Regeringen har uppdragit åt länsstyrelserna att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 1998–2007.
Totalt delas 29,5 miljarder kronor ut till regionerna. Av dessa medel får Stockholmsregionen enligt förslaget enbart 3 miljarder trots att Stockholm är Sveriges i särklass största urbana miljö och att en femtedel av landets befolkning bor i Storstockholm. Regeringen måste tänka om och ge Stockholm en större del av regionanslaget.
Stockholms trafikproblem är omfattande – åtminstone i ett nationellt perspektiv. Problemen har ackumulerats under lång tid eftersom Stockholm tilldelats investeringsmedel långt under behoven. Behoven är därför stora. Skulle förslaget till fördelning av regionanslagen bli verklighet kommer dessa inte att räcka till för att täcka behoven i Stockholmsregionen. I arbetet med regional investeringsplan för Stockholms län har det visat sig att det är ytterst svårt att inrymma stora kostsamma projekt.
Skulle den regionala planen uppfylla de ambitioner som regeringen visat inför planeringen för bärighetssatsningar, bullersanering, trafiksäkerhet, en centraltunnel m m samt en rimlig andel av medlen för bidrag till kommuner och för åtgärder för funktionshindrade åtgår mer än planeringsramen. Bidragen och pågående projekt tar också stora delar av medlen för de första fem åren. För de senare fem åren kan delfinansiering av centraltunnel komma att ta det största utrymmet.
Ett viktigt projekt i Stockholmsområdet som inte kommer igång år 1998 som planerat är renoveringen av Tranebergsbron. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms läns nya planering måste renoveringen av bron skjutas upp till år 2005.
Tranebergsbron, som är belägen i nordvästra Stockholm, är länets i särklass största objekt och är dessutom en bärighetssatsning. Tranebergsbron kostar i storleksordningen 520 miljoner kronor. Staten har i ett avtal med Stockholms stad förbundit sig att renovera bron och därefter ta över ansvaret för den.
Varje dygn kör ca 75 000 fordon och 650 tunnelbanetåg på Tranebergsbron, som byggdes 1934. Enligt den planerade renoveringen ska bron inte bara repareras utan också bli bredare. På den nya bron kommer det att bli en anständig trafikstandard för biltrafiken. Nu är körfälten väldigt smala och det inträffar många olyckor. De nya körfälten blir något bredare men framförallt ska det bli vägrenar så att man kan ställa undan havererade fordon där. Så fort ett fordon havererar i dag blir det kaos på bron.
Stockholms stad (som projekterar bron) har föreslagit att en ny bro byggs parallellt med den gamla och att all biltrafik leds över på den nya bron medan den gamla renoveras. Bygget bör påbörjas under 1998 och vara klart efter fyra år.
Regeringen och kommunikationsminister Ines Uusmann talar om nollvisionen i trafiken, dvs. målet om noll döda och skadade i trafiken. Men för att leva upp till den målsättningen måste regeringen satsa ökade resurser på underhåll av bl a vägar. Varje år dödas eller skadas svårt ca 600 personer i Stockholmstrafiken.
Det är inte acceptabelt att en bro som är i så dåligt skick som Tranebergsbron och som utgör en stor säkerhetsrisk, försenas på grund av regeringens låga anslag till underhåll. Bron får i dag inte användas av den tyngsta trafiken (den är vid sidan av Centralbron Sveriges mest trafikerade väg utan full bärighet). Risken att det ska gå hål i vägbanan bedöms som stor.
Enligt uppgift från gatu- och fastighetskontoret i Stockholm är Tranebergsbron i mycket dåligt skick. Framförallt gäller det själva farbaneplattan. Den består av ett lager asfalt och under den 20 cm armerad betong. På en del ställen är halva betonglagret söndervittrat till grus. Det innebär att det finns en allvarlig risk för genomslag genom bron. Betongen är i så dåligt skick på många ställen att det i princip är asfaltlagret och armeringen som håller farbanan uppe.
Vid ett genomslag kommer bilarna troligen inte att åka rätt igenom bron, eftersom vissa balkar nog skulle ta emot bilen, men däremot skulle det innebära olyckor p g a tvärbromsningar och påkörningar.
Totalt är kostnaden för ny- och ombyggnaderna av bron beräknad till ca 520 miljoner kronor. Med den föreslagna ramen för Stockholmsregionen skulle allt annat trafiksäkerhetsarbete få läggas åt sidan om man ska kunna få in renoveringen av Tranebergsbron i budgeten för år 1998.
För att kunna starta renoveringen av Tranebergsbron år 1998 måste regeringen gripa in och omfördela regionanslag till Stockholmsregionen eller ta medel för Tranebergsbron ur den nationella planen. Ansvaret ligger nu hos regeringen. Renoveringen av Tranebergsbron måste påbörjas under år 1998. I annat fall drabbas 100 000-tals personer boende i västra Stockholm.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelade väganslag till Stockholmsregionen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att renoveringen av Tranebergsbron måste påbörjas under år 1998.
|
Michael Stjernström (kd) |