Motion till riksdagen
1997/98:T208
av Jeppe Johnsson och Karl-Gösta Svenson (m)

Infrastruktursatsning i sydöstra Sverige


1 Bakgrund

Under hela efterkrigstiden var Östeuropa stängt från nästan allt samarbete med västra och norra Europa. En vändning kom i och med Berlinmurens fall och de efterföljande stora förändringarna i länderna på andra sidan Östersjön. Förr var Östersjön ett hav som skilde människor åt. Nu är samma hav en möjlighet, som öppnar för handel, samarbete och utveckling.

Mer än 10 år har gått sedan länderna på andra sidan Östersjön blev fria. Planeringen i Sverige för de nya förutsättningarna borde startat för länge sedan. Planeringen och utbyggnaden av infrastrukturen i sydöstra Sverige har inte förändrats i linje med de nya förutsättningar som nu råder. Den nya tiden kräver ny- och omtänkade vid planeringen av infrastukturen.

2 En ny tid

I regeringsförklaringen står: ”Regeringens utrikespolitiska mål är att ytterligare intensifiera Östersjösamarbetet, att spela en aktiv roll i EU-samarbetet, att vara pådrivande i utvidgningen av EU, att verka för ökad säkerhet och samarbete i Europa, att delta i fredsfrämjande uppdrag samt att vidmakthålla ett aktivt engagemang för solidaritet och rättvisa.”

Ytterligare ett citat ur regeringsförklaringen: ”Östersjöregionen kan bli Europas främsta tillväxtregion. Länderna runt Östersjön flätas samman i en allt snabbare takt. Sverige skall gå i spetsen för att förverkliga Östersjön som en framtidsregion.”

Vi delar regeringens åsikter i de delar som kommer till uttryck i de ovan citerade avsnitten. Östersjöområdet är en av de snabbast expanderande handelsregionerna i världen. Sverige har gått med i EU och förhandlingar för att få med de andra Östersjöländerna i det europeiska samarbetet är i full gång. Öresundsbron är snart färdigbyggd.

3 Krav på handling

Den nya tiden kräver en ny syn då det gäller den framtida planeringen av kommunikationer i sydöstra Sverige. Det nödvändiga nytänkandet är inte en ren Blekingefråga, utan en fråga för hela det framtida svenska näringslivet. Det är nödvändigt att investera i både vägar och järnvägar som möjliggör för det svenska näringslivet att utnyttja Blekinges hamnar/färjelägen både för import från och export till länderna på andra sidan Östersjön. Öresundsbron kommer att medföra ökade trafikströmmar, både på väg och järnväg i båda riktningarna, mellan hamnarna/färjelägena i Blekinge och Öresundsbron.

Trots de omvälvande förändringarna i regionen, präglas fortfarande många planerares framtidsvisioner av den gamla synen på sydöstra Sverige och Blekinge. Regeringen har ansvaret för att det nya synsättet på Östersjö­regionen anammas av de olika myndigheter och verk som har till uppgift att planera den framtida infrastrukturen i Sverige.

Ett rimligt krav är att infrastruktursatsningar för den närmaste 10-årsperioden i Blekinge minst utförs till ett belopp som står i proportion till befolkningens andel. Till detta kommer den nya situationen och behoven som uppstått i denna del av Sverige sedan Berlinmurens fall och den ökade strömmen av gods och passagerare till och från ”de nya Östersjöländerna”.

4 Hamnen – porten till ”det nya Europa”

Grunden för en ny syn på sydöstra Sveriges och därmed Blekinges nya strategiska läge i den nya Östersjöregionen är närheten till länderna på andra sidan Östersjön och tillgången till flera mycket goda hamnar i Blekinge.

5 Hamnar

Färjetrafiken från länets hamnar växer stadigt och det finns inget som talar för att den pågående utvecklingen skall brytas. Både Karlskrona och Karlshamn gör nu stora insatser för att bygga ut och förbättra hamn- och färjeterminalerna. Totalt satsas mer än 200 miljoner kronor. Även Sölvesborg kommer att göra vissa mindre utbyggnader för att stärka hamnens konkurrenskraft.

Linjen Karlskrona–Gdynia trafikeras i dag av Lion Ferry, Stena Line, med ca 30 avgångar i månaden. Sedan juni 1997 trafikeras linjen av ett fartyg med avsevärt större kapacitet än det tidigare. Fartyget tar 1 800 passagerare, ca 40 lastbilar och 150 personbilar. Under den gångna sommaren har trafiken jämfört med 1996 ökat avsevärt och linjen är i dag landets största vad gäller passagerartrafik mellan Sverige och Polen. Stena Line har redan i vissa uttalanden aviserat ytterligare en ro-ro färja för att klara behovet av lastbilstransporter. Trafiken juni–augusti 1997 uppgick till:

Förbindelsen mellan Karlshamn och Liapaja har utvecklats väl under det senaste året. Trailer- och lastbilstransporterna har ungefär samma omfattning som Karlskrona–Gdynia-förbindelsen. Däremot finns ingen passagerar- eller personbilstransport på denna färjelinje. DSB är en av huvuddelägarna av denna linje och även här har bolaget aviserat ytterligare en färja för att komplettera den befintliga.

