensamma lagstiftningen upp i niv� med det
land som har de str�ngaste reglerna. Om EU:s regler trots detta inte uppn�r
g�llande svenska regler m�ste Sverige verka f�r att dispenserna landet erh�ll i
medlemskapsf�rhandlingarna f�rl�ngs ytterligare. Sverige m�ste sj�lvfallet
ocks� v�rna om de permanenta s�rl�sningar som blev ett resultat av dessa
f�rhandlingar. Unionen m�ste ocks� kraftfullare bjuda motst�nd mot en
amerikansk livsmedelsindustri som nyttjar tillv�xthormoner vid k�ttpro-
duktion och genmanipulerar gr�dor med syfte att intensivt utnyttja
bek�mpningsmedel. Sverige m�ste ocks� intensifiera anstr�ngningarna att n� en
�verenskommelse om miniminiv�er f�r milj�beskattning, d�ribland f�r
koldioxid, i medlemsl�nderna som tvingar alla dessa att inf�ra s�dana skatter.
EU m�ste under de n�rmaste �ren intensifiera kampen mot den
gr�ns�verskridande organiserade brottsligheten, m�nnisko- och narkotika-
smugglingen samt maffiabrottsligheten. Detta skall ske samtidigt som den
fria r�rligheten f�r personer realiseras och i takt med att EU utvecklar en
gemensam och gener�s asyl- och flyktingpolitik.
Centerpartiet anser att EU b�r utnyttja de m�jligheter f�rdraget ger att
samverka i humanit�ra uppdrag, r�ddningsinsatser, krishantering och
fredsbevarande insatser, i de fall utvecklingen i v�r omv�rld s� kr�ver.
V�steuropeiska unionen, VEU, b�r i vissa fall kunna anv�ndas f�r att
genomf�ra EU:s beslut. En s�dan aktion kr�ver emellertid mandat fr�n FN
eller OSSE, och alla medlemsstater som deltar, ocks� observat�rsl�nder som
Sverige, skall fullt ut kunna medverka i planering och beslutsfattande.
Sverige skall inte bli fullv�rdig medlem av VEU och Sverige skall mots�tta
sig eventuella f�rslag som inneb�r n�rmare institutionella f�rbindelser
mellan EU och VEU syftande till ett inf�rlivande av VEU i EU.
Centerpartiet ser med tillfredsst�llelse p� det nya instrument, "en
samordnad syssels�ttningsstrategi", som l�ggs fast genom Amsterdam-
f�rdraget. EU kan bidra till kampen mot arbetsl�sheten genom att
komplettera medlemsstaternas insatser.
Under de n�rmaste �ren m�ste EU-samarbetets institutioner reformeras,
annars eroderar det folkliga st�det f�r EU-tanken ytterligare. En helt ny
�ppenhetskultur m�ste genomsyra verksamheten, arbetsorganisation och
l�neniv�er m�ste ses �ver, ansvar och befogenheter m�ste kunna
decentraliseras i organisationen och flyttas utanf�r EU-institutionerna. EU
m�ste i h�gre grad nyttja de resurser som finns i frist�ende organ, nationella
myndigheter och enskilda organisationer. Subsidiaritetsprincipen, som nu
erh�llit en starkare st�llning i f�rdraget, m�ste styra EU:s agerande. Under de
n�rmaste �ren b�r EU ta nya initiativ f�r att fr�mja subregionalt samarbete
och interregionalt samarbete samt st�rka regionernas roll i Europa. Vad som
ovan anf�rts om verksamheten inom Europeiska unionen b�r ges regeringen
till k�nna.
4.3 Nato, PFF och EAPR
Grundl�ggande f�r en alleuropeisk s�kerhetsordning - i enlighet med
Parisstadgan - �r respekten och st�det f�r varje lands egna
s�kerhetspolitiska val. Varje land har r�tt att �ndra sina
s�kerhetsarrangemang och t.ex. intr�da i en milit�rallians. N�r l�nder f�r
sina s�kerhetspolitiska m�l tillgodosedda, utan att s�kerheten inskr�nks
f�r andra, �kar s�kerheten och stabiliteten i Europa som helhet.
Milit�r alliansfrihet �r den ram som b�st f�rm�r tillgodose svenska
s�kerhetspolitiska intressen. R�tt utnyttjad kan den svenska milit�ra
alliansfriheten vara en stor tillg�ng i byggandet av en gemensam europeisk
fredsordning. V�r milit�ra alliansfrihet minskar inte v�r f�rpliktelse att f�ra
en aktiv ut�triktad s�kerhetsfr�mjande politik.
Ett svenskt medlemskap i Nato skulle inte �ka v�rt lands s�kerhet eller
f�rb�ttra v�r handlingsfrihet att utveckla v�rt samh�lle. Ett svenskt Nato-
medlemskap skulle inte heller f�rb�ttra stabiliteten i v�r omgivning.
Utvecklingen av en europeisk fredsordning tvingar ist�llet fram en
omfattande f�r�ndring av Nato:s roll vilket g�r det �n mindre motiverat att
aktualisera fr�gan om ett svenskt medlemskap.
