Reumatism är en folksjukdom. Det finns ungefär en miljon reumatiker i Sverige idag. Det finns ett 80-tal reumatiska diagnoser – exempelvis artros, förslitningsreumatism, mjukdelsreumatism, företrädesvis fibromyalgi. Det finns en uppfattning om reumatism, likt andra folksjukdomar, att den är svår att bota och att påverka, att den drabbar mest äldre kvinnor och att den är en del av åldrandet.
Vi vet idag att verkligheten är en annan. Molekylärmedicinsk forskning har gjort det möjligt att studera immunsystemet i detalj och modern forskning har visat att åldrandet inte är en sjukdom. Det är däremot reumatism, och redan idag kan mycket göras för att lindra och uppskjuta sjukdomens utveckling. Förutsatt att åtgärderna sätts in på ett tidigt stadium. Alla reumatiska diagnoser drabbar även barn och det finns många som till och med får sina liv förkortade på grund av reumatiska diagnoser. Förutom det lidande som sjukdomen åsamkar såväl sjuka som anhöriga leder detta också till stora kostnader för samhället.
Reumatikerförbundet har låtit göra en samhällsekonomisk studie vid Linköpings hälsouniversitet. Den visar att de reumatiska sjukdomarna kostar samhället cirka 50 miljarder kronor. Av dessa kostnader är det endast 10 % som är aktiva pengar i form av vård, mediciner och forskning. De resterande 90 % är pensioner, sjukbidrag, sjukskrivningar och produktionsbortfall.
Denna studie är ett bra exempel på hälsoekonomisk forskning. Genom denna forskning finns det mycket av både pengar och lidande att spara genom att visa på hur man skulle kunna använda samhällets resurser på ett mer aktivt sätt men även mer effektivt både för samhället och den enskilde individen. Därför vore det angeläget att på olika sätt stimulera och uppmuntra den hälsoekonomiska forskningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hälsoekonomisk forskning.
|
Annika Nilsson (s) |
Gotab, Stockholm 1997