I propositionen föreslås bland annat införande av ett nytt banavgiftssystem och att energi- och koldioxidskatt skall tas ut på bränsle som används för järnvägsändamål.
Förslaget kan leda till att shortlinebolagens, småbanornas och Inlandsbanans godstrafik kan få försämrade villkor. Resultatet blir med detta en överföring av järnvägsgods till lastbilar. Detta rimmar illa med ambitionen att styra över mer gods på järnväg och med de beslut som riksdagen tagit om fortsatt satsning på Inlandsbanan.
Den ökade dieselavgiften införs utan tillräcklig övergångstid, utan omställningsbidrag för miljövänligare teknik och bränslen samt utan att koordineras med avgiftshöjningar för de andra trafikslagen. Förslaget blir inte konkurrensneutralt.
Konsekvenserna av regeringens förslag för järnvägen behöver klargöras främst vad gäller Inlandsbanan och shortlinebolagen. I sammanhanget bör det även klargöras om förslagen leder till ökad frakt på järnvägen över hela landet och på alla typer av banor från det kapillära bannätet till stambanorna.
Förslaget om energi- och koldioxidskatt för bränslen som används för järnvägsändamål bör behandlas i ett sammanhang med övriga skattefrågor. Därför bör förslaget hänvisas till Trafikskatteutredningen på samma sätt som den ökade dieselskatten för lastbilar. Detta bör ges regeringen till känna.
Vidare bör det klargöras hur de matarbolag som har avtal med SJ skall undvika att drabbas av de omfördelningseffekter som regeringens förslag till avgifts- och skatteändringar ger upphov till.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag om energi- och koldioxidskatt för bränslen som används för järnvägsändamål,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av förslaget om energi- och koldioxidskatt.
|
Sven Bergström (c) |
Erik Arthur Egervärn (c) |