Sverige b�r mot denna bakgrund kunna samarbeta med Nato p� alla
omr�den utom de som r�r f�rsvaret av v�rt eget territorium eller vad g�ller
kravet p� �msesidiga f�rsvarsgarantier. Samarbetslinjen �r sj�lvklar eftersom
den gagnar s�v�l v�r egen s�kerhet som s�kerheten i v�rt n�romr�de och i
Europa som helhet. Samtidigt m�ste gr�nslinjerna f�r samarbetet h�llas
tydliga.
Det nyligen instiftade Euroatlantiska partnerskapsr�det (EAPR) kan bli en
viktig m�tesplats f�r planering och samordning av bland annat
internationella insatser. Sverige b�r medverka till att utveckla samarbetet
mellan Nato och milit�rt alliansfria l�nder inom EAPR. EAPR b�r kunna
vara ett viktigt forum f�r konsultationer mellan alliansfria och alliansbundna
l�nder samt fungera som koordinator f�r samarbetet inom Partnerskap f�r
fred (PFF).
Sverige b�r aktivt driva p� f�r att f�rdjupa det s�kerhetsfr�mjande civila
samarbetet inom PFF och f�r att �ka f�rm�gan att samverka mellan civila
och milit�ra enheter. Samarbetet inom Partnerskap f�r fred spelar en viktig
roll f�r avsp�nningen �ven i �stersj�regionen. Denna form av ut�kat
samarbete inneb�r att den s�kerhetspolitiska stabiliteten i omr�det utvecklas.
Centerpartiet st�djer anstr�ngningarna att f� med Ryssland fullt ut i
�vningsverksamheten inom PFF.
Vad som ovan anf�rts om Sveriges milit�ra alliansfrihet och samarbete
med Nato b�r ges regeringen till k�nna.
5 Samarbete i n�romr�det
5.1 Norden
Mellan de nordiska l�nderna har det alltid funnits en speciell k�nsla av
samh�righet, mycket beroende p� den geografiska n�rheten men ocks�
p� grund av historiska och kulturella band. 1997 firas
sexhundra�rsminnet av Kalmarunionens stadf�stande, n�got som
illustrerar det nordiska samarbetets l�nga historia.
Det nordiska samarbetet bygger p� en v�rdegemenskap som har sitt
fr�msta uttryck i en kulturell och spr�klig gemenskap. I den folkliga
f�rankringen har den nordiska samarbetstanken sin �verl�gsna styrka.
Frivilligorganisationerna bildar den breda folkliga basen f�r Norden som
samarbetsomr�de.
Uppgifterna f�r det nordiska samarbetet vidgades genom murens fall.
Central- och �steuropas frig�relse fr�n den kommunistiska diktaturen banar
v�gen f�r en ny tid av samarbete i norra Europa. Estlands, Lettlands och
Litauens frig�relse och sj�lvst�ndighet samt Sovjetunionens uppl�sning gav
Norden ett n�romr�de med nya m�jligheter: att bygga och f�rdjupa
samarbetet runt �stersj�n och i Barentsregionen.
F�r�ndringarna i Europa ber�rde inte bara den �stra delen. Under b�rjan
av nittiotalet p�b�rjade EG-l�nderna en egen reformprocess med syfte att
f�rdjupa samarbetet. Parallellt skedde ett n�rmande mellan Eftal�nderna och
EG. Resultatet blev � ena sidan Maastrichtf�rdraget och bildandet av EU och
som ett resultat av integrationen EG/EU och Efta uppr�ttades EES-avtalet.
Nu st�lldes nya krav p� att anpassa samnordisk verksamhet till de nya
spelregler som EES-avtalet innebar.
Eftersom de nordiska l�nderna valde olika former f�r samverkan med EU
inleddes ett intensivt �versynsarbete p� nordiskt plan. Det nordiska
samarbetet st�lldes inf�r uppgiften att h�lla samman den nordiska identiteten,
den nordiska modellen och den nordiska sammanh�llningen ocks� med tre
l�nder inne i respektive tv� utanf�r unionen, med tv� sj�lvstyrande omr�den
utanf�r och ett inom EU, men alla med starka intressen att f�lja och kunna
p�verka EU:s dagordning.
Nordiska r�dets organisation har anpassats till de nya arbetsuppgifterna.
De tre utskotten, Nordenutskottet f�r det traditionella nordiska samarbetet,
N�romr�desutskottet, f�r samverkan med andra i v�r del av Europa, och
Europautskottet f�r att hantera den nordisk-europeiska dimensionen, EU-
EES, markerar detta. Det nordiska samarbetet �r reformerat och v�l rustat f�r
att m�ta framtidens krav.
Centerpartiet �r en av de ivrigaste f�respr�karna f�r ett utvidgat nordiskt
samarbete. Det nordiska samarbetet, inom Nordiska r�dets ram, kan i vissa
delar tj�na som f�rebild f�r ett utvecklat samarbete runt �stersj�n.
Erfarenheterna av den nordiska passfriheten samt den naturliga n�rheten och
utbytet mellan folken i de nordiska l�nderna �r mycket goda. Genom avtalet
mellan Nordiska r�det och den baltiska f�rsamlingen l�ggs grunden f�r ett
f�rdjupat samarbete p� parlamentarisk niv�. Det finns anledning f�r
Nordiska ministerr�det att �verv�ga hur det p� motsvarande s�tt kan bilda
nav f�r att st�dja de baltiska regeringarna i deras arbete att f�rbereda
lagstiftning och institutioner f�r medlemskap i EU.
