Centerpartiet motionerade hösten 1997 till riksdagen om hur vi anser att omsorgen om de äldre ska utvecklas. I denna motion ger vi främst svar på regeringens förslag i propositionen om en nationell handlingsplan för äldrevården.
Centerpartiets utgångspunkt är att all vård och omsorg ska ha hög kvalitet, och äldre inom vården ska bemötas med stor respekt och värdighet. Människor ska känna trygghet inför sin egen och anhörigas ålderdom. Det är angeläget att anlägga ett långsiktigt perspektiv för utveckling och för att säkra resurserna för äldreomsorgen.
Under hösten har det i media rapporterats om flera fall av vanvård inom äldreomsorgen, både privat och kommunal verksamhet har varit utsatt för kritik. Larmrapporterna får inte tas som intäkt för att äldreomsorgen generellt sett är undermålig. Situationen varierar över landet och mellan olika boendeformer. Vi kan konstatera att äldrevården i huvudsak fungerar bra och att personalen gör ett bra jobb, men att det på sina håll finns brister i bl.a. de medicinska insatserna. Tillsynen måste förbättras och ev. brister åtgärdas. Ingen ska behöva vara rädd för att åldras p.g.a. att samhället inte kan tillhandahålla god vård och omsorg.
Äldrepolitiken kommer att sättas på hårda prov. Andelen äldre ökar, människor är friskare längre upp i åren men med stigande ålder ökar också risken för en komplicerad sjukdomsbild. Det gör att vårdbehovet ökar, både inom den kommunala äldreomsorgen och inom den hälso- och sjukvård som landstinget har ansvaret för.
Äldresomsorgen kommer också att ställas inför andra prov. Allt högre krav kommer att ställas på de sociala insatserna och på den omgivande miljön. Människor vill i högre grad ha inflytande över sin egen och anhörigas äldreomsorg, människor med olika kulturell bakgrund kommer in i äldreomsorgen. Sammantaget krävs det ökad flexibilitet och valfrihet.
Personalsituationen inom äldreomsorgen måste lösas. Allt för få ungdomar söker sig till vårdutbildningarna och inom några år kommer många som arbetar inom äldreomsorgen att gå i pension. På sina håll är det redan svårt att rekrytera utbildad personal samtidigt som endast hälften av de anställda inom äldreomsorgen har adekvat utbildning. Personalförsörjningen kan komma att vara ett mycket stort problem inom några år. Olika former av insatser måste vidtas och arbetsgivarna har ett stort ansvar för att vidareutbilda den nuvarande personalen.
Äldreomsorgen är genom ädelreformen ett kommunalt ansvar men vi anser ändå att det krävs gemensamma nationella mål för hur äldreomsorgen bör utvecklas. Centerpartiet anser att de föreslagna nationella målen för äldrepolitiken i huvudsak är bra men att det saknas en viktig dimension. Människor är olika, har olika behov och skilda önskemål. Detta måste vara en av utgångspunkterna för vården och omsorgen av de äldre.
Den enskilde vårdtagaren måste själv eller genom sina anhöriga ges reella möjligheter att påverka både var och hur vården skall utföras. Äldrevården måste bedrivas utifrån en helhetssyn där man sätter den enskilde i centrum och respekterar och förverkligar dennes behov och önskemål. Möjligheten att få välja hemtjänstpersonal, dagverksamhet eller särskilt boende måste öka.
Regeringen föreslår som ett första mål att äldre bl.a. ska ha inflytande i samhället och över sin vardag som boende, som patienter och som mottagare av hemtjänst. Centerpartiet anser att detta är allt för vagt formulerat. Vi anser att äldre ska ha rätt att påverka hur, var, hos vem och med vilket innehåll som omsorg ska ges. Detta bör ges regeringen till känna.
Ett stort problem inom äldrevården är att många av dem som av olika skäl måste flytta från ett självständigt boende till ett sjukhems- eller gruppboende förlorar sitt gamla sociala kontaktnät och därmed en del av grunden för den egna identiteten. Förslaget till nationella mål bör därför också kompletteras med ett mål om varje vårdtagares rätt till egen identitet och social gemenskap. Detta bör tillfogas som ett ytterligare mål för äldrepolitiken. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet har i ett annat sammanhang föreslagit ökade resurser till skola, vård och omsorg med ytterligare 4 miljarder kronor. I den ekonomiska vårpropositionen har regeringen hörsammat vårt förslag och föreslår extra resurser till kommunerna. Centerpartiet anser att resurserna till stora delar bör användas för att förstärka äldreomsorgen. Regeringen föreslår att vissa bidrag ska specialdestineras. Centerpartiet anser att bidragen huvudsakligen ska vara generella.
