Synskadade Pelle fick vänta nio veckor på att hans dator med specialanpassningar i skolan skulle bli reparerad. Frågan var vem som skulle betala, kommunen eller landstinget. Under tiden hade Pelle, som går i tredje klass, inget läs- och skrivhjälpmedel. I två månader fick han klara sig utan de mest elementära hjälpmedlen i skolarbetet!
Synskadade elever på kommunala vuxenutbildningen får hålla till godo med de böcker som finns på punktskrift oavsett om läraren har valt andra böcker i ämnet som övriga klassen läser. Kommunerna anser inte att de har råd att ta fram nya punktskriftsböcker.
Den nuvarande skolorganisationen med långt decentraliserat ansvar missgynnar elever med särskilda behov. Det är viktigt att det finns utjämning av kostnaderna så att även mindre kommuner klarar stora åtaganden.
Det är viktigt att olika huvudmän samarbetar. Elever som är funktionshindrade och behöver hjälpmedel för att fungera måste kunna få sådana. Den utjämning av kostnaderna mellan olika kommuner som bereds i Regeringskansliet måste skyndsamt föreläggas riksdagen för beslut. Oavsett i vilken kommun en person med funktionshinder bor måste det finnas resurser som gör det möjligt att möta dessa behov.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av att utjämna kostnader mellan olika kommuner.
|
Helena Frisk (s) |