Regeringen redovisar i propositionen mycket kortfattat de omr�den som
Sverige avser att prioritera som ordf�randeland f�r Nordiska ministerr�det
under 1998. Det �r betecknande att regeringen k�nner sig manad att p�peka
att ordf�randeskapet skall ut�vas aktivt. Centerpartiet vill se ett f�rst�rkt
svenskt engagemang f�r det nordiska samarbetet.
Regeringen b�r som ordf�rande verka f�r att det befintliga nordiska
samarbetet ges ny kraft. Mycket �terst�r att g�ra i syfte att f�rst�rka den
nordiska hemmamarknaden, st�rka den ekonomiska sammanh�llningen och
den sociala och kulturella samh�righeten. Det �r positivt att regeringen
framh�ller att koordineringen av EU/EES-fr�gor beh�ver utvecklas och att
resultaten fr�n EU:s regeringskonferens skall f�rverkligas i n�ra kontakt
mellan de nordiska l�nderna. Ist�llet f�r att se de nordiska positionerna i FN,
OSSE, EU, Arktiska r�det, Barentsr�det, �stersj�samarbetet etc. som
m�jligheter till nordisk samverkan riktar regeringen intresset mot
m�jligheterna att begr�nsa samarbetet. Centerpartiet anser att Sverige som
ordf�randeland, ut�ver vad regeringen anf�rt, m�ste prioritera samarbetet
med Nordens n�romr�den, samf�llda nordiska milj�insatser i
Murmanskomr�det och det samf�llda resursm�ssiga st�det till de baltiska
l�ndernas integrationsprocess i EU.
Regeringen avser heller inte att �ka informationsinsatserna i samband med
ordf�randeskapet. Centerpartiet ser det som viktigt att det avs�tts resurser f�r
att informera om det nordiska samarbetet. Den enda ut�triktade
informationsverksamhet som idag finns i Stockholm om Norden och det
nordiska samarbetet �r Arena Norden. Arena Norden utg�r ett
kunskapscentrum med informationsmaterial, nordiska tidningar, tidskrifter
och nordiska b�cker p� originalspr�k. H�rut�ver �r ocks� Arena Norden en
samlingslokal f�r den m�ngfald av frivilliga nordiska organisationer som
finns i Stockholm. Arena Norden �r s�ledes en m�tesplats d�r kontakterna
med de frivilliga organisationerna kan utvecklas och informationen om det
nordiska samarbetet kan n� ut till en bred allm�nhet i hela landet. S�rskilda
resurser f�r informationsinsatser om det nordiska samarbetet b�r d�rf�r
avs�ttas under 1998. Det kan l�mpligen ske genom att 1 500 000 kronor
�verf�rs fr�n delposten 7 E.2 EU-information till delpost 7 A.2 Nordiskt
samarbete. Detta b�r ges regeringen till k�nna.
Centerpartiet anser att regeringen skall bedriva de fortsatta f�rberedelserna
inf�r det svenska ordf�randeskapet i Nordiska ministerr�det i n�ra samarbete
med riksdagen. Centerpartiet anser att regeringen under h�sten b�r finna
arbetsformer s� att riksdagen kan g�ras delaktig i f�rberedelsearbetet.
Vad som ovan anf�rts om det nordiska samarbetet och om f�rberedelserna
inf�r det svenska ordf�randeskapet i Nordiska ministerr�det b�r ges
regeringen till k�nna.
5.2 Barentsregionen
Utbyte och handel har mycket gamla anor i Barentsregionen. De f�rsta
som uppr�ttade kontakterna i �st-v�stlig riktning var urbefolkningarna:
samer och nenetser. Bland annat bidrog de likartade f�ruts�ttningarna f�r
renn�ring till att knyta samman omr�det. Fr�n Bod� i v�st till
Arkhangelsk i �st utvecklades fr�n medeltiden och fram till detta sekel
omfattande handels- och kulturf�rbindelser.
Den ryska revolutionen st�ngde gr�nsen mellan den nordiska och den
ryska delen av Nordkalotten. Den livliga handeln med Ryssland avstannade.
Handels- och kontaktv�garna vreds fr�n en �st-v�stlig riktning till en nord-
sydlig. Andra v�rldskriget och det kalla kriget cementerade gr�nsen mot
Ryssland. Den enda kontakt som uppr�tth�lls var i stort sett samernas
naturliga kontakter �ver gr�nserna. Det skulle dr�ja �nda fram till b�rjan av
1990-talet innan man �ter kunde tala om en fungerande region i omr�det. I
dag b�rjar �ter handeln och utbytet inom regionen att ta fart. Nya
transportv�gar uppr�ttas och samarbetsformer utvecklas.
Barentsregionen best�r av de l�n (eller motsvarande) i Europa som ligger
norr om eller genomkorsas av polcirkeln. Regionen omfattar d�rmed
Nordlands, Troms och Finmarks fylken i Norge, Norrbottens l�n i Sverige,
Lapplands l�n i Finland, Arkhangelsk och Murmansk oblast, Nenets
autonoma okrug samt republiken Karelen i Ryssland. Geografiskt utg�r
Barentsregionen en naturlig f�rbindelse mellan de nordliga delarna av
Europa och Ryssland. Regionen �r cirka 1,2 miljoner kvadratkilometer stor,
en yta n�stan tre g�nger s� stor som Sveriges. I regionen bor cirka 4,4
miljoner m�nniskor. Murmansk �r regionens i s�rklass st�rsta stad med drygt
400 000 inv�nare.
