Utgiftsområde 22, Kommunikationer

Vi har i partimotionen Trafikpolitik för tillväxt och god miljö (1997/98:
T202) utförligt redovisat vår syn på vilka principer som skall gälla för den långsiktiga trafikpolitiken. I denna motion återkommer vi med de förslag som berör anslagsyrkanden.

Våra förslag har utformats med hänsyn till behovet av att genom sänkta statsutgifter och sänkta skatter åstadkomma goda förutsättningar för företagande, tillväxt och nya arbeten och vår syn på hur en effektiv infrastruktur skall vara utformad.

Vägledande principer för vår trafikpolitik är att staten skall ha ansvar för gemensam infrastruktur och skydd för liv, hälsa och miljö. En tydligare koppling mellan nyttjande och finansiering av infrastrukturen skall eftersträvas. Inom och mellan trafikslagen bör det råda konkurrensneutralitet. Statliga företag och statlig affärsdrivande verksamhet skall konkurrensutsättas och privatiseras. Vi vill stimulera till privata lösningar.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Förslag i sammandrag (tusental kronor)
		1998	förändring	1999	förändring	2000	förändring
	Summa	22 780 564	-1 320 000	25 120 985	-1 547 946	25 514 119	-1 747 946
A1	Vägverket: Administration	1 159 781	-50 000	1 163 334	-75 000	1 192 639	-75 000
A2	Vägverket: Väghållning och statsbidrag	11 835 873	0	14 586 975	400 000	14 957 975	400 000
A3	Banverket: Sektorsuppgifter	655 694	-100 000	631 344	-140 000	647 439	-140 000
A4	Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar	6 740 404	-750 000	6 746 586	-900 000	6 905 730	-900 000
B4	Bidrag till sjöfarten	300 000	-100 000	200 000	-200 000	0	-400 000
C3	Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice	0	-200 000	0	-200 000	0	-200 000
D2	Köp av interregional persontrafik på järnväg	312 946	-100 000	0	-412 946	0	-412 946
E4	Bidrag till SMHI	168 751	-20 000	172 280	-20 000	175 930	-20 000

A 1 Vägverket: Administrationskostnader

Genom koncentration till de primära uppgifterna, effektivisering och översyn av verksamhetsområdena inom Vägverket bör kostnaderna för administrationen kunna minska.

För 1998 föreslår vi att anslaget bestäms till 1 159 781 000 kronor. För 1999 och 2000 bedömer vi anslagsbehovet uppgå till 1 163 miljoner kronor respektive 1 193 miljoner kronor.

A 2 Vägverket: Väghållning och statsbidrag

För att garantera nyinvesteringar, drift och underhåll måste anslagsnivån hållas intakt och öka något 1999 och år 2000. Därutöver räknar vi med att en konsekvent genomförd konkurrensupphandling av entreprenadverksamheten bör ge ytterligare utrymme för snabbare färdigställande av igångsatta projekt. Vägverkets produktionsdivision, som bör bolagiseras för att på sikt kunna privatiseras, måste vara helt konkurrensutsatt. Vi räknar med effektivitetsvinster på mellan 5 och 10 procent genom dessa åtgärder.

Investeringar i vägar bör, i likhet med vad som skall gälla för drift och underhåll, upphandlas i konkurrens. Vidare bör en översyn av planerade nyinvesteringar ske och de projekt som utifrån transporteffektivitet, miljö- och säkerhetsskäl är mest samhällsekonomiskt motiverade prioriteras.

1998 bör anslaget bestämmas till 11 835 873 000 kronor. För 1999 och år 2000 bedömer vi anslagsbehovet till 14 587 miljoner kronor respektive 14 958 miljoner kronor.

A 3 Banverket: Sektorsuppgifter

Genom koncentration till de primära uppgifterna, effektivisering översyn av verksamhetsområdena inom Banverket bör kostnaderna kunna minska.

