Ingen vet om eller när ens liv kan komma att vara påverkat av ett fysiskt funktionshinder. Olyckshändelser, sjukdomar kan leda till en sådan situation. Åldrandet i sig kan leda till att det blir svårare att gå och röra sig, eller att syn och hörsel blir nedsatt. När det inträffar, då måste samhället ofta göra särskilda åtgärder för att handkappanpassa eller skapa ett särskilt boende för pensionärer m m. Ett samhälle som redan från början är inställt på att människor ska känna sig välkomna, inte ska mötas av fysiska hinder för att kunna vara verksamma och delta i samhället, det samhället är ett bra samhälle för oss alla.
När plan- och bygglagen kom till, slogs det fast i portalparagrafen att målet var att planera för människans frihet. Ett samhälle som är tillgängligt innebär en ökad frihet för alla och ett människovänligare samhälle. Riksdagen borde som sin mening uttala att målet skall vara att göra ett samhälle tillgängligt för alla.
Ett handikappanpassat kök är som regel mer funktionsdugligt än ett standardkök. Gåvänliga trappor, smidiga ramper, gångstråk ibland kullerstenarna, hissar, större dörröppningar, mindre av trösklar, blindskrift på knappar, röster som talar om på vilken våning man är etc bidrar till ökad trivsel. Det känns att det finns någon som bryr sig även från samhällets sida. Det finns alltså många sätt att minska svårigheter för personer med funktionsnedsättning.
Alla människor ska behandlas lika. Det är en demokratisk grundbult att alla medborgare ska kunna delta i samhällslivet och göra sin röst hörd. Maktutredningen fann dock i sin medborgarundersökning att personer med funktionsnedsättning röstade i lägre utsträckning än andra på grund av praktiska svårigheter. Praktiska svårigheter som inte bara existerar på valdagen, utan återkommer på område efter område, dag efter dag.
Det pågår just nu inom Arbetsmarknadsdepartementet ett arbete med att få fram en lag mot diskriminering av funktionshindrade i arbetslivet. Det pågår också inom Justitiedepartementet ett arbete med att ändra bestämmelsen om olaga diskriminering i brottsbalken, så att den också kommer att omfatta funktionshindrade. Dessa initiativ är bra och kommer att innebära ett stort steg framåt, om de genomförs. I årets budgetproposition framhåller regeringen också betydelsen av ökad tillgänglighet i samhället för funktionshindrade. Dessa åtgärder räcker emellertid inte.
Det finns förslag från bl a Synskadades riksförbund om att skapa en tillgänglighetslag som ställer krav på oss alla att alltid också se omgivningen ur funktionshindrades perspektiv. Det skulle kunna vara en lag som ger den enskilde rätt att gå till domstol och få sin sak prövad om han/hon anser sig diskriminerad p g a funktionshinder. Lagen skulle tvinga samtliga aktörer på marknaden att skapa tillgänglighet liksom idag våra miljöregler och säkerhetsföreskrifter skapar bättre miljö och säkerhet.
Det finns också förslag om en lagstiftning där man förstärker redan befintliga lagar som t ex plan- och bygglagen, förvaltningslagen etc med fler tvingande bestämmelser. Detta förordades av 1989 års handikapputredning. Nackdelen med ett sådant förfaringssätt är att det är svårt att få det heltäckande. Dessa båda alternativ bör emellertid utredas. Det bör därför tillsättas en parlamentarisk utredning med uppdrag att lägga fram förslag till en lagstiftning mot diskriminering av funktionshindrade. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet skall vara ett samhälle tillgängligt för alla,1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det tillsätts en parlamentarisk utredning med uppdrag att ta fram en lagstiftning mot diskriminering av funktionshindrade.
|
Görel Thurdin (c) |
Ingbritt Irhammar (c) |
1 Yrkande 1 hänvisat till BoU.