Motion till riksdagen
1997/98:So18
av Barbro Westerholm och Kerstin Heinemann (fp)

med anledning av prop. 1997/98:108 Hälsodata- och vårdregister


I propositionen föreslås två nya lagar som skall reglera IT-användningen inom hälso- och sjukvården, nämligen lag om hälsodataregister och lag om vårdregister. Folkpartiet har under många år drivit frågan om att register som innehåller uppgifter om människors hälsotillstånd skall regleras i lag och välkomnar därför att riksdagen nu föreläggs ett sådant förslag.

Propositionen har nära anknytning till den personuppgiftslag som regeringen lagt proposition om (1997/98:44 Personuppgiftslag) och som ännu inte behandlats av riksdagen. Folkpartiet liberalerna har i det samman­hanget yrkat på att termen informerat samtycke skall användas därför att den tydligt anger vad som menas, d.v.s. att medborgaren har haft tillgång till fullständig information och även tagit del av denna information och därvid fått klart för sig rätten att inte behöva delta med personuppgifter. Samma term bör användas när det gäller hälsodata- och vårdregistren.

I propositionen föreslås att i lagen om hälsodataregister skall de frågor regleras som är gemensamma för alla hälsodataregister. Närmare föreskrifter om enskilda hälsoregister skall meddelas av regeringen inom de ramar som lagen drar upp. Datainspektionen har ifrågasatt om inte alla hälsoregister bör regleras av riksdagen genom lag. Folkpartiet liberalerna instämmer i detta och yrkar därmed på en sådan reglering.

Uppgifterna i hälsodataregistren får enligt propositionen användas för framställning av statistik och för att följa upp, utvärdera och kvalitetssäkra hälso- och sjukvården. Uppgifterna får även användas för forskning och epidemiologiska undersökningar som den personuppgiftsansvarige utför. Eftersom sådan forskning kan vara mycket integritetskänslig anser vi att det måste regleras vem som har ansvar för den forskningsetiska granskningen av sådana projekt.

Det är i det sammanhanget anmärkningsvärt att regeringen i sin proposition inte tar upp det uppdrag den givit Kommittén för utredningen av etiska frågor i forskningen, en utredning som regeringen tog beslut om i maj 1997. I utredningens direktiv återfinns följande uppdrag:

”Kommittén skall undersöka och föreslå utformningen av forskningsetisk granskning av projekt som innefattar användning av personnummer. Enligt datalagen granskar Datainspektionen (DI) registerforskningsprojekt från integritetssynpunkt, men flertalet projekt granskas även av forskningsetisk kommitté. Datalagskommittén (Ju 1995:08) som sett över datalagen har den 2 april 1997 överlämnat sitt betänkande Integritet, offentlighet, informationsteknik (SOU 1997:39) till regeringen. Där föreslås en förändrad roll för DI. Den nuvarande skyldigheten att i förväg anmäla behandlingar till DI föreslås bli begränsad till ett minimum. DI:s verksamhet skall i stället koncentreras till tillsyn, information och rådgivning. Detta kan ställa ökade krav på de forskningsetiska kommittérna och kommittén bör därför undersöka och föreslå åtgärder som avser den forskningsetiska granskningen av sådan forskning.”

Kommitténs arbete skall redovisas senast den 1 februari 1999.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begreppet informerat samtycke i stället för endast samtycke,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagreglering av alla hälsoregister,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsetisk granskning av projekt där individbaserade hälsodataregister används.

Stockholm den 26 mars 1998

Barbro Westerholm (fp)

Kerstin Heinemann (fp)

Elanders Gotab, Stockholm 2002