I dag är huvudmannaskapet för beroendevård delat mellan landsting och primärkommun. I princip innebär det att socialtjänsten har ansvaret för behandling av beroendet samt för de sociala komplikationerna det ger upphov till, medan sjukvården har ansvaret för behandling av de medicinska komplikationerna. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har olika handläggningsrutiner och behandlingstradition något som ofta ställer till stora problem.
I dag händer det ofta att människor nekas hjälp. Missbrukare som efter många års destruktiv livsföring äntligen söker hjälp får avslag från socialtjänsten. Då blir det landstingen i stället för kommunen som får betala för de medicinska skador som uppstår och staten som får ta de kostnader som är förknippade med kriminalitet. Genom att inte erbjuda adekvat behandling överlåter kommunen ansvaret till landstinget. Det dubbla huvudmannaskapet mellan landsting och kommun medför krav på bättre samordning för ett effektivt resursutnyttjande.
En ändring behöver ske och därför bör tillsynen över missbrukarvården, dvs. att den håller hög standard, liksom det övergripande ansvaret vidareutvecklas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsynen av missbrukarvården.
|
Mona Berglund Nilsson (s) |