Regeringens neddragningar av ambitionerna när det gäller infrastrukturprojekt har inneburit många besvikelser runt om i Sverige. Atlantbanan är ett exempel på detta. Förverkligandet av denna för Jämtland så viktiga infrastruktursatsning har försvunnit in i en osäker framtid. Detta måste ändras. Inför kommande infrastrukturproposition 1998 är det angeläget att Atlantbanan prioriteras.
Atlantbanan, en tänkt snabbtågsförbindelse Stockholm–Östersund–Trondheim, har diskuterats under flera år. Ett förverkligande av Atlantbanan skulle ha stor betydelse för utvecklingen i de områden som berörs. Och inte bara där, utan t ex Östhammar med dess hamn Hargshamn har visat stort intresse för projektet. Godset som går över Hargshamn kommer till största delen från västra Sverige, men kunde en satsning på en Atlantbana öppna det inre av Sverige och leda till Trondheims hamn, finns det uppenbara fördelar att finna för Roslagen. Detta visar att Atlantbanan inte bara är ett intresse för Jämtland och Gävleborg utan för så många fler.
Förutom att näringslivet skulle få ett lyft av Atlantbanan – genom Trondheimsfjordens isfria hamnar som är en port till världen för svensk exportindustri – skulle också turismen få nya förutsättningar. Likaså skulle utbildnings- och forskningssamarbete med Trondheims universitet underlättas.
Kommuner, landsting och länsstyrelser längs banan har förklarat sig beredda att bidra ekonomiskt för att påskynda satsningen på Atlantbanan. Nu måste också regeringen kunna se detta ur ett regionalpolitiskt perspektiv. En satsning på Atlantbanan vore ett lyft för Jämtland men också för Sverige som helhet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en satsning på Atlantbanan.
|
Dan Ericsson (kd) |