Turismen är en av de snabbast växande näringarna, både nationellt och internationellt. I dag kan vi också se en attitydförändring när det gäller att sätta in kulturen och kulturarvet i ett regionalt turistperspektiv. Kultur främjar kreativitet och skapar kontaktpunkter. Turismen har också betydelse för den lokala ekonomin. Trenden går från massturism mot en turism som bygger på natur och kultur.
Turismen är en vittomfattande, arbetsintensiv näringsgren. Sverige är ett stort land med goda förutsättningar att växa som resmål. Förutsättningen för detta är att vi har förmåga att visa upp vår mångfasetterade natur och kultur, att vi kan skapa en övergripande Sverigeprofil som når ut och attraherar människor i andra länder. Den profilen måste vara spännande och visa på möjligheterna att möta det oväntade och exotiska i vårt land. Förutom våra stora turistmål bör även bilden av det som erbjuds i små enskilda turistföretag finnas med. Det gäller gårdscaféet, slöjdlägret, logdansen, den traditionella maten, älgsafarin, musiken och hantverket, seder och bruk – olika inslag i olika landsändar men ofta i regi av driftiga kvinnor. Just den lokala särarten är viktig att visa på. Det som upplevs som vardagligt för den som bor där är kanske det mest exotiska för besökaren.
Turistbranschen måste bli bättre på att marknadsföra även dessa turistföretag och besökarna måste ha möjlighet att finna dem. De begränsade möjligheterna till vägskyltning framförallt på landsbygden lägger hinder i vägen. Detta är ett bestående problem som inte verkar få någon lösning. Alltför många turistföretag för en ojämn kamp med Vägverket om att få sätta upp skyltar. Vi menar att Vägverkets hållning är ohållbar. Det måste vara bättre för trafiksäkerheten att bli informerad i god tid än att bromsa alltför snabbt när man upptäcker något intressant efter vägen. En diskussion bör inledas med Vägverket om principer för skyltning.
Turismen har redan i dag en stor samhällsekonomisk betydelse för Sverige men det finns fortfarande mycket att göra för att ytterligare förbättra den. Förenklade arbetsrätts- och skatteregler samt ökade möjligheter till flexibla arbetstider skulle underlätta för det säsongsbundna och serviceinriktade arbetet inom turistnäringen.
Turistföretag är en typ av företag som många kvinnor etablerat, men som säkert skulle kunna locka många fler om försörjningsmöjligheterna blev bättre. Ett av turistnäringens problem är att den oftast är säsongsbunden. I de fallen kan det vara svårt att försörja sig på turistföretaget under hela året. Förra året krävde vi att bestämmelserna skulle ses över så att de som drev säsongsbundna företag skulle kunna lägga företaget i malpåse under icke-säsong och uppbära a-kassa under tiden. Vi fick gehör så långt, att detta nu är möjligt att göra under en säsong. Detta är emellertid inte tillräckligt. Det är angeläget att denna tidsperiod kan förlängas. Den utredning som nu ser över den bortre parentesen i a-kassan bör även få i uppdrag att överväga en förlängning av den tidsperiod som säsongsföretagare kan uppbära a-kassa medan företaget lagts i malpåse.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägskyltning,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förlängning av den tidsperiod som säsongsföretagare kan uppbära a-kassa.1
|
Ingbritt Irhammar (c) |
Marianne Andersson (c) |
1 Yrkande 2 hänvisat till AU.