Alkoholpolitiken

I boken ”Alkoholpolitik för en bättre folkhälsa, Red. Griffith Edward” (Alcohol Policy and the Public Good) fastslår 17 av världens främsta alkoholforskare att den totala alkoholkonsumtionen är avgörande för omfattningen av skador relaterade till alkohol. Forskarna har även granskat den kritik som riktats mot analysmetoden, men konstaterat att totalkonsumtionsmodellen har relevans.

De långsiktiga skadorna som alkoholmissbruk leder till kan motverkas genom tidiga insatser mot missbruk och genom en kvalificerad och väl fungerande vård och eftervård. Flertalet av de skador som följer med alkoholkonsumtion är dock relaterade till såväl missbruk som till måttlig eller tillfällig dryckeskonsumtion, eftersom mängden av måttlighetskonsumenter är så stor, den s.k. preventionsparadoxen.

Det gäller i hög grad vid olika typer av olyckor. I vissa fall även barn, som föds med bestående men till följd av kvinnans alkoholkonsumtion, s.k. FAS-barn (Fetalt alkoholsyndrom).

Till grund för nuvarande alkoholpolitik finns det av riksdagen 1985 antagna folkhälsomålet, konfirmerat vid 1989/90 års riksdag (1989/90:SoU2) att minska alkoholkonsumtionen med 25 % fram till år 2000, som förstärkts genom den 1992-09-17 av WHO:s Europaregion framtagna European Alcohol Action Plan och genom WHO:s Pariskonferens 1995-12-15 ”Less is better”. I det senare fallet skrev samtliga europeiska stater under ett dokument med 5 övergripande mål och 10 strategiska punkter. Vi ser dessa punkter som viktiga inslag i det progressiva arbetet i linje med de hälsopolitiska målen och anser att de skall vara riktlinjer för riksdagens och regeringens alkoholpolitik. De angivna målen och strategiska punkterna är:

De 5 delmålen	De 10 strategiska punkterna
1. Alla personer har rätt till ett liv inom familjen, samhället och arbetslivet, som skyddar dem för skador i form av olyckor och andra negativa konsekvenser av alkoholkonsumtionen.	1. Informera om alkoholens konsekvenser och folkhälsan, familjen och samhället.
2. Det är viktigt att man ger information och utbildning till alla i samhället och med en tidig start rörande alkoholens konsekvenser på hälsan, familjen och samhället.	2. Främja allmänna, privata och arbetsmiljöer som skydd mot olyckor och våld.
3. Barn och tonåringar skall få rätt att växa upp i ett samhälle som skyddar dem för skadeverkningar av alkoholen.	3. Motverka rattfylleriet.
4. De som är missbrukare eller problematiker skall ha rätt till god vård, liksom deras familjer.	4. Värna hälsan, särskilt för unga personer och genom att påverka alkoholpriset med skatter.
5. De som inte vill dricka av olika skäl skall få stöd för sin livsstil.	5. Stoppa all reklam för alkohol, särskilt den som riktar sig mot unga.
	6. Vården skall ha god och hög kvalitet.
	7. Bekämpa illegal tillverkning av alkohol.
	8. Intensifiera utbildning och fortbildning av personal inom preventionen och vården.
	9. Stöd folkrörelsearbetet för folkhälsan.
	10. Verka för att varje land främjar det nu beslutade alkoholpolitiska programmet.

Det är viktiga fundamentala beslut som syftar till att minska alkoholkonsumtionen och de därtill relaterade skadorna och olyckorna. Eftersom de nu angivna besluten är av långsiktig karaktär krävs det också insatser i nuläget. På så sätt stärks de krafter som vill motverka för tidig konsumtion och allvarliga skador för samhällsekonomin.

I flera sammanhang talas också om den s.k. punktnykterheten, där avsikten är att undvika alkohol bland ungdomar, gravida kvinnor, under arbetstid samt i all slags trafik. Metoderna för att nå dessa mål är flera, varav de viktigaste kan sägas vara dessa:

Insatser inom fyra områden bör prioriteras, nämligen

– Höjning av åldersgränsen för servering på restaurang till lägst 20 år.

– En fortsatt höjning av prisnivån på alkoholdrycker med anpassning till den allmänna prisnivån. Höjningen bör genomföras i ett slag för att effekten skall bli så uttalad som möjligt.

– Åtgärder sättas in mot hembränning, langning och smuggling. Hembränningsförbudet utgör grunden för upprätthållandet av monopolsystemet i svensk alkoholpolitik.

– Aktiva informationsinsatser bland de fyra prioriterade grupperna, barn och ungdom, gravida kvinnor, arbetsplatserna och all slags trafik.

För att budskapet skall få bredd och förankring bör en väsentlig del kanaliseras genom folkrörelserna. Särskilt nykterhetsrörelsen besitter en väl dokumenterad kompetens med erfarenheter av nya metoder och aktiviteter. För detta krävs ett aktivt samhälleligt stöd för de insatser som främjar medborgarnas hälsa och välfärd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av det alkoholförebyggande arbetet.

Stockholm den 1 oktober 1997
Göran Magnusson (s)
Karin Israelsson (c)	Elver Jonsson (fp)
Marianne Samuelsson (mp)	Eva Zetterberg (v)
Fanny Rizell (kd)