Under 1990-talet har informationstekniken (IT) kommit att inta en central roll såväl inom arbetslivet som inom utbildningen. Intresset har bl.a. fokuserats på IT:s möjligheter att skapa tillväxt, attraktivare investeringsklimat (se Softcenter i Ronneby m.fl.), effektivare utbildning och produktivare företag. Det står i dag helt klart att de länder, regioner eller kommuner som på ett framgångsrikt sätt lyckas utnyttja de nya IT-hjälpmedlen kommer att vinna konkurrensfördelar och därmed ökade möjligheter till förbättrad välfärd för medborgarna. En bred användning av IT skulle kunna ge människor ökad livskvalitet, fördjupad demokrati och insyn, men också ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv.
Den som behärskar IT-verktygen och därmed har tillgång till all den information som datanäten erbjuder får ett starkt inflytande, och därmed makt, i det framväxande informationssamhället. Vi kan antingen välja att låta IT utvecklas på marknadens villkor, dvs. slumpmässigt, eller välja att styra och forma tekniken i en socialt acceptabel riktning. En god politik väljer givetvis det sistnämnda alternativet, men agerar vi tillräckligt kraftfullt i dag? Tyvärr tvingas man konstatera att vi inte alltid har en bra genomarbetad syn för att möta IT och informationssamhället. Enligt vår uppfattning är det vår politiska skyldighet att se till att informationsrevolutionen kommer alla, inte bara de redan privilegierade, till del.
Alla måste ges tillgång till informationsnäten och i detta sammanhang både kan och måste folkbiblioteken spela en central roll. Vi står i dag inför en situation där IT griper in i alla delar av samhällslivet och vi måste förstå att IT är minst lika revolutionerande som hjulet var för transporterna och tryckpressarna för informationsspridningen. Vi måste också ha klart för oss att informationstekniken kommer att vara en av de mest värdeskapande sektorerna i vårt samhälle den närmaste tiden, men samtidigt kan IT starkt bidra till ett ojämlikare och mer skiktat samhälle. Av bl.a. denna anledning måste samhället både lokalt, regionalt och nationellt, vara drivande när det gäller att ge alla medborgare möjlighet att gratis få utnyttja IT. I varje kommun borde skapas IT-träffpunkter eller elektroniska medborgarkontor där alla som inte har råd att skaffa de nödvändiga tekniska hjälpmedlen har möjlighet att både lära sig och utnyttja den nya tekniken. Tyvärr är det så att de svenska folkbiblioteken har mycket varierande möjligheter att fylla funktionen som IT-träffpunkter. De flesta har de senaste åren fått kraftiga neddragningar av budgetramarna, vilket innebär att många har svårt med redan existerande verksamheter.
Att ge folkbiblioteken ett ökat stöd tillhör utmaningarna i det framväxande informationssamhället. En annan stor utmaning är folkbildning om informationstekniken. Studieförbunden täcker in hela landet med sin verksamhet och skulle kunna engagera den del av befolkningen som inte lärt sig IT i skolan. Studieförbundens stora målsättning kunde vara att erbjuda alla medborgare kunskaper om IT. Biblioteken har en tradition i att utnyttja IT och behandla information. Studieförbunden har en stark tradition av folkbildning. Kombinationen bibliotek och studieförbund skulle kunna vara en central länk i en strategi för att, med hjälp av IT, minska klyftorna i samhället.
Samhället måste både lokalt, regionalt och nationellt stödja en utveckling av folkbiblioteken mot elektroniska medborgarkontor (som inte skall ersätta bibliotekens nuvarande funktion). Här krävs politiska initiativ på alla nivåer. I medborgarkontoren skall allmänheten gratis och på egen hand få möjlighet att använda den nya tekniken, men även få hjälp att utnyttja densamma. Folkbiblioteken och studieförbunden skulle kunna bli garanter för att informationstekniken kommer alla, och inte bara de informationsrika, till del. Vågar vi anta denna gigantiska folkbildningsutmaning? Och vågar man göra nödvändiga omprioriteringar? För oss är denna satsning nödvändig. Om den inte görs finns en uppenbar risk för att ojämlikheten fördjupas i det framväxande informationssamhället.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda folkbiblioteken och studieförbunden för att bredda och utveckla användningen av informationstekniken.
|
Bengt Kronblad (s) |
|
|
Agneta Ringman (s) |
Ann-Marie Fagerström (s) |
|
Håkan Juholt (s) |