Regeringen föreslår i propositionen att en arbetsgrupp med företrädare för Regeringskansliet, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet bildas för att se över kompetensnivån hos personalen. Det krävs dessutom en kontinuerlig kompetensutveckling inom äldreomsorgen. Arbetsgivarna har härvidlag ett ansvar. Vi ser också en möjlighet att inom ramen för en lokal och flexibel arbetsmarknadspolitik genomföra dessa insatser.
Centerpartiet anser att kompetensutveckling för personalen är angeläget för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen. Kunskapslyftet kommer att tillföra ökad kompetens till äldreomsorgen. Många anställda inom omsorgen har valt att satsa på att komplettera sin utbildning. Detta är en av de viktigaste insatserna i utvecklingen av äldreomsorgen.
Vårdtagarna ska behandlas med respekt och bemötas med värdighet. Äldre har rätt att kräva omsorg och omtanke, och att bli bemötta med empati. Äldreomsorgen bör tillföras en social dimension, och social kompetens ska belönas. Personer med demens blir ibland oroliga och till och med aggressiva. Detta ställer särskilda krav på personalens sociala förmåga. Det är angeläget att i utbildning och fortbildning även behandlar frågor kring bemötande och respekt för den enskilda människans önskemål. Detta bör ges regeringen till känna.
Boende och anhöriga till personer inom äldreboendet påtalar ofta att det saknas sociala insatser inom äldreomsorgen. Det saknas möjlighet för ordinarie personal att göra insatser utöver de absolut nödvändiga uppgifterna. De anhöriga har förstås i dessa sammanhang en betydelsefull roll men även frivilligorganisationerna kan fylla en viktig uppgift i detta arbete. Kompe-tensen hos de personer som arbetat inom vården och omsorgen men som gått i pension bör tas till vara. Många pensionärer vill inte abrupt avsluta sitt arbete utan kan tänka sig att göra en social insats för de boende inom äldreomsorgen. Det bör prövas ett system med ersättning för ”resursarbete” för pensionärer som tidigare varit verksamma inom vården. Detta bör ges regeringen till känna.
Ädelreformen ersatte i viss mån gamla gränsdragningsproblem med nya, och ett av de stora problemen inom äldreomsorgen är att de medicinska insatserna inte är tillräckliga. Människor hamnar mellan kommunernas respektive landstingens ansvar. Det krävs ökad samverkan mellan kommuner och landsting för att trygga läkarinsatserna. Det pågår flera olika samverkansprojekt runt om i landet – flera av dem redovisas i propositionen.
Ett stort problem är att vårdtagare som är medicinskt färdigbehandlade inom akutsjukvården fortfarande kan vara mycket vårdkrävande. Tidigare, när vårdtiderna var längre, kunde patienten få en större del av sin rehabilitering inom sjukvården även om det inte krävdes ytterligare medicinska insatser. En väg för en mjukare övergång till den kommunala omsorgen är att inrätta en mellanvårdsform, i avvaktan på kommunal omsorg. Detta bör vara en gemensam uppgift för kommuner och landsting. Detta bör ges regeringen till känna.
Kommuner och landsting bör ha ett intresse av ett väl utvecklat samarbete med pensionärsorganisationerna. Verksamheten i de lokala pensionärsråden fyller här en viktig funktion. Problemet är att råden ofta kommer in i ett allt för sent skede och påverkansmöjligheterna är därmed begränsade. Centerpartiet anser att pensionärsorganisationernas kunskap och engagemang bör komma in i ett tidigare skede av beslutsprocessen. Även vårdtagarna bör vara med i processen och beslut kan ibland i sin helhet överlåtas till de boende. Detta bör ges regeringen till känna.
