Motion till riksdagen
1997/98:So229
av Barbro Westerholm (fp)

Parlamentarisk utredning om medicinska och genetiska tester


Drogtester i arbetslivet förekommer i dag på ett antal arbetsplatser för att identifiera eventuella missbrukare, för att avskräcka från drogbruk samt för att skydda tredje man mot de risker drogpåverkan kan medföra. Genom genteknikens utveckling kan det bli möjligt att testa personers arvsanlag och därmed spåra anlag för sjukdom som kan påverka en persons arbetsförmåga och möjligheter att få försäkringsskydd.

Självklart vill vi att det skall vara drogfritt på våra arbetsplatser. Självklart skall integriteten respekteras och sekretesskyddet vara tillfredsställande när det gäller såväl drogtester som gentester. Båda testområdena inrymmer komplicerade etiska ställningstaganden som behöver en bredare behandling än vad Stig Larssons enmansutredning om medicinska tester i arbetslivet och Socialdepartementets departementspromemoria Genetisk integritet (Ds 1996:13) och efterföljande remissbehandling givit möjlighet till.

Såväl drogtester som gentester i arbetslivet kräver ingående etisk analys för att besvara frågan om de är berättigade. Man måste analysera vems intressen som gynnas alternativt hotas vid val av tillgängliga alternativ. Man måste se om andra metoder än tester kan användas för att skapa en drogfri arbets­plats. Man måste se om arbetsmiljön kan förändras så att den passar alla.

Drogtester används nu i ökande omfattning i arbetslivet. Genteknikens användning för testning i arbetslivet har diskuterats bl.a. i Frankrike, England och här i Norden. Man är överens om att gentekniken inte får användas för att sortera bort människor från anställning. En persons lämplighet för en arbetsuppgift måste avgöras utifrån personens kunskap, erfarenhet och hälsodeklaration.

Det har vidare diskuterats om gentester skall få utföras för att skydda en anställd för risker som han eller hon genetiskt är känslig för. Men arbets­miljö­frågan får inte kopplas ihop med vilket arv vi bär på. Om arbetstagaren skulle vilja ha ett gentest utfört så skall svar och åtgärder behandlas med minst samma sekretess som övriga uppgifter i hälso- och sjukvården.

Det finns en rad frågor som är kopplade till ett eventuellt förbud för arbetsgivare och försäkringsbolag att efterfråga genetisk information. Vilka ändringar krävs i en del andra lagar såsom försäkringsavtalslagen, arbets­miljö­lagen och eventuellt också sekretesslagen och patientjournallagen? Vad skall man göra med information till anhöriga som berörs av en påvisad genförändring? Hur garanterar man kvaliteten hos testlaboratorierna?

Behovet av medicinska undersökningar och gentester samt den enskildes och allmänhetens behov av skydd är exempel på etiska problem av klassiskt slag där svaret måste baseras på kunskap och värderingar och på en analys av vem som har nytta av och vem som löper risk med en viss undersökning. Jag anser att frågan om medicinska och genetiska tester inrymmer så många och svåra etiska ställningstaganden att den måste bli föremål för en parlamen­tarisk utredning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om parlamentarisk utredning om medicinska och genetiska test.

Stockholm den 30 september 1997

Barbro Westerholm (fp)