Kryptering är en metod att göra information otillgänglig genom att göra den oläslig för obehöriga. Det behövs en så kallad kryptonyckel för att kunna tyda informationen. Det finns tre olika typer av kryptonycklar: hemlig nyckel, privat nyckel och publik nyckel.
Kryptering förknippas med diplomatiskt arbete inom försvarsmakten men berör även samhället i stort, inklusive vårt näringsliv. När det gäller utrikesförvaltningen och försvarets verksamhet används huvudsakligen svensk krypteringsutrustning.
För närvarande finns inga svenska begränsningar i rätten att använda kryptering, vare sig inom landet eller vid kommunikation med parter i andra länder. Det finns heller inga svenska importrestriktioner, medan däremot export begränsas i viss omfattning.
Men det finns bland annat därigenom risk att krypteringsteknik kommer att börja spridas internationellt i samband med att exportkontrollen för krypteringsteknik liberaliseras. En större spridning ökar också risken att krypteringsutrustning i större utsträckning kommer att användas av terrorister och andra kriminella. En ökning av krypteringstekniken medför med andra ord nya problem för polis och underrättelsetjänst att avlyssna och inhämta information om brottslig verksamhet.
Samtidigt kan man konstatera att det borde finnas ett stort samhällsintresse från framför allt näringslivet för att ta del av krypteringsteknik. Vid elektronisk kommunikation genom Internet löper företag likväl som alla andra användare stor risk att känslig information hamnar i orätta händer. Genom att använda sig av kryptering kan användaren skydda hemlig information. Den som vill skydda sig mot industrispionage måste även uppmärksamma denna del. Men skydd av information genom kryptering förutsätter att ingen utomstående kan få tillgång till krypteringsnycklarna.
Dock kan inte begränsningar i rätten att kryptera anses vara den framkomligaste vägen. I ett alltmer internationellt samhälle med e-post, elektronisk handel, avtalsslutande på distans m.m. går utvecklingen i stället mot ett kraftigt ökat behov av kryptering. Frågan om kryptering måste dock bli föremål för en aktivare uppmärksamhet från samhällets sida.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktivt uppmärksamma kryptering med anledning av den kraftiga ökningen av elektroniskt överförd information.
|
Carina Hägg (s) |
Gotab, Stockholm 1997