Körkort blir en allt viktigare kompetens i samhället. Det handlar om rörlighet, frihet, anställningsbarhet och möjlighet till social gemenskap. Samtidigt talar alltmer för att körkort håller på att bli en klassfråga. De ungdomar som ska ta körkort möter nu allt större kostnader. Denna på många sätt viktiga förutsättning handlar allt mer om pengar. I takt med att ungdomars ekonomiska situation försvagats (genom ökad arbetslöshet och besparingar i socialförsäkringssystem) har möjligheten att ta körkort alltmer kommit att bero på vilka ekonomiska resurser ens föräldrar har. Ett flertal studier har visat på ett tydligt fall i ungdomars disponibla inkomster.
Detta har också inneburit att allt fler ungdomar väljer bort körkortet – med påföljande minskad konkurrenskraft på arbetsmarknaden som resultat. I en uppåtgående ekonomi som vi nu ser finns det goda förutsättningar för ungdomar att få ett jobb och därmed en egen inkomst. Tyvärr visar det sig ofta vid diskussioner med arbetsförmedlare att det som skiljer jobb från fortsatt arbetslöshet är just körkortet. Ur ett samhälleligt perspektiv är det synnerligen allvarligt om ungdomars anställningsbarhet minskar.
Under de senaste åren har det diskuterats, föreslagits och beslutats åtgärder som gör det svårare och dyrare att ta körkort.
Det finns nu starka skäl att regeringen bör analysera de sociala och ekonomiska konsekvenserna av denna utveckling samt vad som kan göras för att fler åter ska få möjlighet att genomgå körkortsutbildning.
Samhället ställer högre krav på körkortsutbildningens kvalitet. Detta finns inget att invända mot. Av trafiksäkerhetsskäl finns det mycket som talar för de förändringar som skett de senaste åren både vad gäller den längre övningskörningsperioder och högre kvalitativa krav på de teoretiska kunskaperna. Samtidigt har kostnaderna för den enskilde till följd av detta ökat. Det vore rimligt om elever till viss del kunde erbjudas hjälp med den teoretiska utbildningen inom ramen för gymnasieskolan.
Samhället har infört moms på körkortsutbildningen. Av statsfinansiella skäl och av skattesymmetriska skäl är det sannolikt nödvändigt med moms på utbildningen. Samtidigt ska man vara medveten om de ökade kostnaderna som detta medfört för de enskilda eleverna.
Slutligen diskuteras nu förändringar av provorter. Vägverket har föreslagit en minskning av, och därmed centralisering av, dessa orter. Detta vore ytterligare ett steg i att fördyra körkortsutbildningen – och främst för dem som bäst behöver körkortet. Det är allmänt känt att medborgarna i glesbygd/mindre tätorter har svårast att klara sig med existerande kollektivtrafik. Behovet av bil för såväl privata transporter som resor till och i jobbet är erkänt större i sådana områden.
Det är inte heller så att en koncentration till större provorter innebär att det blir en ytterligare resa till en större ort. Tvärtom innebär det många extra resor. För att förutsättningarna för uppkörning ska bli någorlunda rättvisa förutsätts att man kört bil ett antal gånger i den miljö där man senare ska köra upp.
Detta leder dels till ökat behov av ledighet från jobb eller studier (vilket i sig kostar pengar eller kunskap), dels till större kostnader för den enskilde för resor med körskolan eller föräldrar till den större orten.
Detta förslag bör avvisas då det medför ökade kostnader för den enskilde, samhället och miljön (genom en ökad trafikbelastning) utan att nämnvärt förbättra kvaliteten i utbildningen.
Det finns all anledning att nu analysera ungdomars möjlighet att ta körkort. För många ungdomar är just detta kort en bekräftelse på inträdet i vuxenvärlden. Detta kan tyckas bara vara symbolik. Men det är inte oviktigt och ser man det i kombination med de reala konsekvenser av en alltmer fördyrad utbildning så ser man en allvarlig fråga. Det handlar om jobb, ekonomi och social kompetens/rörlighet.
Regeringen bör nu analysera konsekvenserna av de senaste årens diskuterade och/eller beslutade förändringar av ungdomars möjlighet att ta körkort. En sådan analys bör naturligtvis innefatta eventuella åtgärder för att underlätta den framtida möjligheten till körkortsutbildning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en analys rörande ungdomars möjlighet att ta körkort.
|
Martin Nilsson (s) |