Sjukvårdspolitiken

1 Inledning

Inget kan vara viktigare än att få den vård och omsorg man behöver när man drabbas av sjukdom eller svaghet. Många har upplevt hur livet på ett ögonblick förändrats och lett till andra prioriteringar. Också för den friske är vård och omsorg en väsentlig fråga om trygghet. Trygghet att veta att det finns hjälp på nära håll om man plötsligt skulle drabbas av olyckshändelse eller sjukdom. För närstående är det också av avgörande betydelse att det finns god vård och omsorg och att såväl den sjuke som de närstående behandlas med förståelse och respekt. Ett vänligt bemötande kan aldrig överskattas och är för många en förutsättning för ett lyckat behandlingsresultat. Vård och omsorg är en huvudfråga för oss! Vi Kristdemokrater har alltid satt vård och omsorg främst och kommer även fortsättningsvis att göra det.

Vi vill bygga ett samhälle som i stället för den individuella kampen för tillvaron betonar ett gemensamt arbete och ansvarstagande för människovärdet. Alla människors absoluta, lika och unika värde måste alltid vara vägledande inom vården. Inte minst inom det medicinsk-etiska området måste kristen människosyn vägleda de politiska ställningstagandena. Den friska, starka och lyckliga människan som ideal och norm riskerar att bli ett hot mot människovärdet. Även den som lever med kronisk sjukdom eller svår funktionsnedsättning har samma värde och rätt till livskvalitet och har självklart rätt att få allt tänkbart stöd av samhället för att uppnå detta.

2 Mer resurser till vården

Smärtgränsen är nådd. Det går inte att spara mer inom vården utan att vårdkvalitén försämras eller att viktiga vårdformer raseras. I det direkta omvårdnadsarbetet finns redan i dag stora brister. Många sjuka känner att vårdpersonalen är stressad, och många sängliggande patienter får vänta länge innan hjälp kommer. För den sjuke är det påfrestande att vänta på hjälp med exempelvis toalettbesök. Att vara sängliggande betyder ofta att man är helt utelämnad till vårdpersonalen. Nyligen fick vi larmrapporter om att människor dör av undernäring. Enligt en kartläggning som Socialstyrelsen gjort dog minst 57 åldringar av denna anledning på svenska sjuk- och ålderdomshem under 1995. Orsaken var förvisso inte att det saknades mat till patienterna utan att det saknades tid för att få hjälp med matning. Detta är mer än skrämmande och särskilt allvarligt eftersom det är en grupp som inte själv har möjlighet att hävda sin rätt. Vårdpersonalen gör sitt bästa men hinner helt enkelt inte med. Många anställda vågar inte protestera då de är rädda om sina jobb. Vi står inför en ännu större utmaning framöver eftersom antalet äldre ökar dramatiskt. Det kommer att krävas betydligt mer resurser. Senare tids forskning kring åldrandet visar att 90 procent av svenskarna i framtiden kommer att dö en långsam död på något ålderdomshem. Det enda som kan göra vården mer human och minimera risken för undernäring och annan ickevård är mer personal i vårdande uppgifter.

Den socialdemokratiska regeringen har sedan den tillträdde 1994 skurit ner kommunernas och därmed i synnerhet vårdens resurser med drygt 20 miljarder. Denna brutala nedskärning har vi Kristdemokrater kritiserat kraftfullt. Vi har i våra budgetalternativ avsatt betydligt mer pengar till vården. Det är därför glädjande att Socialdemokraterna nu insett att det finns ett stort resursbehov och avsatt mer pengar till kommuner och landsting. Vi anser dock att det behövs mer resurser för att säkerställa en god vård för alla. Därför satsar vi drygt 1,2 miljarder kr mer än regeringen på utgiftsområdet ”Hälsovård, sjukvård och social omsorg”. Därutöver, vilket är av ännu större vikt, skapar vi utrymme för kommuner och landsting att förbättra vård och omsorg genom de satsningar som redovisas i vår finansplan.

