En ny lag som möjliggör handledarstödd övningskörning vid 16 års ålder trädde i kraft i september 1993. Lagen innebär att man kan övningsköra vid 16 års ålder i stället för som tidigare 17 år och 6 månader. Man ville genom den nya lagen ge ungdomar möjlighet att skaffa sig större erfarenhet av bilkörning och därmed minska olycksrisken. Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI har gjort en undersökning bland 600 av Sveriges 17-åringar och vissa intressanta resultat iakttas i undersökningen.
Att ha övningskörningstillstånd är idag något vanligare bland tjänstemän än bland arbetare. Även om skillnaden inte är så stor så finns det all anledning att vara observant. Det kan vara så att kostnaden för övningskörning försvårar för barn till arbetare i högre utsträckning än för barn till tjänstemän. Men man kan också spåra livsstilsförändringar i ungdomarnas attityder.
I gruppen barn till tjänstemän uppgavs som bidragande orsak till varför man inte hade övningskörningstillstånd, att man inte hade tid eller lust. En orsak som inte uppgavs av baran till arbetare. Andra faktorer som påverkar benägenheten att skaffa sig körkort är antalet körkort i familjen, om det finns fler bilar i familjen, om man bor med flera vuxna samt om ens vänner har körkort.
Vidare framgår det av undersökningen att för kvinnor tycks ortsstorleken i större utsträckning än för män påverka om man skaffar sig övningskörningstillstånd. Detta skulle då kunna förklara varför det är vanligare att skaffa tillstånd bland kvinnor på landsbygden och mindre orter. Behovet att själv kunna transportera sig är självfallet större där. Att ortsstorleken påverkar kvinnors benägenhet för att övningsköra är något som bör kopplas till frågan om antal orter för provtagning av körkort.
För de flesta som intresserar sig för trafiksäkerhet är det känt att unga nyblivna bilförare fortfarande är kraftigt överrepresenterade i trafikolyckor. Deras olycksinblandning är högre än äldre och mer erfarna förares. Detta oberoende av om man räknar per körda mil, per invånare eller per körkortsinnehavare. Mot den bakgrunden är det naturligt att diskussionen om förarutbildningen är mycket intensiv just nu. Vi kan också se många förändringar som som påverkar intresset bland allmänheten. Det ställs bl.a. högre krav på trafiklärarutbildningen, halkutbildningen får ny kursplan och utveckling av körkortsproven pågår. Och vi kan konstatera att Sverige vid en internationell jämförelse har en väl fungerande förarutbildning. Men den är i alla delar inte utan berättigad kritik.
Antalet underkända på Vägverkets teoretiska körkortsprov har ökat. Många upplevera tt frågorna är utformade som kuggfrågor. Frågorna kunde med fördel tas fram på ett bredare sätt än vad som sker idag och också testas på referenspersoner. Det upplevs också som otillfredsställande att man inte kan få facit på frågorna efter provet genomförts. Proven får därigenom en opedagogisk karaktär. Nuvarande förhållande påverkar enligt mitt förmenande hela inlärningsprosessen negativt. Från att förarutbildningen tidigare har varit manöverinriktad har den nya förarutbildningen i för hög utsträckning övergått till att fokuseras på uttolkning av frågor. Det är därför dags att vi nu växlar över igen, växlar över till att satsa på en trafikantutbildning med bredd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om körkortsutbildningen.
|
Carina Hägg (s) |