Blekinge har bra och strategiskt belägna hamnar. Blekinges hamnar utgör en resurs för hela Sverige. Rätt utnyttjade skapar dessa hamnar förutsättningar för såväl utvecklingen av landets handelsförbindelser mot Öst- och Centraleuropa som för handeln från Öst- och Centraleuropa med övriga Europa via Öresundsbron.

Under året har länsstyrelsen som huvudfinansiär stött en transportstudie vars syfte var att studera de framtida transportflödenas storlek och läge i södra Östersjöområdet. Studien har genomförts av TFK i Hamburg. Resultatet av studien är mycket tydlig: ”en stor utvecklingspotential finns hos Blekinges hamnar för trafik mot i första hand Polen och Baltikum.” Tyvärr verkar inte alla acceptera studiens resultat. En sådan part är SJ:s egen godschef Christer Beibom som i en artikel i Transport Idag nr 15 skriver: ”Jag har läst utredningen och finner inte teorin om järnvägsfrakter vara underbyggd.” Vidare säger Beijbom i artikeln att ”vi har lagt ner ett jättearbete på att bygga upp järnvägstrafiken från Skåne mot Tyskland och Polen och vi tänker inte satsa på en konkurrerande järnvägsfärja från Blekinge.” Med en sådan inställning kommer vi i Sverige att i fortsättningen ha en dominans för lastbilstransporter då det gäller gods.

Blekinges läge och mycket goda hamnar öppnar nya möjligheter för effektiva transportsystem till och från länderna på andra sidan Östersjön. Regeringens uttalade ambition att utveckla Östersjöområdet borde därför resultera i tydliga direktiv vad gäller infrastrukturstöd till vägar och järnvägar i sydöstra Sverige. Vi anser att det är angeläget att regeringens ambitioner till ökat Östersjösamarbete omsätts från ord till handling. Regeringen bör ta initiativ så att målsättningarna även får genomslag bland de verk som planerar landets framtida infrastruktur.

Nedan följer förslag på nödvändiga åtgärder för att leva upp till orden i regeringsförklaringen. ”Sverige skall gå i spetsen för att förverkliga Östersjön som en framtidsregion.”

6 Vägar

Öresundsbrons tillkomst och de nya förbindelserna till Polen och Baltikum via Blekinge, öppnar nya möjligheter men ställer samtidigt krav på ett vägnät med godtagbar standard. När det gäller det större vägnätet krävs förbättringar på flera vägsträckor. Trafiksäkerhetssituationen i länet bedöms tillhöra de sämsta i landet. Detta är allvarligt. I många fall bedöms hög trafikintensitet och dålig vägstandard vara orsaken till den allvarliga olyckssituationen.

6.1 E 22

Väg E 22 går genom hela Blekinge. Vägens betydelse har ökat och kommer att öka i och med den ökande trafiken med Polen och Baltikum. Öresundsbrons tillkomst ställer vidare höga krav på denna vägförbindelse då den kommer att bli länken mellan det nya Östersjöområdet och Skåne, Danmark och vidare mot övriga EU-länder.

Inom de närmaste åren kommer några av sträckorna att få en sedan länge nödvändig upprustning. Utöver dessa avsnitt har motortrafikdelen av E 22 i länet mycket dålig trafiksäkerhet. På dessa sträckor är trafiktätheten lika hög och högre än på många andra vägavsnitt i landet där planer på upprustning redan är beslutade. Vägens dåliga standard på vissa avsnitt kommer alltmer att bli en begränsning för näringslivets utveckling och utsätta flera trafikanter för allvarliga olycksrisker. Den långsiktiga inriktningen är att åstadkomma en trafiksäker fyrfältig väg från länsgränsen i väster till Jämjö i öster.

6.2 Riksväg 30

Vägen ingår i den transportkorridor som benämns TEM-Scandinavia och är en förbindelse från Oslo/Göteborg till Karlskrona samt via färjeförbindelsen Karlskrona–Gdynia och vidare till Aten/Ankara. Blekingedelsträckan förbi Bredåkra är i akut behov av ombyggnad. Det är mycket angeläget att projektet kan genomföras enligt planerna.

6.3 Riksväg 29

Förbindelsen är en utomordentligt viktig tillfartsväg för tung trafik till Karlshamns hamnar och Mörrums bruk. Delen Hoka–länsgränsen är i akut behov av ombyggnad. Vägen löper parallellt med Mieån som bl.a. är Karlshamns vattentäkt. En allvarlig olycka har redan inträffat och risken för ytterligare katastrofer kan inte uteslutas så länge riksvägen ligger kvar längs ån. Det är nödvändigt att projektet fullföljs utan förseningar.

