Enligt uppgift föds det mellan 100 och 150 barn i Sverige varje år med skador som orsakats av att modern druckit alkohol under graviditeten, s.k. fetalt alkoholsyndrom (FAS). Därtill kommer 200–300 barn som får mindre omfattande skador, men som får ett bestående handikapp.
Den mänskliga tragedin bakom dessa siffror är oerhörd. Dessutom är kostnaderna för barn med FAS betydande. Christina Ottenblad, Huddinge familjesociala mottagning (1992), har beräknat att merkostnaden för samhället för ett FAS-barn under uppväxten är ca 3,7 miljoner kronor, dvs totalt kostar fetalt alkoholsyndrom samhället 550 miljoner kronor årligen. Till detta kommer att det är sannolikt att dessa barn i vuxen ålder inte kan utföra ett arbete i den vanliga produktionen, med de kostnader detta medför.
Om istället dessa pengar t.ex. kunde användas till upplysning om alkoholens risker för unga kvinnor, och till vård och rehabilitering av kvinnliga missbrukare, skulle samhället spara stora summor och barnen besparas en tragedi. För långt viktigare än ekonomiska besparingar är naturligtvis att förhindra det mänskliga lidandet.
Överhuvudtaget måste information om alkoholens skador bättre nå fram till kvinnor. På 1950-talet var relationerna en kvinna gentemot 23 män som hade alkoholproblem. Idag är relationen en kvinna gentemot 4 män. Kvinnor har anammat männens dryckesvanor och riskerar rent fysiologiskt att fortare få t.ex. levercirros än männen. Det beror på att kvinnor har 20 % sämre förmåga att befria sig från konsumerad alkohol. En kvinna som dricker lika mycket som en man riskerar alltså att bli alkoholist fortare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot fetalt alkoholsyndrom (FAS).
|
Tuve Skånberg (kd) |
Holger Gustafsson (kd) |