Barentsregionen �r ett av Europas rikaste omr�den med stora tillg�ngar av
bland annat skog, fisk, malm, mineral, olja och gas. De kulturella
traditionerna �r mycket starka, fr�mst genom de urfolk och minoriteter som
bor i omr�det.
Regionen kan komma att f� en mycket stor betydelse f�r utvecklingen i v�r
v�rldsdel under f�ruts�ttning att omr�det forts�tter att utvecklas positivt vad
g�ller ekonomi, demokrati och allm�n stabilitet. En utvecklad Barentsregion
kan komma att f�r�ndra bilden av de norra delarna av Europa, inklusive
Sverige. I st�llet f�r att uppfattas som ett omr�de i periferin kan
tyngdpunkten flyttas n�r det blir tydligt att Barentsregionen �r ett centralt
omr�de f�r bland annat stora delar av Europas naturtillg�ngar.
Tyv�rr finns det inte bara mycket omfattande naturtillg�ngar i
Barentsomr�det. Regionen utg�r dessutom det kanske mest milj�f�rorenade
omr�det i hela Europa. De senaste �ren har vi kunnat konstatera att
v�stv�rldens insatser i Central- och �steuropa fr�mst koncentrerats till de
omr�den som ligger n�rmast Europas st�rsta befolkningscentra. Om inte
anstr�ngningarna �kar vad g�ller milj�f�rb�ttrande insatser i Barentsregionen
riskerar vi att f� uppleva en ytterligare f�rv�rrad milj�tragedi.
I Barentsomr�det finns ocks� en av v�rldens st�rsta koncentrationer av
radioaktivt avfall, samt ett stort antal uttj�nta k�rnreaktorer som �vergivits
eller bevaras under miserabla f�rh�llanden. Om det radioaktiva avfallet i
Barentsregionen skulle f�rvaras i enlighet med svenska krav, vilka man inte
kan veta om ens de �r tillr�ckliga, skulle kostnaderna enbart f�r
omh�ndertagande av radioaktivt avfall p� Kolahalv�n uppg� till flera
hundratals miljarder svenska kronor. Norge g�r i detta sammanhang en stor
insats genom att koordinera insatserna f�r Barentsomr�det och har �ven
bidragit till milj�investeringar i regionen.
P� den regionala niv�n har ett Barentsprogram utarbetats f�r �ren 1994-
1999. Programmet beskriver 74 mer eller mindre konkreta projekt, vilka �r
kostnadsber�knade till cirka 150 miljoner kronor. �ven om programmet �r
multilateralt till sin uppl�ggning kan vissa projekt av praktiska sk�l
genomf�ras bilateralt. Projekten finansieras bland annat genom andra
program som �r verksamma inom Barentsregionen som exempelvis Nordiska
ministerr�dets n�romr�desprogram, EU:s program f�r samarbete med
Oberoende staters samv�lde (TACIS) och EU:s regionalpolitiska program f�r
st�d till gr�nsregioner (Interreg II Barents/Nordkalotten).
Centerpartiet har redan tidigare uppm�rksammat behovet av infrastruktur-
satsningar i Barentsregionen. Partiet har p�talat vikten av att g�ra
j�rnv�gslinjen Haparanda till Murmansk, via Finland, komplett. Vi har ocks�
pekat p� behovet av en plan f�r infrastrukturinvesteringar i Barentsregionen.
Detta �ger fortsatt giltighet.
Det kr�vs ett �kat svenskt engagemang f�r milj�f�rb�ttringar i den ryska
delen av Barentsregionen. I Ryssland �r de finansiella resurserna mycket
begr�nsade. M�jligheten att uppf�ra milj�anl�ggningar baserade p�
v�sterl�ndska komponenter �r sm�. Det �r d�rf�r angel�get att de �tg�rder
som vidtas f�r att f�rb�ttra milj�n g�rs p� ett s� verkningsfullt och
kostnadseffektivt s�tt som m�jligt. Detta f�ruts�tter m�jligheter att kom-
binera teoretisk och praktisk kunskaps�verf�ring. P� f�rs�k b�r d�rf�r
m�jligheter pr�vas att svenskt milj�bist�nd kan ges s�v�l i form av teoretisk
kunskaps�verf�ring som investeringar i mindre demonstrationsanl�ggningar
baserade p� svensk milj�teknik. Vad som ovan anf�rts om svenskt
milj�bist�nd i Barentsregionen b�r ges regeringen till k�nna.
Barentssamarbetet m�ste till stora delar betecknas som ett f�red�me vad
g�ller regionalt samarbete. Drivkraften i samarbetet genereras till st�rsta
delen fr�n den lokala och regionala niv�n. Sverige b�r d�rf�r, i str�van efter
�kad decentralisering och effektivitet, st�rka regionr�dets roll inom
Barentssamarbetet.
I Norge f�rdelar staten pengar till de fylken som ing�r i Regionkommitt�n.