1998 bör anslaget bestämmas till 655 694 000 kronor. För 1999 och 2000 bedömer vi anslagsbehovet till 631 miljoner kronor respektive 647 miljoner kronor.

A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar

Genom ökad konkurrensupphandling av drift och underhåll bör utgifterna kunna minska. På sikt bör eftersträvas konkurrensupphandling av allt drifts- och anläggningsarbete. Detta bör ske samtidigt som Banverkets produktionsverksamhet bolagiseras och på sikt privatiseras. Den ökade konkurrensupphandlingen bör under perioden kunna ge effektivseringar motsvarande 1 miljard kronor.

Underhållsarbeten på banorna och investeringar i nya stomjärnvägar bör, i likhet med vad som bör gälla för drift och vidmakthållande, upphandlas i konkurrens för att minska utgifterna. Vidare bör en översyn av de planerade nyinvesteringarna göras så att projekt som är samhällsekonomiskt motiverade utifrån transporteffektivitet, miljö- och säkerhetsskäl prioriteras.

1998 bör anslaget bestämmas till 6 740 404 000 kronor. För 1999 och år 2000 bedömer vi anslagsbehovet till 6 747 miljoner kronor respektive 6 906 miljoner kronor.

B 4 Bidrag till sjöfarten

Detta stöd utges till svenska rederier med handelsfartyg. Denna form av företagssubventioner leder inte till ett effektivt resursutnyttjande i samhällsekonomin. Sverige bör istället verka i internationella sammanhang, inte minst inom ramarna för EU-samarbetet, i syfte att skapa internationellt likvärdiga konkurrensvillkor för rederinäringen. Inriktningen bör vara att i ett första steg skapa en gemensam europeisk marknad utan nationella subventioner eller särlagstiftning. Stödet bör avvecklas inom en period av två år.

1998 bör anslaget bestämmas till 300 miljoner kronor. För 1999 bedöms anslaget behöva uppgå till 200 miljoner kronor för att från och med år 2000 vara helt avvecklat.

C 3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice

Posten AB hävdar att det krävs extra ersättning för viss service. Inte minst Riksrevisionsverket, Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen har pekat på uppenbara oklarheter om så verkligen är fallet. Postens ekonomiska redovisning är fortfarande sådan att det inte går att klargöra om viss grundläggande verksamhet verkligen behöver statliga subventioner. In till dess att Posten AB kunnat belägga behovet av stöd anser vi inte att någon ersättning bör utgå.

D 2 Köp av interregional persontrafik på järnväg

De olika transportmedlen bör enligt vår mening tillåtas konkurrera på lika villkor; då utvecklas de färdsätt som är samhällsekonomiskt mest effektiva. Köp av olönsam järnvägstrafik kan inte motiveras så länge inte andra lösningar tillåts eller prövas. En konkurrensutsättning av persontrafiken på järnväg kan mycket väl visa sig leda till att nya trafikoperatörer som kan köra nu olönsamma sträckor på kommersiella villkor etablerar sig. En avreglering av långväga busstrafik kan också möjliggöra resor på dessa sträckor utan statliga subventioner. Vi har föreslagit såväl att den långväga busstrafiken avregleras som att all persontrafik på järnväg konkurrensutsätts. Regeringen bör inte bemyndigas att upphandla interregional persontrafik på järnväg.

Mot denna bakgrund anser vi att anslaget bör avvecklas från och med 1999. 1998 bör anslaget bestämmas till 312 946 000 kronor.

E 4 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Mindre än hälften av SMHI:s verksamhet är idag anslagsfinansierad. I SOU 1995:99, SMHI:s verksamhetsform, påvisas också att intäktsfinansieringen kan förväntas öka realt med 15–20 miljoner kronor fram till sekelskiftet. Vi anser det vara betydelsefullt om SMHI successivt bedriver sin verksamhet i mer affärsmässiga former och föreslår därför en mindre utgiftsminskning som kan förväntas motsvara vad SMHI kan kompensera med ökad intäktsfinansiering och effektivisering.