Äldrevårdstaxorna varierar mellan kommunerna eftersom kommunerna själva beslutar om dessa. Anledningen är att kommunerna värderar innehållet olika. Enhetliga taxor över hela landet skulle förmodligen bli orättvisa – då innehållet skiljer mellan kommunerna. I vissa fall får taxesättningen orimliga konsekvenser för den enskildes ekonomi. Taxorna sätts dessutom ofta i förhållande till bostadstillägget för pensionärer. Även förbehållsbeloppet varierar mellan kommunerna. Centerpartiet påtalade i höstens motion om äldreomsorgen behovet av förbättrade och tydligare taxor inom äldreomsorgen. Och eftersom varje kommun har skapat sin egen modell och det därför är svårt för den enskilde att få överblick över hur hög avgiften egentligen är bör regeringen ta upp överläggningar med Kommunförbundet om en gemensam policy för äldrevårdstaxorna i kommunerna. Detta bör ges regeringen till känna.
Antalet bostäder för det särskilda boendet har ökat betydligt efter ädelreformen. Statliga stimulansbidrag har haft en viss betydelse för ombyggnaden. Satsningarna på ombyggnation har varierat men generellt sett är den fysiska miljön inom äldreboendet god, även om det finns undantag. Behoven varierar i landet – vissa kommuner har behov av att satsa på nya lokaler och bättre yttre förutsättningar, andra kommuner behöver göra insatser för att t.ex. förbättra den sociala miljön. Vår uppfattning är att kommunerna, med stöd av de nationella målen, klarar av att bedöma hur resurserna ska användas. Centerpartiet anser att de av regeringen föreslagna extra resurserna till ombyggnation av äldrebostäder bör ingå i det generella bidraget till kommunerna. Detta bör ges regeringen till känna.
Regeringen föreslår att Socialstyrelsen och länsstyrelserna får i uppdrag att ytterligare förstärka och intensifiera tillsynen över vården av äldre och handikappade, och enligt regeringens förslag ska 20 miljoner kronor tillföras myndigheterna för detta ändamål. Centerpartiet tillstyrker förslaget. I samband med detta vill vi aktualisera frågan om ansvaret för tillsyn enligt LSS. Lagstiftningen är oklar och regeringen bör därför tillsätta en utredning för att klargöra tillsynsansvaret för stöd och service till vissa handikappade. Detta bör ges regeringen till känna.
Handikappade som har personlig assistans, enligt LASS, mister denna när de blir ålderspensionärer. När den handikappade fyllt 65 år är det kommunen som får överta det ansvar som ligger inom LASS. Många handikappade oroar sig för övergången till det kommunala ansvaret och för att servicen inte ska bli lika ”personlig” som den är genom assistansreformen. Centerpartiet förstår oron. Enligt Centerpartiets mening måste denna fråga lösas så att de handikappade kan garanteras kontinuitet i sin omsorg. Detta bör ges regeringen till känna.
Regeringen föreslår att den som uppmärksammar eller på annat sätt får kännedom om allvarliga missförhållanden i omsorgerna om någon enskild skall vara skyldig att utan dröjsmål anmäla detta till socialnämnden eller till den som är ansvarig för verksamheten. En sådan bestämmelse införs i socialtjänstlagen. Centerpartiet välkomnar förslaget. Det har i den offentliga debatten påpekats att det inte finns någon straffpåföljd för den som inte anmäler missförhållanden. Vi ser lagstiftningen som ett stöd för anställda inom omsorgen som inte får gehör hos arbetsledningen eller som är rädda för repressalier vid anmälan. Felbehandlingar och oaktsamhet i vård och omsorg regleras i hälso- och sjukvårdslagen och där regleras straffpåföljden för detta.
Patienter eller anhöriga som är missnöjda med vården kan vända sig till förtroendenämnderna i landstingen och kommunerna och till de statliga organ som finns (till exempel Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och Socialstyrelsen). Förtroendenämnderna, som enligt lag ska finnas i varje landsting och kommun, är ett mycket betydelsefullt komplement till de övriga instanser dit patienten kan vända sig för att få upprättelse. Nämndernas ansvar och funktion bör utvecklas och förstärkas.
En central uppgift bör vara att främja kontakterna mellan patienterna och vårdpersonalen, att stödja och hjälpa enskilda patienter samt att återföra erfarenheter från nämndernas verksamhet så att de kan bidra till hälso- och sjukvårdens kvalitetsutveckling. Vi vill också ändra nämndens namn till patientnämnd för att tydligt markera att den är medborgarnas företrädare. Nämnderna ska vara politiskt tillsatta med stark integritet gentemot verksamheten, oberoende av om den är privat eller offentlig. Det ska inte råda någon tvekan om att patientnämnderna är självständiga i förhållande till dem som beslutar om äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården. Detta bör ges regeringen till känna.