Dessa f�r sedan sj�lva besluta hur, och till vilka projekt, de vill anv�nda
pengarna. Centerpartiet anser att denna modell �ven skall till�mpas i Sverige.
Vi f�rordar att l�nsstyrelsen i Norrbotten f�r projektfinansiering inom
Barentsregionen erh�ller 20 000 000 kronor ur anslaget B1, samarbete med
Central- och �steuropa, f�r budget�ret 1998. Ut�ver detta skall projekt �ven
forts�ttningsvis kunna finansieras under utgiftsomr�de 7, med medel ur den
s� kallade �stersj�fonden samt i �kad utstr�ckning med medel fr�n EU:s
TACIS- och Interreg-program. Vad som ovan anf�rts om st�d till regional
projektfinansiering b�r ges regeringen till k�nna.
5.3 Samarbete runt �stersj�n
Ett f�rtroendefullt samarbete i �stersj�- och Barentsregionen skapar
f�ruts�ttningar f�r positiva beroenden. Dessa bidrar till att �ka
s�kerheten och stabiliteten i Europa. Det �r d�rf�r angel�get att, genom
�kad handel, f�rb�ttrade kommunikationer, samarbete mot organiserad
kriminalitet och milj�f�rst�ring, satsningar p� utbildnings- och kul-
tursamarbete samt turism, knyta regionens l�nder n�rmare varandra. Inte
minst viktigt �r att utveckla samarbetet p� regional och lokal niv� samt
mellan folkr�relser, andra organisationer och enskilda. Det �r viktigt att
den regionala samh�righeten inkluderar den europeiska delen av
Ryssland. Ett EU-medlemskap f�r de baltiska l�nderna och Polen bidrar
till �kat samarbete och stabilitet i �stersj�regionen.
Riksdagen har p� initiativ av regeringen och Centerpartiet genom
"�stersj�miljarden" erbjudit nya m�jligheter till samverkan f�r fred och
utveckling i �stersj�regionen. N�rmare 400 miljoner har hittills f�rdelats till
gemensamma projekt. Centerpartiet �r �vertygat om att denna typ av
subregionala samarbeten bara blir viktigare i framtiden. �stersj�samarbetet
har redan inneburit p�tagliga f�rb�ttringar av s�v�l milj�n i och runt
�stersj�n som f�r f�retagande och mellanfolkliga kontakter.
En grundl�ggande f�ruts�ttning f�r att underl�tta handel, investeringar och
resor �r att s�nka den "tr�skel" som nationsgr�nserna i dag utg�r. I v�ntan p�
att alla l�nder runt �stersj�n blir EU-medlemmar m�ste gr�nspassager
underl�ttas och den byr�kratiska tullkontrollen reformeras. Det �r av stort
v�rde att visumkraven nu avvecklas mellan Sverige och de tre baltiska
l�nderna. Sverige b�r erbjuda fortsatt st�d till de baltiska l�ndernas n�rmande
till EU p� tredjepelaromr�det. Den l�ngsiktiga m�ls�ttningen m�ste vara att
uppn� fri r�rlighet f�r varor, tj�nster, kapital och personer i hela
�stersj�regionen. Detta b�r ges regeringen till k�nna.
�stersj�regionen utg�r en ny och stor marknad i Sveriges n�romr�de.
Sveriges handel och utlandsinvesteringar i regionen �kar kraftigt. Handel har
stor betydelse b�de f�r den ekonomiska utvecklingen och f�r att knyta folken
n�rmare varandra. Genom fler gemensamma projekt mellan n�ringsliv,
offentliga institutioner och stater kan utvecklingen p�skyndas. Baltikum
kommer att f� allt st�rre strategisk betydelse f�r handeln med hela Europa. I
och med l�ndernas frig�relse kommer de �ter att utg�ra det naturliga
transitomr�det f�r handeln med l�nderna �ster om Baltikum.
En utvecklad handel har ocks� betydelse f�r den sociala, ekonomiska och
demokratiska utvecklingen i regionens nya demokratier. Om handeln
fungerar underl�ttar det arbetet med att f�rb�ttra milj�situationen, kunskaps-
och kulturutbytet samt den allm�nna �ppenheten l�nderna emellan.
Utvecklingen i �stersj�regionen kommer att ha direkt inverkan p�
m�jligheterna till tillv�xt och nya jobb i Sverige. Att s�dra �stersj�n tidigare
utgjorde en "vallgrav" mellan �st och v�st har f�rs�mrat
utvecklingsm�jligheterna i de svenska regioner som f�tt utg�ra gr�ns �sterut.
Av denna anledning �r �stersj�samarbetet av s�rskilt stor betydelse f�r
syd�stra Sverige, �land och Gotland. Den ekonomiska tillv�xten i de nya
demokratierna v�ntas de n�rmaste �ren �ka mycket kraftigt. 1996 var
tillv�xten i Estland 4 procent, i Lettland 2,8 procent, i Litauen 3,8 procent
och i Polen 6 procent.