3 Hederskodex

I takt med tekniska landvinningar inom ramen för en begränsad ekonomi diskuteras ofta vilka sjukdomar som i första hand bör åtgärdas. Det är oacceptabelt att Sverige hamnat i ett läge där man måste förmena människor vård och behandling som skulle leda till högre livskvalitet. Vi Kristdemokrater anser det i grunden självklart att det ska finnas hjälp för alla. Det är oetiskt att ställa sjuka människor mot varandra. En enskild människas liv kan aldrig bedömas kollektivt. Varje människa har ett unikt och lika värde. Alla har samma rätt att få bot och leva ett värdigt liv oberoende av ålder. För Sveriges del har det under många år varit en hederskodex att kunna erbjuda alla en adekvat vård. Under senare år har vi allt oftare kunnat höra politiker som med stolthet redovisar att Sverige är det land som kunnat dra ner mest på vård och omsorg. Givetvis måste vi se till att vården ges på det effektivaste och bästa sättet, så vi får ut så mycket som möjligt av skattepengarna, men det finns en gräns. Vi kan bara känna stolthet om alla får den vård och omsorg de behöver. Så är det tyvärr inte i dag. Det är orimligt att tala om rationalisering då det i själva verket handlar om brutalisering.

4 De psykiskt sjuka

Många psykiskt sjuka har en mycket svår situation. Förutom att de plågas svårt av sin sjukdom känner de sig många gånger inte accepterade av omgivningen. Fysiska åkommor är lättare att tala om och få acceptans för. Det är exempelvis lättare att förstå att någon plågas av gallsten än att man drabbats av depression. Under senare år har stora organisatoriska förändringar skett inom psykiatrin. Tusentals vårdplatser har lagts ner utan att man samtidigt byggt upp nya vårdformer. Detta har inneburit att många svårt psykiskt sjuka fått fara illa och självmordsfrekvensen i denna grupp är hög. En situation som är oacceptabel. Vi Kristdemokrater är tveksamma till om det antal vårdplatser som finns för närvarande räcker för framtiden. Eftersom vi människor är olika har vi också rent generellt olika behov av vårdinsatser. För många psykiskt sjuka är det olämpligt att vårdas i öppna vårdformer. Därför bör man noga överväga hur stort behovet av slutna vårdplatser de facto är. Det ska givetvis inte bestridas att de organisatoriska förändringar som gjorts har varit positiva för många men de har som sagt inte löst alla problem. Vi Kristdemokrater vill generellt sett varna för modenycker i sjukvården. Det är viktigt att sakligt och öppet analysera förändringar och vad de får för konsekvenser för den enskilde. Man måste inse att det krävs olika alternativ för att individuell anpassning ska kunna ske.

Förändringar har även skett vad beträffar huvudmannaskapet. Det har bland annat resulterat i att huvudmännen emellanåt skyller på varandra vad beträffar ansvaret för psykiskt sjuka. Risken finns att ingen tar riktigt ansvar för den enskildes vårdbehov. För den enskilde är det aldrig en huvudfråga vem som är huvudman för viss vård utan det är innehållet i vården och inte minst sättet man blir bemött på. Detta är särskilt angeläget för psykiskt sjuka och är ofta en förutsättning för ett bra behandlingsresultat. Att hamna mellan stolarna kan få mycket allvarliga konsekvenser särskilt för dem som inte har förmåga att föra sin egen talan och kanske saknar närstående som kan agera.

Enligt uppgift är cirka en tredjedel av alla uteliggare psykiskt sjuka personer som så att säga hamnat mellan stolarna. När de på grund av kylan inte kan sova ute söker de sig till något av de natthärbärgen som finns, vilka är värda allt stöd. Frivilliginsatserna spelar en mycket stor roll och är ytterligare ett bevis på att samhället och medborgarna inte klarar sig utan ideella insatser. Det är hög tid att regeringen visar uppskattning av alla ideella organisationers oersättliga insatser.

Det är av största vikt att kommunsektorn i större utsträckning uppmärksammar de tysta behov som de psykiskt sjuka har och inom sin totala ram avsätter mer resurser till denna vård. Med Kristdemokraternas förslag till finansplan ökar förutsättningarna för detta radikalt.

5 Tandvård – en nödvändighet

Under lång tid har befolkningen i Sverige haft god tandhälsa. En av orsakerna är det förebyggande arbetet. Eftersom den enskildes kostnader för tandvård stadigt ökat under senare år finns dock risk att tandhälsan försämras.

Historiskt sett har vi haft en gemensam försäkring som omfattar hela kroppen utom tänderna. Tänderna har av någon anledning haft en egen försäkringslösning. Patientavgifterna för tandvård har alltid varit högre än inom den övriga vården. För enskilda som har dåliga tänder har detta varit oerhört betungande. Ofta är det dessutom flera i samma familj som drabbas. Detta kan betyda att kostnaderna blir svåra att klara. Människor kan av ekonomiska skäl tvingas avstå från tandvårdsbehandling. Att laga sina tänder kan aldrig ses som en lyx utan är en nödvändighet.