Regeringen föreslår ett särskilt stimulansbidrag för att utveckla och genomföra fortbildningsinsatser för personer som är verksamma i arbetsledande funktioner inom äldreomsorgen. Centerpartiet anser att detta är mycket betydelsefullt och vi anser att insatserna ograverat ska användas till fortbildning för arbetsledare och inte till förtroendevalda som är verksamma inom äldreomsorgen. Centerpartiets uppfattning är att utbildning av förtroendevalda kan ske utan sådant särskilt stöd. Därför avvisar vi det förslaget och anser att hela stimulansbidraget ska användas för fortbildning av arbetsledare. Detta bör ges regeringen till känna.
Vård och omsorgssektorn kräver många händer, en hög kunskapsnivå och människor med empati och social förmåga – begåvning som inte kan ersättas med robotar och maskiner. Det höjs varningar om personalbrist inom sektorn – en av de utmaningar som vi beskrivit i höstens motion.
Förändringarna inom vården och omsorgen, som genomförts under 1990-talet, har varit betydande och omfattande. De har gjort att personalförändringarna varit stora med nya arbetsgivare, många har tvingats sluta, arbetsorganisationen har förändrats m m. Det har kort sagt varit stor oro inom sektorn. Därför har ungdomar inte vågat satsa på ett arbete inom vård och omsorg, vilket kan bli ett mycket omfattande problem om vi inte finner metoder att åtgärda detta.
Arbetet inom vård och omsorgssektorn har mycket av det som ungdomar söker – arbete med människor. Det har ändå inte varit attraktivt att söka sig hit och många platser på gymnasieskolans vårdprogram står tomma. Vi vill vända denna trend – arbeten inom vård och omsorg måste få det positiva omdöme som det förtjänar.
Behovet av att rekrytera personal kommer att vara stort och för att ungdomar ska våga söka sig till yrket tror vi att det måste göras omfattande sommarjobbssatsningar för att ungdomar ska få möjlighet att pröva på arbetet. Dessutom bör möjlighet till lärlingsutbildning utvecklas. Detta är satsningar som kommuner och landsting kan göra för att förebygga kommande personalbrist.
Den generella utbildningsnivån bör höjas. För att arbeta inom det särskilda boendet bör man åtminstone vara utbildad undersköterska. Det bör också finnas möjlighet till specialutbildning eller kvalificerad yrkesutbildning efter gymnasiet. Vid intagningen till utbildning för arbete inom vård- och omsorgssektorn ska det ställas höga krav på den sökande – förutom betygsintagning bör lämpligheten bedömas vid intervjuer och utbildningen bör tidigt innehålla en praktikperiod.
Regeringen föreslår ett särskilt stimulansbidrag om sammanlagt 90 miljoner kronor per år under perioden 1999–2001, ett bidrag som syftar till utveckling och nytänkande inom vård och omsorg. Centerpartiet anser att dessa resurser främst bör användas för projekt som kan utveckla och stimulera de äldres delaktighet, sociala nätverk och inflytande över vård och omsorg samt att utveckla samarbetet med frivillig- och anhörigorganisationer. Vi föreslår därför att resurserna fördelas direkt till det lokala arbetet, efter gemensam ansökan från frivillig- och anhörigorganisationer och de äldrevårdsenheter inom vilka dessa organisationer är verksamma. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet prioriterar vård, skola och omsorg och därför föreslår vi ökade resurser till den kommunala sektorn. Behoven inom omsorgsområdet är stora och den demografiska utvecklingen kommer att kräva ytterligare resurser framgent. Redan idag finns det ett behov av service som kommunernas omsorg inte kan ge inom ramen för hemtjänsten, men som vi anser kan tillgodoses på annat sätt. Behovet av ökad service behöver mötas samtidigt som den privata tjänstesektorn inom området behöver utvecklas. Därför föreslår vi ett stöd genom hemservicestöd för äldre.
