Idag pågår en debatt om hastighetsbestämmelserna och deras överensstämmelse med faktiska förhållanden. De flesta av de förslag som presenteras bygger på att hastigheten är för hög och bör sänkas. Detta torde vara förenklade och till viss del ounderbyggda förslag.
Även om hastighetssänkningar på vissa vägar, främst med hög andel oskyddade trafikanter, kan vara motiverade, bör detta inte utsträckas till en generell åtgärd. Maxhastigheten på svenska vägar har i allt väsentligt varit oförändrad sedan den infördes. Trots stora yttre förändringar har maxhastigheten varit densamma.
Bilsäkerheten har de senaste åren utvecklats dramatiskt i positiv riktning. Airbag, SIPS, förstärkta balkar, intryckbar ratt, bortvikande pedalställ, automatiska bältessträckare är bara några av alla de säkerhetsanordningar som utvecklats. Utvecklingen av den svenska vägsäkerheten har gått i liknande riktning.
Detta borde på de allra säkraste vägarna kunna ge utrymme för hastighetsökningar. De säkraste vägarna, det vill säga de med minst antal olyckor, är motorvägarna. Dessa torde kunna klara av betydligt högre hastigheter än dagens maxhastighet om 110 kilometer i timmen. En ökad maxhastighet skulle dessutom vara en anpassning till rådande fartsituation och därmed stärka rättskänslan och rättssamhället. En lämplig ny högsta nivå skulle kunna vara 140 kilometer i timmen. Detta skulle konkret minska restiden utan att säkerhetsaspekterna allvarligt åsidosattes.
I samband med att maxhastigheten höjs kan även andra möjligheter för hastighetssättning införas. Riskerna vid framförande av fordon ökar som bekant vid mörker, dålig sikt och dåligt väglag. Med hjälp av införande av ny teknik skulle väglags- och siktkänsliga hastighetsbestämmelser kunna införas. Genom denna teknik skulle då hastigheten kunna sänkas till exempelvis 120 kilometer i timmen vid mörker och ytterligare vid halka eller andra faktorer som höjer risken för olyckor.
Genom användandet av sådan teknik skulle allmänhetens förståelse och acceptans för satta hastighetsbestämmelser öka. Detta skulle minska hastighetsöverträdelser och ytterligare stärka respekten för rättssamhället. Eventuella miljömässiga nackdelar med en höjd hastighet torde kunna kompenseras med andra miljöförbättrande åtgärder i bilsektorn, såsom skärpta besiktningskrav för avgasutsläpp, eller andra kompenserande åtgärder.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av hastighetsbestämmelserna.
|
Anders Ygeman (s) |