Det är alltid svårt att ifrågasätta system som funnits länge. De är rotade och många funderar inte på att det skulle kunna vara på annat sätt. Vi anser dock att i en krympande ekonomi med ökad oro från medborgarna måste man våga överväga andra lösningar. Vi Kristdemokrater anser därför att en översyn bör göras i syfte att inkludera tandvårdsförsäkringen i den allmänna sjukförsäkringen. I avvaktan på denna utredning anvisar vi 415 miljoner kr utöver regeringens ram till tandvårdsförsäkringen för att undvika en smärtsam ökning av självrisken.

6 Högkostnadsskyddet ska vara en trygghet

I Sverige har vi under många år haft ett så kallat högkostnadsskydd för avgifter i sjukvården. Detta för att garantera att ingen ska få så höga kostnader att man av ekonomiska skäl tvingas avstå vård och behandling.

För enskilda människor är patientavgifter för sjukvårdande insatser en avgörande fråga om trygghet. Under senare år har dock avgifterna för den enskilde ökat dramatiskt dels genom att det så kallade högkostnadsskyddet höjts, dels därför att flera vårdavgifter inte omfattas av högkostnadsskyddet. Även den enskildes kostnader för resor i samband med vård har ökat och dessa inkluderas inte heller i högkostnadsskyddet. När man diskuterar patientavgifter betraktas dessa ofta enskilt. För medborgaren är det givetvis viktigt vad avgifterna blir tillsammans. Vi Kristdemokrater anser att ingen ska behöva avstå från vård av ekonomiska skäl. Vi anser att en översyn bör göras så att högkostnadsskyddet verkligen inkluderar alla vårdavgifter. Den höjning som regeringen genomdrev med ett högre kostnadstak för mediciner accepterar vi inte och motsatte oss redan under förra året. Dessutom bör den så kallade fria listan återinföras. Alltför stora kostnadsökningar har skett för dem som är sjuka och svaga. Det är inte de sjuka och redan utsatta som ska betala statsskulden. Den ska betalas av dem som orkar bära. Därför avsätter vi 500 miljoner kronor utöver regeringens ram.

7 Personalen är nyckeln i vården

En förutsättning för god vårdkvalitet är att det finns kompetent vårdpersonal. Det krävs både etisk och yrkesmässigt god utbildning. Det är angeläget att lyfta fram fortbildningen för vårdpersonal som leder till reella möjligheter att ge patienterna det allra bästa. Allt fler sjukdomar kan botas. Utvecklingen och forskningen går framåt, men det är inte resultaten i sig som är avgörande, utan när de kommer den vårdbehövande till godo. Under senare år, när besparingar i landsting och kommun skett, har det oftast varit omvårdnaden som blivit lidande. Det är bland annat kroniskt sjuka människor och människor i livets slutskede som drabbats. Det är oftast de som inte själva kunnat protestera som fått utstå de största försämringarna. Det anser vi djupt oetiskt och därmed oacceptabelt. Det finns en klar tendens att den materiella standarden tar överhanden. Det är lättare att acceptera investering i dyr utrustning än en ytterligare anställd i det arbetslag som svarar för omvårdnad. God vårdkvalitet är ingalunda detsamma som stor kvadratmeteryta. God vårdkvalitet är mycket mera.

Alltmer administrativa uppgifter läggs på läkare och sjuksköterskor. Detta är en misshushållning med den medicinskt utbildade personalen. Bara för att en läkare är skicklig kirurg behöver det inte med nödvändighet innebära att hon eller han därmed är skicklig som chef, ledare eller administratör. Vi vill att sjukvårdspersonal i högre grad ska göra det de är bra på och har utbildning för. God omvårdnad måste lyftas fram som en avgörande faktor i allt vårdarbete!

