Hamnarna i Mälaren, främst de i Västerås och Köping, har en stark anknytning till näringslivet i regionen. Mälarsjöfarten hanterar f n ca 4 miljoner ton gods per år. Volymutvecklingen har varit markant under de senaste åren.
Särskilt gäller detta för Västerås hamn, där volymen har ökat med ca 1 miljon ton gods under en fyraårsperiod. Denna tillväxt är störst i Sverige, och gäller i stor utsträckning styckegods till och från kunder inom järn- och stålindustrin samt skogsindustrin. Även verkstadsprodukterna har ökat. Marknadsområdet för Västerås hamn är i vid mening Västmanlands, Dalarnas, Södermanlands, Uppsala och Örebro län.
Även Köpings hamn verkar i samma område, men är också en utpräglad hamn för industrin i kommunen. De senaste åren har Köpings hamn fungerat som importhamn för stora mängder skogsråvara från Ryssland och Baltikum som efter omlastning skickas vidare per järnväg till skogsindustrin i Värmland.
Sammantaget är Mälarsjöfarten en viktig transportlänk för regionens näringsliv, t ex i fråga om kol, stål, skogsråvara, trävaror, papper, spannmål, råvaror till cementindustri, gödningsämnen m.m. Både Västerås hamn och Köpings hamn är åretrunthamnar och båda hamnarna har en mycket bra anknytning till vägar och järnvägar. Mälarsjöfarten avlastar även väg- och järnvägsnätet i regionen, samtidigt som den bidrar till att minska belastningen på miljön.
De tilltagande miljöproblemen med landtrafiken – både bil och järnväg – i bl a Tyskland gör det än angelägnare att utnyttja kanalsystemen i Europa och Mälarhamnarnas inlandsläge.
Den nuvarande slussen från 1920-talet mellan Mälaren och Östersjön i Södertälje är Mälarsjöfartens svaga länk. Slussen harmoniserar inte med nuvarande vattendjup vad gäller fartygens längd, bredd och djup. Detta innebär en rejäl begränsning för Mälarsjöfarten. Pågående förbättringar är därför mycket välkomna, men i ett längre perspektiv bör förutsättningarna för en väsentligt större sluss utredas.
Enligt vår mening talar en rad skäl för att ny sluss om minst 180 x 25 meter bör anläggas i Södertälje. Med en ny sluss
skulle containertafiken, det nya och växande transportsättet, kunna utökas,
skulle trafiken med biobränsle, som kräver större fartyg än vad som f n är möjligt, kunna utökas,
skulle handeln med bl a Ryssland, Baltikum och andra östeuropeiska länder kunna expandera,
skulle trafiken sjövägen till och från Västeuropa kunna öka,
skulle möjligheterna till overseashipping, s k Sea River Shipping och Short Sea Shipping, förbättras starkt,
transporterna skulle effektiviseras samtidigt som miljöbelastningen minskar, främst genom att landtransporterna minskar.
Det är därför angeläget att en ny sluss mellan Mälaren och Östersjön i Södertälje kommer till stånd.
För närvarande pågår en utredning om möjligheterna och med utnyttjande av Dalälven bygga ett kanalsystem för godstransporter från Dalarna till Älvkarleby och därmed nå mellersta Östersjön. Projektidén är ingalunda ny. I samband med denna utredning bör också studeras möjligheterna att i stället, efter ombyggnad, utnyttja Strömsholms kanal som går mellan Dalarna och Mälaren. Underlaget för slussatsning i Södertälje skulle därigenom bli större, befintlig infrastruktur kan utnyttjas samtidigt som transporttiden till Dalarna skulle minskas med minst ett dygn.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anlägga en ny och större sluss mellan Mälaren och Östersjön i Södertälje och att utreda möjligheterna att utnyttja Strömsholms kanal för sjöfart till Dalarna.
|
Paavo Vallius (s) |
Göran Magnusson (s) |