I takt med att de äldre har blivit fler och kommunernas ekonomi har försämrats har hemtjänsten mer och mer övergått från att ha haft karaktären av allmän hemservice för äldre till att ge äldreomsorg i hemmet. Städning, skötsel av bostad, viss matlagning för jämförelsevis friska pensionärer är, enligt de prioriteringar som sker i HSU 2000 och i kommunerna, inte en del av generell välfärdspolitik. Kommunernas biståndsbedömning är idag ytterst strikt – och man prioriterar människor med stort omvårdnadsbehov.
Många pensionärshushåll, som inte erhåller hemtjänst, är ändå i behov av service. Det kan vara hjälp med städning, att putsa fönster, klippa gräset, handla och skotta snö – arbetsuppgifter som hemtjänsten inte längre utför men som bidrar till ökad trygghet och trivsel i hemmet. En ökad möjlighet till tjänster i hemmet skulle med all sannolikhet bidra till att många pensionärer skulle kunna hjälpa sig själva under en längre tid och inte behöva anhålla om hjälp av kommunens hemtjänst.
Centerpartiet har tidigare lagt förslag i riksdagen om att utveckla hemservicesektorn för äldre.
Pensionärshushållens behov av vardaglig service skulle kunna tillgodoses genom att staten stimulerar den privata tjänstesektorn. Det enklaste sättet att göra detta är genom ett system med hemservicecheckar för pensionärshushåll. Vårt förslag bygger på att det ska omfatta alla pensionärshushåll, förtids- och folkpensionärer, och ska gälla för alla normalt förekommande tjänster i hemmet. Det som förekommer inom den behovsprövade hemtjänsten ska inte ingå i detta system.
Checksystemet som vi föreslår utformas så att den som önskar hjälp, utöver det som den kommunala hemtjänsten tillhandahåller, hämtar och betalar en subventionerad check på posten eller försäkringskassan. Hemservicechecken används som betalningsmedel till den anlitade firman. Firman erhåller betalning när checken löses in om den har F-skattsedel. Genom att subventionera tjänstesektorn på detta sätt minimeras risken för att oseriösa företag utnyttjar marknaden.
Vårt förslag förutsätter en statlig subvention om minst 100 kronor per timma och vi bedömer att hushållen är beredda att betala ca 80–100 kronor per timma. Det kan komma att krävas en begränsning om max 100 timmar per hushåll eller att man på något annat sätt gör en tidsbegränsad inköpsregistrering, i de fall man bedömer att efterfrågan blir alltför omfattande. Centerpartiet har reserverat ett anslag på 700 miljoner kronor i vår motion med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.
Fördelarna med att subventionera hemtjänsterna är många. Många pensionärshushåll, som är i behov av hjälp, kan på detta sätt erhålla det. Sannolikt kommer många anhöriga att känna att de kan bidra med annat än vanliga hushållsgöromål i kontakten med sina anhöriga. Det skulle underlätta för många kvinnor som ofta utför ett tungt arbete i hemmet. Systemet riskerar inte att tränga undan det grundläggande omsorgsansvaret som kommunerna har. Det kan till och med frigöra kommunala resurser till förmån för ökad omsorg. Hemservicestödet har också till syfte att underlätta för anhöriga och bidra till ökad trygghet i hemmet. Vårt förslag grundas främst på ett socialt perspektiv – men förslaget har också en sysselsättningsskapande effekt. Flera av dessa tjänster utförs redan idag – i hemlighet utanför den vita sektorn. Därför föreslår vi ett hemservicestöd för pensionärer. Detta bör ges regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om innehållet i det första nationella målet för äldrepolitiken,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt mål om vårdtagarens rätt till egen identitet och social gemenskap,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och fortbildning kring bemötande och respekt,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ”resursarbete” för personer som varit verksamma inom omsorgen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan för en ny mellanvårdsform,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medverkan i beslutsprocessen i kommuner och landsting,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äldrevårdstaxorna,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulansbidrag till äldrebostäder,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äldre handikappade,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förtroendenämnder,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på fortbildning,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulansbidrag för nya initiativ inom äldreomsorgen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemservicestöd i form av servicecheckar för pensionärer.
|
Roland Larsson (c) |
|
|
Ingrid Skeppstedt (c) |
Kerstin Warnerbring (c) |
|
Karin Israelsson (c) |
Rolf Kenneryd (c) |