8 Närheten till vården

Det ska vara lätt att komma i kontakt med vården vare sig man bor i storstaden eller i glesbygd. Vi Kristdemokrater vill slå vakt om de små sjukhusen. Under senare tid har det nästintill blivit en trend att de mindre sjukhusen ska bort. Man har trott att besparing är detsamma som centralisering, vilket är felaktigt. Vi Kristdemokrater anser att det är viktigt att inte följa trender utan att analysera tilltänkta förändringar utifrån medborgar- och kvalitetsperspektiv. Välfungerande små akutsjukhus ska inte läggas ner utan vidareutvecklas. Tillsammans med vårdcentraler, jourmottagningar och ambulanssjukvård utgör de viktiga delar i en decentraliserad närsjukvård. Närsjukvård skapar trygghet för patient och närstående. Speciellt för de äldre är närheten till akutsjukhuset en viktig trygghetsfaktor både med tanke på att det går att snabbt få vård på sjukhuset och att det ger möjlighet för närståendekontakt.

9 Hemsjukvård

Hemmet är för många den bästa platsen för tillfrisknande. Att kunna vistas i invand hemmiljö och tillsammans med sina nära ger en rik dimension i alla livets förhållanden. Närheten ger trivsel och när man trivs mår också kroppen väl. Hemmets möjligheter har inte i tillräcklig grad tillvaratagits. Vi Kristdemokrater anser att alla ska, så långt det är möjligt, kunna välja mellan vård i hemmet och vård på sjukhus. Med väl fungerande akutsjukhus är detta ofta möjligt även vid svårare sjukdomstillstånd genom att kontinuerlig kontakt med sjukhuset kan erbjudas. Samtidigt finns möjlighet att vid behov få akutvård snabbt. På många håll har det byggts upp så kallad lasarettsansluten hemsjukvård som fungerat väl. Samarbete mellan olika yrkesgrupper måste betonas i allt arbete med svårt sjuka. Rehabilitering i hemmet liksom vård i livets slutskede är viktiga komplement som måste byggas ut. Personalen bör få bättre utbildning vad gäller de svåra etiska frågorna särskilt i samband med vård av döende. I hemsjukvården är distriktssköterskan en nyckelperson som oftast har stor kunskap i omvårdnad och smärtbehandling och samtidigt en unik roll i arbetet med hela familjen. För att garantera rätt vårdnivå bör denna del byggas ut.

10 Närstående – en ovärderlig resurs

Närståendes roll i vården måste uppvärderas. Kontakten med de närmaste är även viktig då man ligger på sjukhus. Anhöriga får inte känna att de är i vägen utan måste få vara och känna sig delaktiga i vården om den sjuke önskar det. Enligt beräkningar svarar anhöriga för två tredjedelar av all äldreomsorg och en betydande del av sjukvårdsinsatserna. Dessa insatser görs i stort sett utan ekonomiskt stöd. Varken äldreomsorgen eller sjukvården klarar sig utan anhörigas insatser och de är ofta en förutsättning för vård i hemmet. Vi anser att närstående som vill vårda sina anhöriga i hemmet ska ha rätt till ekonomiskt stöd. Det ska även finnas möjlighet till stöd och ledighet för anhörigvårdaren. För att vården ska bli så bra och trygg som möjligt är det i många fall nödvändigt med utbildning. Då har vårdpersonalen återigen en nyckelroll. Tillsammans kan de närstående och övrig vårdpersonal bli ett fullgott team som kan ge den sjuke den bästa vården. A och O i detta arbete är att den sjukes vilja får stå i centrum och att denne i möjligaste mån får vara med och bestämma över utformningen av vården.

11 Stärk patientens ställning

Patienten måste vara i centrum inför varje beslut. Det gäller såväl vid planering som i mötet mellan vårdpersonal och patient. Ibland tenderar organisationen att ta överhand. Vi måste vända på perspektivet och utforma vården efter människans behov. Hänsyn måste tas till den enskildes önskemål såväl vad gäller vård och behandling som var man ska bo under behandlingstiden. För den enskilde är det också viktigt att få ärliga och klara besked så tidigt som möjligt. Många patienter upplever att det är de som sist får veta undersökningsresultat och vilka möjligheter till fortsatt vård som finns. Vi Kristdemokrater anser att det alltid är den sjuke som har rätt att få information först. Med ett professionellt och ärligt uppträdande ger det tilltro och trygghet. Att bli bemött med respekt är också en bra grund för ett gott behandlingsresultat. En annan viktig fråga är kontinuiteten i vården. Att så långt det är möjligt få träffa samma vårdpersonal ger en bra grund för trygg vård. Tid för samtal och diskussion och ett lättförståeligt språk är av avgörande betydelse för ett bra samtal. Dessa ickemateriella kvalitéer måste lyftas fram tydligare.