Demokratiseringen �r, tillsammans med �verg�ngen till
marknadsekonomi, de viktigaste f�r�ndringarna i de tidigare
kommunistdiktaturerna. Alla de baltiska l�nderna har under de senaste �ren,
av olika sk�l, genomg�tt regeringskriser. Det kan konstateras att samtliga
l�nders demokratiska system har klarat av att hantera dessa kriser. Detta f�r
dock inte leda till slutsatsen att st�det till demokratiutveckling kan
avvecklas.
Centerpartiet anser att det �r viktigt med fortsatt st�d f�r en f�rdjupad
demokratisering. Insatserna har hittills inriktats p� att bl.a. bygga upp
fungerande r�ttsinstitutioner, utveckla v�nortssamarbetet, �ka j�mst�lldheten,
underl�tta samspelet mellan den politiska niv�n och f�rvaltningsniv�n samt
p� att utbilda medborgarna i samh�llsfr�gor. Ett problem �r emellertid att
svenskt bist�nd i alltf�r h�g grad formats som ett samarbete p� central niv�
mellan regeringar och nationella myndigheter. Centerpartiet anser att en
st�rre andel av det svenska st�det till de baltiska l�nderna b�r kanaliseras
mellan myndigheter p� regional och lokal niv�. SIDA konstaterar i sin egen
utv�rdering av det svenska st�det till v�nortssamarbete f�ljande:
"Den viktigaste erfarenheten av v�nortsprogrammet �r att en kombination
av engagerade personer p� b�da sidor, de relativt sm� beloppen till varje
projekt och den s k 'botten-upp-modellen' i en gemensam beslutsprocess �r
ett mycket livskraftigt alternativ till en mer traditionell, exportorienterad
modell." Vad som ovan anf�rts om att en st�rre andel av st�det till de
baltiska l�nderna b�r kanaliseras via myndigheter p� regional och lokal niv�
b�r ges regeringen till k�nna.
V�nortsverksamheten har det senaste decenniet bytt karakt�r. Utbytet
fungerar idag ofta som avstamp f�r ett kommersiellt eller projektinriktat
samarbete inom en rad verksamhetsomr�den. Regeringen b�r ha som
m�ls�ttning att �ka antalet kommuner och landsting som bedriver f�rdjupat
v�nortssamarbete i �stersj�regionen och avdela resurser f�r detta.
Centerpartiet vill s�rskilt framh�lla insatser f�r att st�dja uppbyggnaden av
lokalt och regionalt sj�lvstyre i de baltiska l�nderna. Det �r en omst�ndlig
process att g� fr�n ett system med centralstyrda lokala f�rvaltningar som
administrerar nationella beslut till verkligt sj�lvstyre med lokalt och
regionalt
valda f�retr�dare. Dessa nya kommunala och regionala f�rvaltningar lider en
enorm brist p� resurser, s�v�l ekonomiska som kompetensm�ssiga. Svenska
kommuner och landsting skulle kunna spela en utomordentligt viktig roll f�r
att utveckla h�lso- och sjukv�rden, tandv�rden, barnomsorgs- och skol-
verksamheten, den kommunala och regionala plan-, milj�- och byggverk-
samheten etc.
SIDA har under 1997 anslagit cirka 30 miljoner kronor f�r projekt som
svenska kommuner bedriver tillsammans med v�nortskommuner p� andra
sidan �stersj�n. Denna typ av resurser st�r inte till f�rfogande f�r
landstingen, trots att behoven av materiel och kunnande, exempelvis inom
tandv�rden och mentalv�rden, �r v�l dokumenterade. Centerpartiet anser att
resurser ur anslaget B, Samarbete med Central- och �steuropa, b�r kunna
disponeras f�r samarbetsprojekt mellan svenska landsting och deras lokala
och regionala motsvarigheter i de baltiska l�nderna. Centerpartiet anser
dessutom att svenska tandl�kar- och l�karh�gskolor och landsting b�r ges
st�d f�r praktik- och utbildningsverksamhet i de baltiska l�nderna och
samma m�jlighet att ta emot baltiska studenter vid dessa utbildningar i
Sverige. Detta b�r regeringen ges till k�nna.
Den omfattande byr�krati som k�nnetecknar den svenska hanteringen av
EU:s strukturfondsmedel har utsatts f�r en f�r�dande kritik. Kommuner och
landsting som s�ker samarbetsprojekt i �stersj�regionen hindras i sina
ambitioner av den svenska byr�kratin. Det �r betecknande att n�got Interreg-
program f�r �stersj�regionen �nnu inte kunnat realiseras. Regeringen b�r
skyndsamt se �ver den nationella administrationen av EU:s strukturfonder.
Ett annat stort problem �r att EU:s bist�ndsprogram PHARE och TACIS �r
s� sektororienterade att de i m�nga fall blir om�jliga att nyttja f�r ett brett
samarbete p� kommunal och regional niv�. Dessutom �r resurserna inom de
horisontella programmen f�r bland annat v�nortssamarbete, som
administreras av kommissionen, alltf�r knappt tilltagna, vilket g�r att m�nga
goda projekt inte kan realiseras.
Centerpartiet ser det som alarmerande att EU-kommissionen f�respr�kar
en minskning av resurserna f�r de horisontella st�dprogrammen. Ett exempel
p� detta �r st�det till v�nortsverksamhet (Twinning) som f�resl�s mer �n
halveras i kommande �rs budget. F�rra �ret fick fjorton svenska kommuner -
och i �r kanske dubbelt s� m�nga - st�d f�r att utveckla sitt
v�nortssamarbete, framf�r allt med de baltiska staterna. En minskning av
anslaget skulle inneb�ra ett h�rt slag f�r en sm�skalig verksamhet av stor
betydelse f�r Europas kommuner.
