Epilepsi hör till gruppen dolda sjukdomar som är omgivna av myter och missförstånd.
Man räknar med att omkring 40 miljoner människor i världen lider av epilepsi. Av dessa får endast 10 miljoner hjälp för sina symtom. Övriga – varav de flesta bor i utvecklingsländer – får ingen medicinsk behandling alls.
Epilepsi förekommer i alla befolkningsgrupper och alla åldrar. Orsakerna kan vara flera. Epilepsi hos barn och ungdom kan bero på någon ärftlig faktor som man idag inte känner till, förlossningsskada eller infektion. Hos äldre kan orsaken vara hjärntumör, cerebrovaskulär sjukdom eller infektion. Hos 70 procent av patienterna kan kramperna behandlas framgångsrikt med läkemedel.
Dödligheten är förhöjd bland epileptiker och beror på den underliggande sjukdomens art t.ex. tumör eller infektion, i vilken situation kramperna uppträder t ex under bad med drunkning som följd och om andnings- eller cirkulationsstillestånd inträder under krampanfallet. Självmord är också vanligare bland epileptiker.
Attityderna till epilepsi och epileptiker varierar från land till land. I Kamerun tror man fortfarande att djävulen bor i människor med epilepsi. I Liberia och Swaziland finns uppfattningen att epileptiker är ansatta av onda andar medan människor i Senegal tror att epileptiker besitter speciella andliga egenskaper och de står därför högt i rang.
I Kina visade en undersökning från 1992 att 72 procent av föräldrarna var emot att deras barn gifte sig med en epileptiker. I Kina anser också 31 procent att epileptiker inte skall få anställning. I Tyskland visade en undersökning 1996 att 20 procent av de intervjuade trodde att epilepsi är en psykisk sjukdom. Vidare var 21 procent negativa till att deras barn skulle gifta sig med en epileptiker.
När det gäller lagstiftning har epileptiker fortfarande under efterkrigstiden omfattats av tvångssteriliseringslagarna i en rad länder. I Indien och Kina anses epilepsi vara skäl för att förbjuda eller upphäva giftermål.
Den forskning som pågår om epilepsi följer två linjer. Dels utförs forskning om vilka mekanismer som ligger bakom krampanfallen, i vilka situationer de inträffar, hur länge de pågår och konsekvenserna för hjärnfunktionen av upprepade anfall. Dels utförs klinisk forskning om diagnostiska metoder och behandling med läkemedel eller kirurgi.
Behandlingen av ett avsevärt antal av världens epileptiker är inte särskilt dyrbar. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att ett avsevärt antal av världens epileptiker skulle kunna befrias från sina anfall med läkemedlet fenemal till en kostnad av 5 US-dollar per person och år.
Mot bakgrund av ovanstående anser jag att Sverige inom ramen för sitt internationella biståndsarbete bör verka för att den diskriminering som epileptiker utsätts för elimineras samt att människor med epilepsi skall få sitt behov av läkemedel mot krampanfallen tillgodosett.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges insatser mot diskriminering av epileptiker,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt bistånd och tillgång till läkemedel för epileptiker.
|
Barbro Westerholm (fp) |