När sjukvårdskostnader debatteras påpekas ofta att vården inte behöver mer pengar men att problemen är förorsakade av strukturfel. Sådana påståenden ska inte bestridas, men det bör med kraft påpekas att patienten inte på något sätt får sin situation förbättrad av talet om strukturfel, och om talet enbart leder till att resurser minskas eller uteblir medför detta självfallet försämringar.

12 Rätt att välja

Det är den enskilde vårdtagaren, inte sjukvårdspolitikerna eller sjukvårdsbyråkraterna, som ska bestämma vilken läkare man ska ha. När man blir sjuk och behöver läkarhjälp är det synnerligen viktigt att man får tala med någon man har förtroende för. Den personliga kontakten är grunden för ett gott behandlingsresultat. Vi vill därför stärka patientens ställning och ge större möjligheter till fritt läkarval. En familj ska kunna välja en och samma läkare, i privat eller offentlig regi. Detsamma gäller tandvården. En familj ska kunna välja en och samma tandläkare, oavsett om man väljer att gå till folktandvården eller till privattandläkare.

13 Skrota begreppet klinikfärdig

I gränslandet mellan sjukvårdens medicinska ansvar och socialtjänstens boende- och omvårdnadsansvar får det inte finnas administrativa gränser som drabbar patienten. När patienter förklarats klinikfärdiga är det primärkommunens uppgift och ansvar att överta vårdansvaret. Från en dag till en annan försvinner därmed, för patienterna, den tillsyn som lasarett eller sjukhus erbjuder. Det bör vara ett oeftergivligt krav att en geriatriker knyts till sjukhemsverksamhet och att äldre därmed får kompetent medicinsk tillsyn. Det är inte heller acceptabelt att äldre flyttas till sjukhem lokaliserade långt ifrån patientens invanda sociala miljö.

Det måste alltid finnas utrymme för flexibla och individuella lösningar för att tillförsäkra patienten trygghet. Vårdtagaren skall garanteras att det alltid finns någon som tar personligt ansvar så att ingen hamnar mellan stolarna. För att markera detta synsätt med patienten i centrum är det nödvändigt att skrota begreppet klinikfärdig och det synsätt som följt i spåren av en alltför ekonomiskt inriktad sjukvård. Detta synsätt måste ersättas med behovsstyrning och värdighet. Fortbildning/utbildning av personalen inom den primärkommunala vården bör förstärkas.

14 Inga vinnare i vårdkö

Vårdköerna har stadigt ökat sedan den s k vårdgarantin, som den förra regeringen införde, togs bort. På många håll i landet kan man få vänta upp till och över ett år på nödvändig operation eller behandling. Det anser vi Kristdemokrater oacceptabelt. De ekonomiska skäl som anförts är felaktiga. Långa vårdköer betyder endast att man skjuter kostnaderna framför sig och att man under tiden får ökade kostnader. Det finns inga vinnare när det gäller långa vårdköer. För sjuka människor är det orimligt att under lång tid behöva känna oro inför operation eller annan behandling samtidigt som det ofta krävs att man intar smärtstillande och andra mediciner. Dessutom får samhället ofta en dyr kostnad i form av sjukskrivning, och tillbakagången till arbetslivet kan fördröjas. Nödvändiga resurser och organisationsförändringar måste till för att arbeta bort vårdköerna. De erfarenheter som har vunnits av försöken som i olika delar av landet har pågått med gränsöverskridande samarbete mellan försäkringskassan och vårdsektorn (FINSAM-modellen) bör ligga till grund för ett fortsatt förändringsarbete. I korthet betyder det att medel tas från försäkringskassan för att betala operationer. Genom detta lindras mänskligt lidande och köerna kortas. Administrativa och budgetmässiga murar som är ett hinder för förnuftiga beslut måste undanröjas.

15 Vården i livets slutskede

Det är av naturliga skäl nästintill omöjligt att via forskning få reda på hur en människa upplever avskedet från livet. Men avskedet är ändå lika viktigt. Det handlar om värdighet, respekt och integritet. Alla kommer att dö någon gång och för att kunna leva rikt behövs en trygghet inför döden. En trygghet i att veta att avskedet kan bli värdigt, att man får smärtstillande och i övrigt välanpassade mediciner, att man får den mänskliga omvårdnad som behövs, att man får möjlighet att ha sina närmaste omkring sig och att respekt visas även för närstående och deras önskemål. Ett värdigt sätt att ta avsked av livet är således en livskvalitetsfråga för alla. Hela livet är en helhet. Därför måste vi våga prata om och lyfta fram vikten av ett gott avsked av livet. Ett avsked som präglas av värdighet, omtanke och respekt.

