Miljöpartiet har under ett antal år skrivit motioner om att något måste göras åt det stora antalet hemlösa i Sverige, de flesta i storstäderna. Motionerna har blivit väl bemötta, men ingenting händer. Det är dags att gå från ord till handling. Det är ett humanitärt minimikrav som landet bör ta på fullaste allvar och ge dessa utslagna människor hjälp till ett värdigt liv, tak över huvudet, mat, hygien och möjlighet att tvätta sina kläder.
Vart tar de hemlösa vägen på natten?
Vart tar de hemlösa vägen på dagen?
Det finns nästan lika många svar som det finns hemlösa, 10–20 000 människor, i Sverige, de flesta i storstäderna, men i alltfler mindre städer ökar gruppen. Gävle och Falun t.ex. har härbärgen och behovet finns helt klart.
Det finns dock ett visst mönster för dessa människors dagar och nätter. De flesta försöker klara dagen ute eller möjligen inne på järnvägsstationer eller väntrum, går runt i varuhus m.m. De träffas också på RIA:s frukost- och kaffeställen, på Frälsningsarméns dagcenter osv. För många är dagen en lång väntan på kaffe och mat och/eller sprit och narkotika. Oron inför natten är uppenbar, och antalet som tigger om pengar för natthärbärge ökar för varje vecka. Även om några ämnar använda pengarna för andra ändamål är det lätt att se vilken misär de flesta lever i. Alltfler letar i papperskorgar efter tomflaskor; en relativt ny grupp är äldre kvinnor.
Har en prostituerad narkoman något människovärde? Svaret måste i ett demokratiskt och humanitärt samhälle bli ett rungande: ”Ja!” Men det är det svenska samhället i samarbete med de hemlösa, som ska ge dem möjligheten till ett värdigt liv. En god början är uppsökande arbete och erbjudande om en säng, dusch och litet mat. Det är ett minimum som måste uppfyllas. Platserna som i dag finns räcker inte på långa vägar, och i många mellanstora städer finns inga natthärbärgen alls.
De som inte går att motivera för ett ändrat liv ska dock ha hjälp och möjlighet till en fristad i lugn och hemlik miljö under dagen och en sängplats under natten och en möjlighet att få tala med någon, som kan lyssna och hjälpa, om den utsatte vill ta emot det.
Antalet hemlösa anges till 10 000 i hela landet, men vi är övertygade om att siffran är långt högre och önskar en seriös undersökning och uppskattning av det verkliga antalet.
Miljöpartiet anser också att staten ska ta ett övergripande ansvar för sina medborgare och satsa 50 miljoner kronor på investeringar, som kommunerna kan ansöka om, för en 40- eller 50-procentig delfinansiering av ombyggnad av lämpliga projekt för härbärgen eller dagcentrer.
Statsministern slutade sin regeringsförklaring så här: ”Varje människa skall vara med – inte några, inte ett flertal – alla.”
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 50 miljoner kronor anslås som delfinansiering till ombyggnad av lämpliga lokaler till härbärgen eller dagcentrer,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en noggrann uppskattning av antalet hemlösa skall genomföras,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den uppsökande verksamheten utökas och sätts i system.
|
Ragnhild Pohanka (mp) |
|
|
Thomas Julin (mp) |
Eva Goës (mp) |
|
Per Lager (mp) |
Gunnar Goude (mp) |