Sörmländskt näringsliv är inne i en stark strukturell förändring vilken under senare tid drabbat länet med stor arbetslöshet som följd.
Självklara för att inte säga avgörande förutsättningar för framtida näringar, och för bibehållande och utvecklande av befintliga, i en ny och hårdare konkurrenssituation är kunskap och kommunikationer.
Det finns i dag en mycket bred uppslutning till ett gemensamt offensivt arbete för att förbättra villkoren för ett framtida näringsliv i Sörmland.
De nya satsningar som planeras är en fortsatt utveckling av Mälardalens högskola i Eskilstuna samt en kommande etablering av en ny statlig energimyndighet som ger Sörmland unika förutsättningar att ta tillvara kunskap och teknik.
För att klara den snabba omställningsprocess som vårt län genomgår måste också en utveckling med hållbara och miljöanpassade transporter genomföras.
Stora infrastrukturbyggnader pågår i Mälardalsområdet. Svealandsbanan som invigdes i juni och Mälarbanan som invigs i oktober utgör en viktig länk i transportsystemet. En framtida satsning på en ny bansträckning mellan Eskilstuna och Västerås ter sig naturlig i en situation där arbetsmarknaden och utbildningsområdet vidgas.
För att ytterligare länka samman länet och utveckla transporter gentemot Stockholm, där en stor del av arbetsmarknaden finns, bör ytterligare investeringar göras.
Nyköpingslänken som är en del av förbindelsen från södra Sverige gentemot Stockholm är en viktig och ändamålsenlig investering både från regionala och nationella synpunkter.
Nyköpingslänken ingår som en förutsättning för genomförandet av Europakorridoren mellan Stockholm och Skåne mot Danmark. Man kan också konstatera att länken blir viktig utifrån Europaperspektivet.
Nyköpingslänken kommer också att undanröja av Banverket förutsedda kapacitetsproblem.
Enligt Banverkets ekonomiska bedömningar har Nyköpingslänken hög samhällsekonomisk lönsamhet.
Den totala potentiala pendlande resenären på sträckan Stockholm–Nyköping–Norrköping i båda riktningarna beräknas i dagsläget till ca 2 000 personer och beräknas kunna öka till ca 2 500 personer till år 2004. En satsning på tågtrafik ger stora möjligheter att öka antalet resande som andel av ett växande underlag.
Också säkerhetsproblemen på dagens bana talar för att realisera Nyköpingslänken i närtid. Det nyligen inträffade jordskredet i Vagnhärad och urspårningen i Tystberga aktualiserar de säkerhetsmässiga argumenten för byggande av Nyköpingslänken.
Hamnen i Oxelösund är Östersjöns djupaste hamn nära öppet hav. Hamnen kommer i framtiden att utgöra en viktig stödjepunkt i en östvästlig sträckning för handels- och industriutbyte mellan Skandinavien och Baltikum/Ryssland.
En utbyggd och utvecklad hamnkapacitet ger ytterligare möjligheter att utveckla de nordsydliga förbindelserna, både gällande väg och järnväg.
Detta leder till ett bättre transportflöde och utgör också en naturlig koppling till hamnen och Skavsta flygplats i Nyköping. Detta har också tagits upp i Kommunikationskommitténs arbete.
Skapandet av en stark mellansvensk tillväxtzon som också utgör en post mot öster och ett utvecklat framtida Östersjösamarbete kan genom dessa åtgärder förverkligas och måste ur ett såväl regionalt, nationellt och internationellt perspektiv vara ett högintressant projekt.
Västra stambanans upprustning har väsentligt förbättrat förbindelsen med Stockholm. Men för att ytterligare öka flexibiliteten mellan boende och arbetsmarknad bör fler tågstopp i Flen medges. En annan angelägen faktor är att låta tågen stanna i Vingåker. Båda åtgärderna skulle väsentligt stärka pendlingsmöjigheten för både arbetande och studerande.
En annan viktig faktor ur transport- och kommunikationssynpunkt är att man inte har en fullt tillräcklig spårkapacitet på spårsystem in till centrala Stockholm.
Den nuvarande situationen med avsaknaden av ett tredjespår skapar den s.k. getingmidjan på den södra bandelen.
Tidsfördröjningen kommer att omintetgöra de tidsvinster man på anslutande bandelar uppnått till stora investeringar.
Frågan är viktig för hela regionen söder om Mälaren men påverkar också aktiviteten hos Västra och Södra stambanan i sin helhet. Behovet av ett tredje spår är därför av stort nationellt intresse.
E 20 ingår i det nationella stamvägnät med målstandarden motorväg mellan Stocksholm och Örebro. Våren 1994 färdigställdes delen Arphus–Härad till motorväg. Hösten 1996 invigdes motorvägen mellan Nykvarn och Järsta (anslutning till Åker) med provisorisk anslutning till Grundby.
Hösten 1996 påbörjades utbyggnad till motorväg på delen Eskilstuna–Arphus med beräknad färdigtidpunkt hösten 1999. När detta avsnitt tas i bruk har E 20 utbyggd motorväg på hela sträckan mellan Stockholm och Järsta samt mellan Härad och Eskilstuna.
Den återstående delen av E 20 mellan Järsta och Härad förbi Strängnäs kommer efter 1999 att ligga inklämd mellan två bybyggda motorvägsträckor om medel då inte tilldelats objektet. En sådan diskontinuitet i standard kan få allvarliga konsekvenser.
Verkligheten har tydligt bekräftat detta på några Europavägar, bl.a. E 4 utanför Nyköping, med många olyckor som följd. En sådan situation får inte upprepas på E 20.
Mot denna bakgrund är det mycket angeläget att E 20 på sträckan Järsta–Härad förbi Strängnäs snarast tilldelas erforderliga medel så att objektet är färdigställt i anslutning till tidpunkten för öppnandet av motorvägen mellan Eskilstuna–Arphus eller att medel tilldelas så att byggstart kan ske senast vid denna tidpunkt. Objektet har en mycket hög lönsamhet.
För västra Sörmland är Storstockholmsområdet en viktig arbetsmarknad och Arlanda den viktigaste porten mot omvärlden. Vägmässigt är numera E 20/E 4 och E 18 starka och snabba kommunikationsstråk in mot dessa mål. Riksväg 55 utgör matningen och kopplingen till dessa vägar.
Denna väg är härutöver en viktig diagonalförbindelse genom Svealand mellan Norrköping och Uppsala. Vissa partier har emellertid låg standard, exempelvis mellan Flen och Strängnäs. En förbättring i plan och profil skulle väsentligt höja kapacitet och säkerhet. Särskilt låg standard har ”tvärlänken” väg 910 – som utgör en genande förbindelse med E 20 via Åker. Här bör snara åtgärder vidtas för att utreda lämplig sträckning så att en utbyggnad kan ske tidigt i nästa vägplaneperiod. Förbifarter i Katrineholm prioriteras.
En satsning på riksväg 55 skulle medföra en väsentlig förbättring för västra Sörmland att via E 20 och E 18 nå Storstockholm, Arlanda och Uppsala.
Samtliga nämnda investeringsobjekt har hög prioritet i länet och bör sättas igång inom planperioden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av infrastruktursatsningen i Sörmland.
|
Reynoldh Furustrand (s) |
|
|
Anita Persson (s) |
Laila Bjurling (s) |
|
Michael Hagberg (s) |
Elisebeht Markström (s) |