I enlighet med regeringens proposition 1993/94:145 beslutade riksdagen att naprapater som genomgått av regeringen föreskriven utbildning skall kunna få legitimation.
Naprapatin är en väl etablerad vårdform i Sverige och naprapaterna är den i särklass största yrkesgruppen inom den manuella medicinen.
Ett av skälen till att naprapater legitimerades var att det finns ett stort behov av naprapatvård. Cirka 200 000 patienter söker vid cirka en miljon tillfällen årligen vård hos naprapater. Naprapaterna står under statlig tillsyn.
I regeringens proposition 1996/97:123 om privata vårdgivare ansåg regeringen bl.a. att alternativa driftformer kan fungera både som komplement och som stimulans till den offentliga hälso- och sjukvården. Alternativa driftformer ökar även patienternas valfrihet, vilket utgör ett viktigt led i arbetet med att stärka patienternas och medborgarnas ställning. Vidare ansåg regeringen att det är viktigt att landstingen ser den privata vården som en del av den offentligt finansierade vården och att landstingen drar nytta av de fördelar som den privata vården kan erbjuda.
Vackra ord – som tyvärr ofta stämmer dåligt med verkligheten ute i landstingen! Patienter som har behov av naprapatvård kan i regel inte få sitt vårdbehov tillfredsställt på rättvisa villkor eftersom landstingen i regel inte har några vårdavtal med privatpraktiserande naprapater. Patienterna får betala ur egen ficka.
Det har nu gått tre år sedan naprapaterna legitimerades. I vissa landsting har naprapaterna integrerats i hälso- och sjukvården, men långt ifrån i alla.
Det var till en början svårt för naprapaterna att erhålla praktikplatser i landstingen, trots att praktik inom landstingsvården krävs för legitimation.
Detta är nu tillrättat. Nu kämpar naprapaterna för att få till stånd vårdavtal med landstingen!
Landstingens ansvar enligt 3:e paragrafen HSL att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget omfattar insatser av legitimerade naprapater såväl som legitimerade sjukgymnaster. Sjukvårdshuvudmännen har faktiskt ett ansvar för att insatser av respektive yrkesgrupp erbjuds på lika villkor.
Ur patientsynpunkt är det djupt olyckligt med dagens hälso- och sjukvårdsmonopol. Vi moderater vill i stället införa en allmän hälsoförsäkring, där det är patienten själv som bestämmer vilken vård hon vill ha, oavsett om det är hos en offentlig eller privat vårdgivare. Vår modell, som vinner allt större gehör ute hos allmänheten, har dock ännu inte vunnit riksdagens bifall.
När nu regeringen emellertid uttalat sina vackra ord om alternativa vårdformer och är beredd att avsätta miljarder till landsting och kommuner är det viktigt att regeringen och sjukvårdshuvudmännen lever upp till hälso- och sjukvårdslagens intentioner att erbjuda god vård på lika villkor till hela befolkningen. Det är inte minst viktigt att möta människors växande behov av naprapatvård och att olika yrkesgrupper erbjuds lika villkor i vården. Regeringens uttalanden om värdet av alternativa vårdformer bör komma till uttryck vid bidragsgivningen till sjukvårdshuvudmännen, exempelvis genom villkor för att erhålla bidragsmedel.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naprapatvården och privatpraktiserande naprapaters rätt att få vårdavtal med landstingen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att villkor om integration av privatpraktiserande naprapater – liksom av sjukgymnaster och läkare – inom hälso- och sjukvården bör uppställas vid bidragsgivning till landstingen
|
Gullan Lindblad (m) |
Liselotte Wågö (m) |