På olika sätt söker samhället underlätta start av nya småföretag. Utanför tätorter och i ren glesbygd är detta ofta enda sättet att skapa nya jobb. Många människor boende på landsbygden försöker komplettera befintlig sysselsättning med nya inslag som kan ge underlag för försörjningen.
Det kan handla om exempelvis start av en gårdsbutik, erbjudande om övernattning (bed and breakfast) till turister, försäljning av hantverk och liknande småföretagsverksamhet.
Ett problem för många av dessa små företag har visat sig vara svårigheter med att få Vägverkets tillstånd att sätta upp en vägskylt vid allmän väg som talar om var verksamheten bedrivs.
Ur trafiksäkerhetssynpunkt är självfallet en alltför vildvuxen vägskyltning negativ. Många av dessa småföretag har sin verksamhet längs mindre vägar som har få vägskyltar men har trots detta fått avslag på sin begäran om att få sätta upp en skylt. Samtidigt kan konstateras att längs stora vägar tillåts ibland exempelvis bensinstationer att flera mil innan stationen vid flera tillfällen tala om på skyltar att man finns till. Stora företag synes ej heller ha några som helst problem att få upp vägskyltar. Flera småföretag som fått avslag söker andra vägar för att tala om att man existerar. Som exempel kan nämnas att måla en hänvisning på ladugårdsväggar eller halmbalar.
Flera exempel finns dessutom på att småföretagen och Vägverket processat om frågor som rör vägskyltning.
Sammanfattningsvis kan konstateras att de regler som idag tillämpas när det gäller att sätta upp en vägskylt som talar om att en verksamhet finns till motverkar samhällets strävan att underlätta för småföretag utanför tätorter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för uppsättande av vägskyltar utanför tätorter längs allmänna vägar.
|
Conny Öhman (s) |
Berndt Sköldestig (s) |