Den nya rättighetslagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), infördes den 1 januari 1994 för att ge svårt funktionshindrade möjlighet att leva och delta i samhället på lika villkor som andra medborgare. Personlig assistent har varit den mest betydelsefulla och avgörande insatsen för de svårast funktionshindrade, vilket framkommit i ett antal olika uppföljningar som gjorts av Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna i landet. För många har personlig assistent kommit att symbolisera hela handikappreformen.
Efterhand har lagregler och administration ändrats för att förenkla och förbättra tillämpningen och kontrollen av kostnaderna. Den senaste ändringen trädde i kraft den 1 september 1997 och ytterligare två lagändringar är att vänta under innevarande år. För försäkringskassorna är assistansersättningen mycket resurskrävande och med en styckkostnad per beslut som ligger högst bland socialförsäkringsförmånerna. Med tanke på det svårtolkade regelverket och den komplicerade handläggningen anser dock inte Riksförsäkringsverket i sin uppföljning att administrationskostnaderna varit för höga. Handikapprörelsen ger överlag kassorna godkänt för administrationen av reformen.
Försäkringskassorna har de senaste åren fått vidkännas stora personella neddragningar. Detta gäller inte minst Försäkringskassan i Stockholms län, som med början innevarande budgetår kommer att vidkännas en personalminskning med ca 700 årsarbetare.
I syfte att förenkla administrationen och därmed nedbringa kostnaderna samt för att kunna upprätthålla en rimlig servicenivå och god kvalitet i besluten, föreslår jag följande ändringar i lagen om assistansersättning:
Rätten att fatta provisoriska beslut delegeras till tjänsteman.
Lagtexten i sin nuvarande lydelse medger inte denna möjlighet. Vid jämförelse med andra ärendeslag som förtidspension, handikappersättning och vårdbidrag finns denna möjlighet enligt lag. Jag anser att motsvarande förhållande bör gälla även i lagen om assistansersättning. Detta innebär kortare väntetid för den sökande att få ersättning.
Omprövning vartannat år i assistansersättningsärenden föreslås ske genom tjänstemannabeslut, frånsett de ärenden där omprövningen leder till ändring av förmånen.
Assistansersättningsärenden granskas varje månad i samband med administration av räkningar över utförda assistanstimmar. I samband med den handläggningen följer handläggaren kontinuerligt upp ärendet och kan fånga impulser till fortsatt utredning eller skäl för ändring. Dessutom ska dessa ärenden efterkontrolleras, utredas och omprövas vartannat år. Om det i fortsättningen blir så att ärenden föredras i Socialförsäkringsnämnden (SFN) endast i de fall där förslag om ändring föreligger, kommer administrationen att förenklas avsevärt.
Även här kan jämförelse göras med den skrivning som finns i lagen om allmän försäkring. Handikappersättning ska omprövas vid beslut om ålderspension eller förtidspension. I dessa fall går endast ärenden där kassan föreslår ändring av förmån till SFN för beslut. Jag anser att motsvarande förhållande bör råda även inom lagen om assistansersättning.
Dessa förslag medför inte någon nackdel för brukaren och innebär rimligen inte heller någon minskad rättssäkerhet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till ändringar i lagen om assistansersättning.
|
Kristina Nordström (s) |