Massage har en positiv inverkan för personer med kronisk sjukdom. Detta får anses bevisat av medicinsk forskning. Förutom att sådan behandling ger ett välbefinnande i stort ger massagen också
en cirkulationsbefrämjande effekt på hud och muskulatur, vilket också påverkar läkningsprocesser
ett ökat blodflöde i kapillärerna
ökad lymfcirkulation, vilket t.ex. leder till att svullnader minskar
en lugnande effekt på nervsystemet
ett ökat näringsupptag i musklerna, vilket gör dem mjukare och elastiska
en radikal höjning av endorfinhalten i blodet med upp till 60 procent.
Personer med reumatisk sjukdom har, genom bland annat smärtor, stelhet i leder, deformiteter som hindrar aktivt rörelsemönster och trötthet på grund av ständig medicinering, svårt att genom annan sjukvårdande behandling eller egenträning få de effekter som massagebehandling ger. Den sänkta funktionen genom muskelspänningar och triggerpunkter gör att de allra flesta reumatiker har behov av och finner massage som en av de bästa behandlingsformerna. Möjligheter bör därför öppnas för reumatiker att med läkarremiss få massage som sjukvårdande behandling, till exempel hos naprapat.
När läkare remitterar för fysikalisk terapi går dessa remisser oftast till sjukgymnaster. Sjukgymnaster använder idag mycket sällan massage som behandlingsform. De har inte heller längre i sin utbildning något kunskapsblock om massage.
Det förekommer dock nya yrkesutbildningar som ger kunskap om olika massageformer. Dessa leder till yrken där massage används som en behandlingsform inom yrkesutövningen. Ett av dessa yrken är legitimerade naprapater. Genom vårdavtal kan sjukvårdshuvudman eller försäkringskassa tillföra denna kompetens inom vården och den enskilde få ersättning enligt annan sjukvårdande behandling.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att reumatiker ges möjlighet att få massage som en sjukvårdande behandling,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ta till vara legitimerade naprapaters kompetens för behandling av reumatiska sjukdomar.
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |
Gotab, Stockholm 1997