Motion till riksdagen
1997/98:So41
av My Persson (m)

med anledning av prop. 1997/98:113 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken


Regeringen presenterade den 6 april 1998 en ”nationell handlingsplan för äldrepolitiken”.

I propositionen påtalas vikten av en attitydförändring i vårt samhälle till åldrandet och vår syn på den äldre människan. Vidare ägnas många ord åt att beskriva och söka förklara den verklighet som råder inom vissa delar av äldreomsorgen, något som massmedier under det senaste året fokuserat. Även regeringen erkänner att många av de brister som utmärker dagens äldrevård har sitt ursprung i de ofullkomligheter som Ädelreformen lider av. Ofullständig definition av de så kallade särskilda boendeformerna, avsaknaden av medicinskt ansvarig läkare på våra sjukhem och bristande samarbete mellan huvudmännen är bara några exempel.

Regeringen säger sig nu vilja råda bot på dessa brister. Även om regeringen långt tidigare bort lyssna på den kritik som framförts från såväl sakkunniga som andra politiker alltsedan Ädelreformen infördes, så välkomnar jag nu regeringens vilja till omprövning.

Undertecknad har genom åren, förutom kritik enligt ovan, pekat på behovet av en statlig äldreombudsman. Glädjande nog kan jag nu konstatera att detta mitt krav börjar delas av alltfler; såväl från politiskt håll som från medborgare i samhället.

Inte minst i ljuset av det senaste årets allt tätare rapporter om olika former av bristande vård och omsorg om de äldre anser jag att dessa våra mycket gamla och sjuka, i likhet med barnen och de handikappade, har behov av en statlig myndighet som kraftfullt kan bevaka och driva deras frågor. Därför bör en äldreombudsmannafunktion inrättas.

En äldreombudsman skall vara talesman för de alltfler gamla i höga åldrar som, ofta bokstavligt talat, inte själva kan göra sig hörda; de kroppsligt svårt sjuka, de som lider av demenssjukdom och alla andra utsatta äldre.

En äldreombudsman skall medvetandegöra de ofta dolda missförhållanden som många gamla i dag lever under, exempelvis är såväl fysisk som psykisk misshandel av gamla en inte ovanlig företeelse, för att därigenom skapa underlag för bättre levnadsvillkor för alla gamla.

En äldreombudsman skall utifrån påverka samhällets utveckling och ta initiativ i övergripande äldrefrågor, allt för att de speciella behov som den mycket gamla människan har skall kunna tillfredsställas på ett för henne värdigt sätt.

En äldreombudsman skall också vara opinionsbildare och arbeta för att en attitydförändring till åldrandet och därmed till våra äldre kommer till stånd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en statlig äldreombudsmannafunktion.

Stockholm den 27 april 1998

My Persson (m)