Att det finns tid är särskilt angeläget då den sjuke kan ha önskningar som både är svåra och känsliga. Om det råder stress finns det en stor risk att den sjuke inte ger sina önskemål till känna och detta blir en tung börda. Det kan också behövas tid för att tolka en patients ansiktsuttryck och andra kroppssignaler för att få veta vad denne önskar. Det krävs tid för personlig omsorg med mat, dryck och personlig hygien. Detta är en kvalitetsfråga även för svårt sjuka. God vårdkvalitet i livets slut omfattar således många områden som är tidskrävande. Rätten till smärtbehandling är en självklarhet och det är därför angeläget att personalen får del av de senaste rönen på området. Samtidigt är de anhörigas roll oerhört viktig och målet bör vara att vårdpersonalen och närstående kompletterar varandra. På så sätt får vården en djupare dimension och den sjuke kan få ett gott slut. Många gånger underlättar det också för närstående efter dödsfallet när man fått möjlighet att vara med och ta avsked. Många människor lever dock ensamma och då måste vårdpersonalen ta ett ännu större ansvar. Målet ska vara att ingen ska behöva dö ensam.

Under senare år har det i vårt land byggts upp viss ”hospiceverksamhet”. ”Hospice” är en hemlik form för vård i livets slutskede där fokus sätts på ickemateriell omvårdnad. Där söker man se helheten hos människan. Där tillmötesgår man alla människans behov. Denna verksamhet har under många år funnits i andra länder och har setts som en viktig resurs. Hospicevården har varit ett komplement till den etablerade medicinska vården vilket inneburit en djupare dimension för såväl den enskilde som de anhöriga. Vi Kristdemokrater anser att denna verksamhet är angelägen och bör byggas ut över hela landet.

16 Specifika budgetkommentarer

Utöver de anslagsförändringar som redan har nämnts ovan, dvs ökade anslag till tandvårdsförsäkringen och läkemedelsförmåner, har vi avvikande uppfattning från regeringen när det gäller kostnader för statlig assistansersättning där vi lägger på 300 miljoner kr. Handikappolitiken utvecklas mer i detalj i en separat motion. Även när det gäller åtgärder till förebyggande arbete inom alkohol- och narkotikaområdet satsar vi mer än regeringen, totalt 20 miljoner kr. Vår politik inom detta område redovisas närmare i en separat motion.

17 Sammanfattning

Graden av civilisation hos ett samhälle kan mätas genom sättet att ta hand om de svaga och sjuka. Kristdemokraterna vill arbeta för ett samhälle som ligger i topp vad gäller graden av civilisation. Vi vill fokusera debatten om välfärd och hög standard till att handla om god tillgång på vård och omsorg till alla medborgare oberoende av var man bor, ålder, social status och ekonomiska förutsättningar.

18 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta vård och omsorg få en särställning och tillförsäkra vårdsektorn tillräckliga resurser,
att riksdagen hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för att råda bot på de brister som finns vad beträffar de psykiskt sjuka,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en översyn bör göras i syfte att inkludera tandvårdsförsäkringen i den allmänna sjukförsäkringen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högkostnadsskyddet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att personalen är nyckeln i vården,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den enskildes rätt till närhet i vården,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemsjukvård,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anhörigvård,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om patientens ställning,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den enskildes rätt att välja,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att geriatriker knyts till sjukhemsverksamhet,
att riksdagen beslutar att i enlighet med motionens förslag avskaffa begreppet ”klinikfärdig”,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vårdköer,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vården i livets slutskede,
att riksdagen med följande förändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning (anslagsbelopp tusental kronor):

Anslag	Regeringens förslag		Anslagsförändring
A 1 Sjukvårdsförmåner m.m.	1 550 000	+415 000
A 2 Bidrag till läkemedelsreformen	13 491 000	+500 000
B 7 Kostnader för statlig assistans-	4 053 000	+300 000
ersättning
C 1 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård samt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete	52 000	+20 000
Summa för utgiftsområdet	22 499 516	+1 235 000

Stockholm den 29 september 1997
Alf Svensson (kd)
Inger Davidson (kd)	Rose-Marie Frebran (kd)
Göran Hägglund (kd)	Mats Odell (kd)
Chatrine Pålsson (kd)