Centerpartiet anser det vara h�g tid f�r Sverige att agera inf�r stundande
f�rhandlingar om gemenskapsbudgeten f�r perioden 2000-2006. Sverige b�r
verka f�r en offensiv gemensam regionalpolitik inom EU som syftar till att
g�ra perifert bel�gna omr�den l�ngsiktigt b�rkraftiga och som s�rskilt tar
fasta p� gr�nsregionalt samarbete i unionens ytteromr�den. Det �r viktigt att
Sverige i detta sammanhang f�r geh�r f�r en inom EU gemensam
�stersj�politik d�r �stersj�regionen ses som ett integrerat omr�de i behov av
en integrerad politik. Vad som ovan anf�rts om hanteringen av EU:s
strukturfonder, behovet av program f�r v�nortssamarbete och horisontellt
samarbete samt behovet av en offensiv gemensam regionalpolitik b�r ges
regeringen till k�nna.
Centerpartiet vill s�rskilt betona folkr�relsernas betydelse f�r det fria
organisationslivet. Studiecirklar var det id�burna arbetets drivhus i samband
med demokratins genombrott i de nordiska l�nderna. Det finns all anledning
att i utbytet med Central- och �steuropa �ven forts�ttningsvis ta tillvara de
kunskaper som finns i svenska studief�rbund. De b�r ges fortsatta
m�jligheter till statligt st�d f�r detta arbete, ett st�d som ocks� m�ste inne-
fatta m�jligheten f�r enskilda organisationer att f� st�d till fraktkostnader.
Ocks� det arbete och det utbyte som Svenska kyrkans f�rsamlingar bedriver
�r av stor betydelse f�r de mellanfolkliga kontakterna. I de forna
kommunistdiktaturerna runt �stersj�n �r partiarbete fortfarande f�raktat av
m�nga m�nniskor p� grund av alla �r med partidiktatur. Den del av st�det till
demokratiutveckling, som i dag utbetalas till de svenska riksdagspartierna f�r
st�d till partisystemet i �st- och Centraleuropa, fyller i detta sammanhang en
viktigt uppgift. Vad som ovan anf�rts om mellanfolkliga kontakter, enskilda
organisationers och partiers arbete i �stersj�regionen b�r ges regeringen till
k�nna.
5.4 Samarbete med Ryssland
Det s�kerhets- och samarbetsavtal som undertecknades i maj i �r mellan
Nato och Ryssland har f�ruts�ttningar att bli ett avstamp f�r f�rdjupade
relationer mellan V�steuropa och Ryssland. Tillsammans med beslutet att
inr�tta Euro-atlantiska partnerskapsr�det (EAPR), avtalet med Ukraina
och beslutet att erbjuda Polen, Tjeckien och Ungern f�rhandlingar om
medlemskap i f�rsvarsalliansen, ritas samarbetskartan om. Utan n�gon
parallellitet i Natos agerande visavi l�nderna i Centraleuropa respektive
Ryssland hade riskerna varit betydligt st�rre f�r att Natos utvidgning
skulle ha inneburit �kade sp�nningar i Europa.
Avtalet mellan Ryssland och Nato etablerar ett permanent r�d f�r
konsultationer och samarbete men ocks� f�r gemensamma beslut och
aktioner. Konfliktf�rebyggande arbete, krishantering, fredsbevarande
operationer, samarbetet inom Partnerskap f�r fred, utbyte av information om
milit�r strategi, doktriner, vapenkontroll och nedrustning, k�rnvapens�kerhet
och icke-spridningsfr�gor etc �r viktiga inslag i samarbetet. Parallellt med
konsultationerna i det permanenta r�det skall dialogen mellan h�gre milit�rer
f�rdjupas. S�v�l gemensamma �vningar som utbyte av sambandsm�n
planeras.
F�r att �ven de l�nder som i dag inte tillh�r EU skall ha en chans att
utveckla sin inhemska produktion m�ste nuvarande handelshinder tas bort.
Dagens situation, d�r dessa l�nder inte till�ts konkurrera p� r�ttvisa villkor
inom de produktomr�den d�r de �r starkast, �r oacceptabel. En viktigt �tg�rd
i sammanhanget �r att EU:s partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland
snarast ratificeras av EU-l�nderna. Sverige st�djer �ven Rysslands str�van att
bli medlem i V�rldshandelsorganisationen, WTO.
Centerpartiet anser att Sverige b�r intensifiera anstr�ngningarna att knyta
ett demokratiskt Ryssland n�rmare till �vriga Europa. Den oerh�rda potential
som finns i ett n�ra samarbete med Ryssland m�ste tas tillvara. H�r har EU
ett betydande ansvar f�r att bjuda in Ryssland till den inre marknaden och till
det n�rmare politiska samarbetet. Parallellt med EU:s historiska
utvidgningsprocess till l�nderna i Central- och �steuropa, inklusive
Baltikum, b�r EU - i likhet med Nato - �gna stor m�da �t att utveckla ett
s�rskilt partnerskap med Ryssland. Detta b�r ges regeringen till k�nna.
