Motion till riksdagen
1997/98:T533
av Karl-Erik Persson m.fl. (v)

Järnväg mellan Kalmar - Karlskrona


Kustpilen mellan Karlskrona och Malmö blev en succé. Antalet resande med järnväg har ökat märkbart. Kommunerna i inre Kalmar län har numera en snabb kontakt med residensorten. Invånarna i södra Kalmar län har fått en snabbare kommunikation till Linköping och huvudstaden. Kustpilen ger goda möjligheter till arbetspendling för orterna mellan Kalmar och Linköping.

Denna lyckliga bild grumlas dock av det faktum att det fortfarande fattas en viktig järnvägssträcka, ”den felande länken”, mellan Kalmar och Karlskrona. Idag måste resande från Linköping ta omvägen över Emmaboda för att komma till Karlskrona. Detta är ingen hållbar lösning för framtiden. Nästa steg måste därför rimligen bli att bygga en ny järnväg mellan Kalmar och Karlskrona.

En järnväg mellan Kalmar och Karlskrona ger följande vinster:

En ny järnväg mellan Kalmar och Karlskrona skulle alltså bli en rejäl injektion för sydöstra Sverige. Med tanke på att bilresandet tenderar att bli allt mer kostsamt är det viktigt att även denna del av landet har god tillgång till kollektiva transportmedel. Lämpligt är att den planerade motorvägen Kalmar–Karlskrona konverteras till 11-metersväg i kombination med nya järnvägen och genomförs som ett gemensamt projekt. Medel till banan kan anslås i Banverkets planeringsram för de kommande tio åren, vilken Kommunikationskommittén snart ska presentera.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av järnvägen mellan Kalmar och Karlskrona.

Stockholm den 3 oktober 1997

Karl-Erik Persson (v)

Lennart Beijer (v)

Hanna Zetterberg (v)