De senaste åren har säkerhetstänkandet stärkts hos alla aktörer inom trafikområdet. Från trafikplanerare och politiker till fordonsproducenter. Det är glädjande och märks också tydligt i olycksstatistiken. Färre människor skadas och dödas i trafiken. Sommaren 1997 utgör ytterligare en i raden av förbättrade siffror i detta avseende.
Enskilda medborgare har också engagerats i kampen mot trafikolyckor. Utbildning och information har varit viktiga insatser. Likaså har insatser riktats mot ungdomar i syfte att förstärka trafiksäkerheten.
Ändå kvarstår mycket. Vägverket och Rikspolisstyrelsen har föreslagit ett lagreglerat krav på vinterdäck vid halt väglag under vintertid. Orsaken är främst trafiksäkerhetsskäl. Förslaget biträddes av NTF.
Det är ett väl känt faktum att svenska vintrar ofta är stränga och med det följer stora trafiksäkerhetsproblem. Att inte bemöta dessa problem med bästa tillgängliga teknik förefaller dumt.
Samtidigt är det så att idag körs mer än var femte svensk bil vintertid med sommardäck.
För alla och envar är det uppenbart att vinterdäck förstärker trafiksäkerheten under den tid då det finns som störst behov av att förstärka trafiksäkerheten. På samma sätt är det en direkt trafikfara att använda sommardäck under vinterns värsta tidpunkter.
De beräkningar som Väg- och Transportforskningsinstitutet (VTI) gjort visar att dubbdäck reducerar olyckorna vid is/snöväglag med 40 % på landsbygd och 35 % i tättbebyggt område. Motsvarande effekter för annat vinterdäck är 25 respektive 20 %.
Det är inte underligt därför att som Vägverket och Rikspolisstyrelsen konstaterar dagens sommardäck ofta är konstruerade för höga hastigheter och med relativt hårda gummiblandningar. Och detta i skarp kontrast till ett modernt vinterdäck som har mjukare gummiblandningar och grövre mönster med sajpningar som gör att de får bättre fäste på is och snö.
Ett lagreglerat krav på vinterdäck skulle vid sekelskiftet, då alla dubbdäck beräknas ha lättdubbar, medföra en besparing på c:a 240 miljoner kronor (exklusive kostnaden för en eventuell ökad miljöbelastning) per år.
I detta inkluderas minskade kostnader för olyckor samt ökande kostnader för vägslitage och bilkostnader. Allt enligt en undersökning gjord av VTI.
Starka skäl talar alltså för att lagreglera kravet på vinterdäck under vinterhalvåret. De invändningar som skulle kunna tänkas finnas är för svaga för att tala emot en lagreglering.
Det har hävdats att detta skulle medföra ökande kostnader. Den ökade kostnaden för samhället uppvägs (som visats ovan) mer än väl av minskande kostnader för olyckor.
Den privatekonomiska skillnaden blir inte heller nämnvärt stor. Prisskillnaden mellan vinter- och sommardäck är begränsad. Inköp av vinterdäck innebär ju dessutom att inköp av sommardäck skjuts framåt i tiden. Kostnaden totalt har beräknats till mindre än 400 kronor per år och fordon.
Starka skäl talar således till fördel för en lagreglerad användning av vinterdäck vid halt väglag under vintertid.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lagstiftning för att säkerställa bruket av vinterdäck vid halt väglag vintertid.
|
Martin Nilsson (s) |
Tomas Eneroth (s) |