Bergslagsdiagonalen förbinder Norrland genom hela Svealand med Götaland.
Bergslagsdiagonalen är den befintliga väg som binder samman Vätternbygden, Närkeslätten, Bergslagen, Dalarna och Hälsingland via Motala, Örebro, Ludvika, Borlänge, Falun och Söderhamn. Från E 4 i Östergötland till E 4 i Hälsingland.
Bergslagsdiagonalen är inte bara en vägsatsning utan framför allt en framtida investering för företag och människor. I de många kommunerna längs diagonalen finns idag 30 000 företag och en halv miljon människor som är beroende av bra och trafiksäkra förbindelser. Bergslagsdiagonalen är en pulsåder i det som brukar kallas ”Sveriges industriella hjärta”.
Det är mot den bakgrunden som projekt Bergslagsdiagonalen i sin nuvarande form skapades 1994 med mål att ge förbättrade möjligheter för befintliga och nya verksamheter längs vägen. För att detta ska bli möjlighet samverkar besöksnäring, näringsliv, politiker, miljö- och vägexperter. Grunden för samverkan utgörs av 15 kommuner och fyra länsstyrelser.
Riksdagen har beslutat att den del av Bergslagsdiagonalen som omfattar E 4 Ödeshög till Borlänge ska ingå i det nationella stamvägnätet. Det återstående avsnitten Borlänge–Falun och Falun–Söderhamn bör också tillföras det nationella stamvägnätet.
Enligt vår mening bör avsnittet Borlänge–Falun omedelbart tillföras detta nät. Avsnittet har redan i allt väsentligt en sådan standard att detta är möjligt utan särskilda kostnader.
När det gäller avsnittet Falun–Söderhamn bör detta på sikt tillföras det nationella stamvägnätet. Riksdagen bör redan nu avge en sådan avsiktsförklaring.
Som framgått är Bergslagsdiagonalens utveckling av avgörande betydelse för Bergslagens möjligheter att behålla och utveckla befintliga företag samt att få nya. Som nämnts servar Bergslagsdiagonalen 30 000 företag. Flertalet av de kommuner som ingår i det av Sverige och EU prioriterade Mål 2 har Bergslagsdiagonalen som sin mest betydelsefulla transportled. Enligt vår uppfattning bör den planerade investeringstakten för diagonalen forceras. Därför bör riksdagen anmoda regeringen att vid kommande förhandlingar med EU när det gäller regionalpolitiska insatser prioritera Bergslagsdiagonalens utbyggnad.
Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i Bergslagsdiagonalen:
|
Objekt |
Vägbeskrivning |
Öppnad för trafik |
|
Väg 50: Förbi Nykyrka i Östergötlands län |
5,5 km ny väg med 13 meters bredd. |
Maj 1994 |
|
Väg 50: Förbi Hammar i Örebro län |
6 km ny väg med 13 meters bredd. |
Oktober 1994 |
|
Väg 294: Falun–Österå i Dalarnas län |
6,5 km ny väg med 9 meters bredd. |
Påbörjas hösten 1997 |
|
Väg 294: Rostberg–Enviken i Dalarnas län |
Förbättring av 20 km väg till 7,5 (delvis 9) meters bredd. |
Pågår |
|
Väg 294: Vid Alfta i Gävleborgs län |
5 km ny väg med 9 meters bredd. |
Juni 1997 |
|
Väg 301: Förbifart Alfta i Gävleborgs län |
3 km ny väg med 9 meters bredd. |
Hösten 1995 |
Vidare har projekt Bergslagsdiagonalen, i enlighet med Vägverkets intentioner, prioriterat följande objekt för den kommande utbyggnaden :
Väg 50:E4 (Alvastra)–Motala, Östergötlands län.
Väg 50: Medevi–Brattebro backe, Östergötlands län och Örebro län.
Väg 60: Fornaboda–Guldsmedshyttan (Lindesberg–Storå), Örebro län.
Väg 60: Omläggning vid Ludvika, Dalarnas län.
När det gäller inriktning för de planerade myndigheterna, i första hand länsstyrelserna och Vägverket, har regeringen tidigare använt metodiken att peka ut angelägna objekt eller satsningar. T.ex. föreslog regeringen i proposition 1996/97:53:
Följande projekt skall prioriteras i särskild ordning och inrymmas inom planeringsramen för investeringar i stomjärnvägar: delfinansiering av Citytunneln i Malmö, upprustning av Ådalsbanan mellan Sundsvall och Nyland. Åtgärder skall inrymmas i planeringsramen för investeringar och nationella stamvägar för att inom planperioden ge väg E6 mellan Rabbalshede och den planerade avgiftsfinansierade sträckan vid Svinesund en standard motsvarande 13-metersväg.
På motsvarande sätt bör riksdagen ge regeringen tillkänna att de ovan uppräknade investeringarna bör ske med tidsmässig förtur och i allt väsentlig genomföras under första delen av den kommande planeringsperioden d.v.s. före år 2002.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delen Borlänge–Falun snarast tillförs det nationella stamvägnätet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delen Falun–Söderhamn på sikt tillförs det nationella stamvägnätet och om planeringsinriktningen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i kommande förhandlingar med EU om regionalpolitiska satsningar prioriterar medel för en tidigareläggning av nu planerade investeringar,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de planerade investeringarna skall ha tidsmässig förtur.
|
Maud Björnemalm (s) |
|
|
Barbro Hietala Nordlund (s) |
Sonia Karlsson (s) |
|
Nils-Göran Holmqvist (s) |