Samarbete med Ryssland i �stersj�kretsen, i Barentsregionen, p� nordiskt
plan, i EU-kretsen och inom Partnerskap f�r fred f�rhindrar oss inte att ocks�
bygga ut de bilaterala kontakterna. Centerpartiet anser att b�de Sverige och
Ryssland har mycket att vinna p� ett n�rmare samarbete. Huvudsakligen b�r
vi koncentrera oss p� st�d till reformprocessen, demokratiutveckling,
investeringsfr�mjande insatser, milj�samarbete, st�d till utvecklingen av
infrastruktur exempelvis p� telekommunikationsomr�det, s�kerhetsfr�mjande
insatser p� tull- och gr�nsbevakningens omr�de, insatser f�r att st�dja upp-
byggnaden av r�ttsv�sendet och bek�mpandet av den grova kriminaliteten,
�tg�rder f�r att underl�tta handel och resande, akademiskt och kulturellt
utbyte samt mellanfolkliga kontakter. Sverige b�r i f�rsta hand prioritera sina
insatser till de angr�nsande delarna av Ryssland, inklusive Kaliningrad-
omr�det.
I likhet med det arbete som genomf�rs respektive p�g�r inom UD
avseende en samlad Afrikapolitik respektive en samlad Asienpolitik, b�r
regeringen ta initiativ till en samlad svensk Rysslandspolitik. Regeringen b�r
�terkomma till riksdagen och redovisa ett f�rslag till en samlad
Rysslandspolitik. Detta b�r ges regeringen till k�nna.
Det finns ocks� anledning att �verv�ga om inte Sverige, som ett milit�rt
alliansfritt land, skulle ha mycket att vinna p� att f�rdjupa dialogen ocks� p�
det milit�ra omr�det med Ryssland. L�mpliga och avgr�nsade omr�den
skulle kunna vara teknikomr�det, forskning och materiel samt utbildning.
Centerpartiet anser att regeringen b�r ta initiativ till att utreda
f�ruts�ttningarna f�r ett utvecklat bilateralt samarbete med Ryssland p� total-
f�rsvarsomr�det. Vad som ovan anf�rts om bilateralt samarbete mellan
Sverige och Ryssland b�r ges regeringen till k�nna.
6 Hemst�llan
6 Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om att milj�arbetet inom FN b�r ha en egen
exekutivkommitt� i den nya organisation som aviseras och om ett
FN:s r�d f�r h�llbar utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om att FN:s kapacitet som koordinator f�r l�nder och
organisationer b�r vara ett prioriterat m�l i utvecklingen av det
multilaterala bist�ndet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om den nyligen inr�ttade snabbinsatsstyrkan
SHIRBRIG och om att Sveriges bidrag till denna styrka b�r kunna �ka
p� sikt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om institutionella reformer, administrationen och
finansieringen av FN,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om att Europar�det i h�gre grad b�r uppm�rksamma
ocks� nya utsatta grupper och utg�ra ett skydd f�r m�nniskor, oavsett
k�n, etniskt ursprung, religion, kultur eller sexuell identitet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om samarbetet inom OSSE,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om arbetet att f� till st�nd nedrustningsavtal,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om verksamheten inom Europeiska unionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om Sveriges milit�ra alliansfrihet och samarbete
med Nato,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om det nordiska samarbetet och om f�rberedelserna
inf�r det svenska ordf�randeskapet i Nordiska ministerr�det,
11. att riksdagen under utgiftsomr�de 5 Utrikesf�rvaltning och
internationell samverkan, anslag E 2 Europainformation f�r budget�ret
1998 anvisar 1 500 000 kr mindre �n vad regeringen f�reslagit eller
s�ledes 6 300 000 kr och under anslag A 2 Nordiskt samarbete f�r
budget�ret 1998 anvisar 1 500 000 kr mer �n vad regeringen f�reslagit
eller s�ledes 2 952 000 kr,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om svenskt milj�bist�nd i Barentsregionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om projektfinansiering i Barentsregionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om fortsatt st�d till de baltiska l�ndernas n�rmande
till EU p� tredjepelaromr�det och om den l�ngsiktiga m�ls�ttningen att
uppn� fri r�rlighet f�r varor, tj�nster, kapital och personer i hela
�stersj�regionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om att en st�rre andel av st�det till de baltiska
l�nderna b�r kanaliseras via myndigheter p� regional och lokal niv�,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om att st�d f�r praktik- och utbildningsverksamhet i
de baltiska l�nderna och samma m�jlighet att ta emot baltiska
studenter vid dessa utbildningar i Sverige b�r ges till svenska tand-
l�kar- och l�karh�gskolor samt landsting,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om hanteringen av EU:s strukturfonder, behovet av
program f�r v�nortssamarbete och horisontellt samarbete samt om
behovet av en offensiv gemensam regionalpolitik inom EU,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om mellanfolkliga kontakter, enskilda
organisationers och partiers arbete i �stersj�regionen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om att EU b�r utveckla ett s�rskilt partnerskap med
Ryssland,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om att regeringen b�r ta initiativ till en samlad
svensk Rysslandspolitik,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om bilateralt samarbete mellan Sverige och
Ryssland.