6.4 Tvärleden, Olofström–Halmstad

Tvärleden är en regionalled som knyter ihop Blekinge med västkusten. Leden har mycket dålig standard. Stora delar av sträckan behöver rustas upp. För att säkerställa finansieringen bör Tvärleden förändras till riksväg. Sträckan Osby–Markaryd är i akut behov av nybyggnad.

Den största arbetsplatsen inom Blekinges näringsliv är Volvo Personvagnar i Olofström, med ca 4 000 anställda. Till dessa kommer alla som på ett eller annat sätt är beroende av att Volvo finns och utvecklas positivt i Olofström. Volvos transporter mellan Olofström och Göteborg är mycket omfattande. Bristen på en bra förbindelse är så allvarlig att den kan komma att äventyra Volvos produktion i Olofström. Vägverket bör omedelbart börja planera för en lösning av problemet med Tvärleden.

6.5 Järnvägar

Länet har under senare år satsat kraftfullt på utökad kollektivtrafik där persontrafiken på järnväg utgör en mycket viktig del. På godssidan har det hitintills varit svårare att få genomslag för ökade transporter på järnväg. Sverige behöver nya alternativa miljövänliga transportkorridorer för trafik riktad mot Central- och Östeuropa. Det naturliga är att leda över en del av trafikströmmarna till sydöstra delen av landet. Blekinges utmärkta hamnar är en viktig förutsättning för detta nytänkande.

6.6 Blekinge Kustbana

Resandeutvecklingen på bandelen Karlskrona–Kristianstad har utvecklats från 150 000 resor per år (1991) till dagens ca 800 000. Fortfarande finns potential för stora ökningar av detta resande. Här öppnar Öresundsbron nya möjligheter till snabba förbindelser med Köpenhamn. En elektrifiering av Blekinge kustbana är en prioriterad investering. Elektrifieringen skapar förutsättningar för att på ett miljövänligt sätt snabbt och effektivt nå ut i Europa och världen i övrigt. Banan bör rustas upp så att det går att hålla en hastighet på 160 km/h. Kurvrätningar bör göras. Målsättningen är att åstadkomma restider ner mot två timmar på sträckan Karlskrona–Kastrup.

Möjligheterna är stora att den positiva utvecklingen av Blekinge kustbana kan fortsätta. För detta krävs antingen att Blekinge Kustbana ingår i stomjärnvägsnätet och medel den vägen tillförs banan eller att regeringen precis som för Citytunneln och Botniabanan föreslår ett särskilt stöd till Kustbanans fortsatta utveckling.

6.7 Kust-till-kust-banan

Kust-till-kust-banan bör rustas upp till 160 km/h på hela sträckan från Göteborg och till Kalmar/Karlskrona. Banan har stora möjligheter att klara stora godsmängder mot Blekinges hamnar och kan därmed utgöra ett intressant komplement till järnvägsstråken över Skåne. Kust-till-kust-banan och då särskilt delen Karlskrona–Emmaboda är i akut behov av upprustning bl.a. spårbyte och elkontaktsledningsbyte.

Banverket föreslår nu i sitt utkast till stomnätsplan att insatserna senareläggs till andra hälften av tioårsperioden (2005–2007). I den nu gällande stomnätsplanen var insatsen utlovad före år 2000. Det kan konstateras att stomnätsplanens satsningar i sydöstra Sverige öster om stambanan är mycket begränsade jämfört med landet i övrigt. Av totalt 36 miljarder kronor föreslås järnvägssatsningar på drygt 300 miljoner kronor i sydöstra Sverige, vilket är knappt en procent av landets satsningar.

7 Sammanfattning

Det är dags att planera för de nya förutsättningarna som råder i och med att länderna kring Östersjön har blivit fria. Sveriges medlemskap i EU och strävan att få med de andra Östersjöländerna i det europeiska samarbetet. Öresundsbron och allt vad den kan komma att innebära med ökade transporter av både personer och gods. De ökande transporterna innebär en ökad trafik åt båda hållen. Blekinges hamnar, vägar och järnvägar är nödvändiga komponenter i den nya situation som nu råder i Östersjöområdet. Östersjöområdet är en av de snabbast expanderande handelsregionerna i världen. Detta faktum kräver ett nytänkande vid de framtida infrastrukturinvesteringarna.

8 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om planeringen av infrastruktursatsningar i Sydostsverige,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsbehoven avseende vägnätet i Blekinge,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsbehoven avseende järnvägsnätet i Blekinge och anslutningar till detta.

Stockholm den 3 oktober 1997

Jeppe Johnsson (m)

Karl-Gösta Svenson (m)