1998 bör anslaget bestämmas till 168 751 000 kronor. För 1999 och år 2000 bedömer vi att anslaget bör uppgå till 172 miljoner kronor respektive 176 miljoner kronor.

Övriga frågor

Regeringen lägger i budgetpropositionen förslag om en sammanföring av anslag som berör Vägverket och anslag som berör Banverket. Orsakerna uppges vara flexibilitet och effektivitet. Riksdagens ställning riskerar att försvagas när möjligheterna att styra över tilldelning av medel på anslag beskärs. Detta uppvägs dock något av att riksdagen fattar beslut om bl.a. den nationella väghållningsplanen där de anslag, som regeringen nu föreslår skall försvinna, återfinns. Riksdagen bör biträda regeringens förslag, men regeringen bör till riksdagen årligen i anslutning till budgetpropositionen avlämna en redogörelse för hur medlen under anslagen A 2 och A 4 använts.

I budgetpropositionen önskar regeringen riksdagens bemyndigande att överföra medel mellan anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar och anslaget A 2 Väghållning och statsbidrag utan att anslagen inklusive anslagskrediten därmed överskrids.

Moderata samlingspartiet avvisar en sådan sammanblandning av anslag. I normalfallet kan regeringen i tilläggsbudget återkomma till riksdagen för att flytta medel mellan olika anslag i budgeten. Detta förfarande fungerar mycket väl. Regeringen och riksdagen har också möjligheter att fördela anslagssparande i ett anslag, för insatser under ett annat anslag. Riksdagen bör inte överge rätten att fördela medel.

Moderata samlingspartiet driver en annorlunda trafikpolitik, som även berör hur de statliga verken och bolagen handhas. I motion 1997/98:T202, Trafikpolitik för tillväxt och god miljö, redogör vi utförligt för vår syn på bl.a. Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens järnvägar och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. De övergripande mål och den verksamhetsinriktning som där anges skapar förutsättningar för bättre kommunikationer.

De mål som regeringen angivit för Handelsflottans kultur och fritidsråd bör avslås. Vi menar att dessa avgifter ej skall finansieras över Sjöfartsverkets budget utan av användarna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Vägverket: Administrationskostnader inom utgiftsområde 22 Kommunikationer anslå 1 159 781 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer anslå 11 835 873 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Banverket: Sektorsuppgifter inom utgiftsområde 22 Kommunikationer anslå 655 694 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar inom utgiftsområde 22 Kommunikationer anslå 6 740 404 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget B 4 Bidrag till sjöfarten inom utgiftsområde 22 Kommunikationer anslå 300 miljoner kronor 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen avslår regeringens förslag om anslaget C 3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice inom utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget D 2 Köp av interregional trafik på järnväg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer anslå 313 000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget E 4 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer anslå 168 751 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanslagning av anslag inom Vägverkets och Banverkets områden,
att riksdagen ej bemyndigar regeringen att omfördela medel mellan anslagen A 2 Väghållning och statsbidrag och A 4 Investering samt drift och underhåll av statliga järnvägar i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen ej bemyndigar regeringen att upphandla interregional persontrafik på järnväg i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen godkänner övergripande mål och verksamhetsinriktning för Sjöfartsverket i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handelsflottans kultur- och fritidsråd,
att riksdagen godkänner övergripande mål, myndighetsmål och verksamhetsinriktning för Luftfartsverket i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen godkänner övergripande mål och verksamhetsinriktning för Statens järnvägar i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen godkänner övergripande mål och ekonomiska mål för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 6 oktober 1997
Per Westerberg (m)
Tom Heyman (m)	Birgitta Wistrand (m)
Lars Björkman (m)	Ulla Löfgren (m)
Jeppe Johnsson (m)	Maud Ekendahl (m)
Carl G Nilsson (m)	Elizabeth Nyström (m)